Rädd för att ha fått ALS.

Hem Forum Fråga doktorn Rädd för att ha fått ALS.

Taggat: 

Detta ämne innehåller 1 svar, har 2 deltagare, och uppdaterades senast av  Sjukhus.nu 2 år, 10 månader sedan.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #4550

    Lilla_jag
    Deltagare

    Hej.
    För ungefär två månader sedan pressade jag mig själv att vara uppe dag som kväll för att studera och gå på en kvällslektion, efter det fick jag en massa besvär som huvudvärk, yrsel och konstant lätt illamående och en brännande känsla på huvudet. Efter 5-6 veckor var alla besvären borta förutom den brännande känslan på huvudet som jag fortfarande kan känna lite av om jag går ut och det blåser.
    Nu kan jag istället känna att min vänstra arm och mitt högra ben känns som det sover, och emellanåt känna mig öm och få värk i vänster hand och höger fot, samt att det knäpper mycket i lederna när jag rör på vänster arm/hand och höger ben/fot.

    En sjuksköterska jag talade med över telefon försäkrade mig om att ALS inte var något som man kunde orsaka sig själv genom att sova för lite eller för dåligt, men jag har aldrig känt mig så här dålig förut och kände mig kärnfrisk innan den där dagen för två månader sen. Är det helt säkert att man inte kan förstöra det centrala nervsystemet genom att stressa, samt äta och sova dåligt?

    Tacksam för svar.

    #4558

    Sjukhus.nu
    Forumledare

    ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben. Både utbredningen och förloppet av muskelbortfall och funktionshinder varierar. Forskarna arbetar utifrån olika teorier om hur ALS uppstår. Mycket talar för att nervcellernas död kan utlösas av strukturförändrade proteiner.
    ALS – symtom
    Eftersom det finns flera olika typer av ALS, med varierande orsak och symtom skiljer sig också de ALS-relaterade besvären från patient till patient. Förlamningen kan börja i olika delar av kroppen och påverka talet och möjligheten att svälja. Vid andra sjukdomsformer börjar svagheten i en arm eller ett ben. Hos vissa patienter finns tendenser till kognitiv påverkan med en viss personlighetspåverkan och emotionell instabilitet. Utmärkande för ALS är att kraftnedsättningen följs av att musklerna tillbakabildas, så kallad muskelatrofi. Man kan också få muskelkramper och muskelryckningar. Oavsett vilken form av sjukdomen patienten lider av sprider sig svagheten vidare i kroppen. Försämringen sker gradvis och ofta i en jämn takt. Patienterna avlider när andningsmuskulaturen drabbas och inte förmår tömma lungorna på koldioxid, så kallad koldioxidnarkos. Patienten blir allt tröttare och somnar in, eller vaknar inte på morgonen.
    Behandling av ALS
    För att fastställa ALS behöver man genomgå en undersökning av en neurolog. Vid misstanke om ALS kan diagnosen bekräftas med hjälp av undersökning av musklernas elektriska aktivitet, EMG (elektromyografi). Det finns ingen botande behandling av ALS. Behandlingens mål är att bromsa sjukdomsförloppet och lindra de negativa effekterna av sjukdomen. Man försöker också kompensera för funktionsnedsättningarna. Sedan 1990-talet finns en bromsmedicin. Den verkar genom att hämma frisättningen av signalämnet glutamat, vars skadliga effekter på nervcellerna då minskar. Med modern behandling, med bland annat bromsmedicin, hjälp med födointag (PEG), extern ventilator och ALS-team är överlevnadstiden klart förlängd. Tidigt insatt bromsmedicin förlänger överlevnadstiden med 25-30 procent. Symtombehandling kan innefatta lindring av muskelkramper, minska muskelspasmer, minska salivproduktionen samt att förhindra tvångsmässig gråt/skratt genom antidepressiv medicin.
    Forskning
    Det har hänt mycket inom ALS-forskningen de senaste tio åren. Idag vet vi att den genetiska faktorn är viktig och det pågår ett stort europeiskt projekt kring detta, där cirka 15 000 ALS-patienter ska delta. 500 svenska patienter kommer att medverka i studien via en forskningsgrupp vid Umeå universitet.
    Gemensamt för alla typer av ALS är förekomst av ansamlingar av ett felveckat protein, SOD1, inne i nervceller. Forskare söker efter orsaken till felveckningen och hur sjukdomen sprids genom nervsystemet. Flera forskargrupper arbetar med utveckling av metoder som kan hämma nybildning av proteinet SOD1 och spridningsprocessen. Vissa typer av ALS och vissa typer av pannlobsdemens, FTD, är samma sjukdomsprocess i olika delar nervsystemet. Forskarna hittar samma sjukdomsgener hos ALS och FTD-patienter. Varför några utvecklar ALS och andra FTD är ännu oklart. Enstaka personer utvecklar både ALS och FTD.
    Visste du att
    Forskarna uppskattar att drygt 220 personer årligen insjuknar i ALS i Sverige.
    Medelåldern vid symptomdebut är ca 58-60 år, men variationen är stor.
    Det finns många typer av ALS, med olika orsak och symtom. Gemensamt för alla typer som kunnat undersökas genom obduktion är en felveckning av proteinet SOD1 inne i nervcellerna.
    Med modern behandling är överlevnadstiden klart förlängd.

    Här kan du ladda ned diagnosblad som PDF

    Du kan också läsa mer här
    http://sjukhus.nu/als-amyotrofisk-lateral-skleros/

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.