Symptom för Aspergers syndrom


Svår Koncentrationsförmåga
Ömhet

Symtom
Personer med Aspergers syndrom har svårigheter när det gäller:

förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.

förmåga till ömsesidig dialog, att förstå ”det outtalade” och att ”läsa mellan raderna”.

svårt med planering och organisering av tillvaron.
De kan även ha:

begränsade eller enformiga intressen.

fixeringar och låsningar i beteendet.

konkret tänkande vilket kan göra att de tolkar det som sägs bokstavligt.
Funktionsnedsättningen kan göra att personen får svårt att umgås med andra. Det är vanligt med motoriska problem som svårigheter att samordna rörelser, vilket kan ge problem med lagsporter och i gymnastiken.

Många personer med AS har svårt att koncentrera sig, vissa är överaktiva och impulsiva. Andra kan vara långsamma eller passiva samtidigt som de har svårt att koncentrera sig. Många reagerar annorlunda på sinnesintryck, de är exemplevis känsliga för ljud eller har en ökad känslighet i huden. En del personer har svårt att sköta hygienen själv eller att klara andra vardagliga aktiviteter.

Tecknen på AS visar sig ofta under förskoletiden och blir ofta tydligare i skolåldern. Symtomen finns i någon form kvar genom hela livet. Som vuxen har man ofta lärt sig strategier för att kompensera för en del av sina svårigheter.

Behandling för Aspergers syndrom


Sök vård
För råd och stöd som förälder bör du till exempel kontakta barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovården, lokal BUP-mottagning eller barnläkarmottagningen vid vårdcentral om du tycker att ditt barn har svårigheter att fungera tillsammans med andra barn, inte utvecklas som andra barn i lek eller om barnet på annat sätt avviker från jämnåriga i sitt beteende. Se också andra vägar till råd och stöd genom att klicka på länkarna till höger. Om ditt barn redan har fått diagnosen AS kan du vända dig till Autismcenter för små barn (0-6 år) eller Aspergercenter (7-18 år).

Från 18 års ålder kan du ta kontakt med vuxenpsykiatrin om du tror att du har AS. Om du redan har fått diagnosen AS kan du vända dig till ditt lokala Habiliteringscenter för råd och stöd från 16 års ålder.

Undersökning
Om du misstänker att ditt barn har Aspergers syndrom vänder du dig till BUP, där gör man en neuropsykiatrisk utredning för att ta reda på om det går att ställa diagnosen AS.

Om du som vuxen tror att du har AS kan du vända dig till en vuxenpsykiatrisk mottagning.

Vid utredningen samlas information in om hur barnet eller den vuxne har utvecklats och fungerar inom olika områden. Man testar personens förmåga till abstrakt/teoretiskt tänkande och till olika slags problemlösning. Ibland kompletteras utredningen med särskilda språkliga tester och/eller motorisk bedömning.

Behandling
Behandlingen bygger på information och anpassningar av barnets miljö. Föräldrar, lärare och andra som kommer i kontakt med barnet behöver kunskaper för att på bästa sätt stödja och möta barnets behov. Föräldrar kan behöva stödinsatser från samhället. Kontakt med andra föräldrar genom föräldragrupper uppskattas av många. För barnet är anpassade krav och pedagogiska insatser viktiga.

Med insatser som dessa från det att barnet är litet lär sig många barn att med tiden fungera väl och kan leva ett förhållandevis självständigt liv som vuxna. Ett tidigt stöd kan också minska risken för att barnet senare i livet ska utveckla depressioner och andra psykiska problem som oftast är en reaktion på omgivningen och dess krav.

Om ett barn eller en vuxen har särskilt svåra symtom, som till exempel svåra koncentrationsproblem eller uttalad tvångsmässighet kan personen behöva medicin. Då bör man vända sig till BUP eller vuxenpsykiatrin.

Som vuxen med diagnosen AS har man rätt att söka stöd från samhället, information om vilket stöd som finns hittar du bland annat på Handikappupplysningens och Autismforums hemsidor. Via ditt Habiliteringscenter kan du också få information om vilket stöd du har rätt till.

Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om ditt barn har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för ditt barns vård.

Sjukdomen Aspergers syndrom


Aspergers syndrom (AS) är en funktionsnedsättning som innebär ett annorlunda sätt att tänka och uppleva omvärlden. AS kännetecknas av att personen bland annat har svårigheter med inlevelseförmågan, begränsade intressen och svårt att koncentrera sig. Personer med AS kan också ha svårt att samordna sina rörelser. AS är ofta ärftligt. Kontakta vården om du tycker att ditt barn har svårt att fungera med andra barn, inte leker som andra eller avviker från jämnåriga i sitt beteende, eller om du som vuxen känner igen dig i diagnosbeskrivningen och tror att du skulle vara hjälpt av att få en diagnos.

Aspergers syndrom, AS, beror inte på psykosociala faktorer i barndomen. Studier pekar på att minst fyra av 1 000 barn i grundskolan har Aspergers syndrom. Tillståndet är troligen vanligare hos pojkar än hos flickor. Flickors symtom kan vara annorlunda och uppmärksammas därför inte alltid på samma sätt.

Personer med AS har en begåvning som antingen ligger inom normalvariationen eller över.

Personer med AS skiljer sig i allmänhet inte utseendemässigt från andra, vilket gör att omgivningen inte förväntar sig att de ska ha ett annorlunda beteende. Personer med AS blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade eller ouppfostrade.

Barn med AS är oftast ojämna i sin utveckling, de kan prestera långt över sin ålder inom ett område men betydligt sämre än sina jämnåriga inom ett annat. Detta gör att omgivningen ofta har svårt att bedöma deras förmåga och ställer för höga eller för låga krav på dem.

Nyheter

Småbarns psykiska hälsa under lupp i ny studie
5/5 2022 09:00
"Hur mår egentligen 1,5-åringar i Sverige rent psykiskt" Det saknas det i dag forskning på - något som Malin Bergström, barnpsykolog vid Karolinska institutet, vill ändra på, rapporterar Vetenskapsradion. Nu ska hon och hennes forskargrupp undersöka 18 m"

Läs mer här

  Här tjänar undersköterskor bäst
  Gamling stängdes in med råtta på äldreboendet
  Stor studie ger nya insikter i fördelarna med viktminskning
  Är flytare ett tecken på god hälsa?
  Forskare avlivar vanlig myt om hjärnans åldrande
  Stora skillnader i timpris för hemtjänst
  Skolministern ? sätt psykisk hälsa på schemat
  Resultat av immunterapi mot livmodercancer imponerar
  Enkelt test avslöjar hjärnans åldrande
  Efter larmhaveri ? personuppgifter i fel händer
  Ajöss med BMI"Här är forskarnas nya mått för din kropps hälsa
  Jordnötsallergi hos barn kan förebyggas
  Cyberattack bakom utslagna trygghetslarmen
  150 kommuner har problem med trygghetslarmen
  Hemlighåller ikonens hälsa: ?Som en fånge?
  Forskare varnar: Populär bantningskur kan ge hjärtproblem
  Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
  Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
  Kritik mot insatser för att hindra vårdskador
  Spanska undersköterskor räddar sommarsemestrar i Boden
  Levande larver renar sår på död vävnad och bakterier
  Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
  Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
  Skolsköterska anmäld till Ivo ? följde inte upp vården
  Forskare kopplar koffein till två konkreta hälsofördelar
  Forskare kopplar koffein till två konkreta hälsofördelar
  Skolsköterska anmäld till Ivo ? följde inte upp vården
  Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
  Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
  Levande larver renar sår på död vävnad och bakterier
  Kritik mot insatser för att hindra vårdskador
  Spanska undersköterskor räddar sommarsemestrar i Boden
  Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
  Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
  Forskare varnar: Populär bantningskur kan ge hjärtproblem
  Hemtjänsten tar till bandvagnar i snökaoset
  It-attack mot Humana ? uppgifter har stulits
  Forskare varnar: Detta bör gravida undvika
  Forskare varnar för e-cigaretters inverkan på lungorna
  Studie: Långvarig fasta kan ha negativa effekter