Symptom för ALS (amyotrofisk lateral skleros)
Förlamning
Talsvårigheter
Symtom på ALS
Det finns flera typer av debutsymtom vid ALS. Besvären ser olika ut hos olika personer.
Förlamningen börjar oftast lokalt i någon del av kroppen. Vid en form av ALS, så kallad bulbärpares, påverkas först talet och sväljningsfunktionen. Vanligt är annars att svagheten börjar i en hand eller en fot. Förlamningen sprider sig därefter vartefter, för att slutligen drabba andningsmuskulaturen. Andningssvikt uppträder oftast två till fyra år efter de första symtomen.
Typiskt för ALS är att kraftlösheten följs av att musklerna förtvinar, så kallad muskelatrofi.
Behandling för ALS (amyotrofisk lateral skleros)
Sök vård
Om du har besvär som liknar ALS eller någon annan neurologisk sjukdom bör du i första hand kontakta vårdcentralen. Läkaren kan vid behov skriva remiss till neurolog.
Undersökning vid ALS
Den viktigaste undersökningen för att fastställa diagnosen är den undersökning av nervsystemsfunktionerna som görs av en specialist i neurologi.
Vid misstanke om ALS kan diagnosen bekräftas med hjälp av EMG, elektromyografi. EMG är en undersökning som görs på neurofysiologiskt laboratorium. Med EMG mäter man nervcellernas effekt på muskelfibrerna.
För att utesluta vissa andra sjukdomar, som borrelia, undersöks ryggmärgsvätskan genom lumbalpunktion.
Man undersöker även hjärna och ryggmärg med magnetkamera (MRT).
Behandling vid ALS
Läkemedel
ALS kan ännu inte botas. Om läkemedel sätts in tidigt kan utvecklingen av sjukdomen bromsas något.
Man kan dock behandla många av sjukdomens symtom och yttringar. Detta görs bland annat med läkemedel, arbetsterapi, sjukgymnastik, tal-, sväljnings- och andningsterapi, tekniska hjälpmedel och psykosocialt stöd.
Vissa neurologiska kliniker har specialiserade ALS-team med arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast och samordnande sjuksköterska.
Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros)
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en förlamningssjukdom. Förlamningssymtomen beror på att de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd, och ingen bot finns. Men några av besvären kan behandlas. Kontakta husläkare i första hand om du får besvär som liknar ALS.
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en så kallad motorneuron sjukdom som leder till förlamningar. De nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr den viljemässigt styrda muskulaturen bryts ned, vilket ger förlamningar som ökar i omfattning. Däremot drabbas inte funktioner som känsel, syn, hörsel och förmågan att hålla tätt, kontinens. Än finns ingen bot.
Hos 5-10 procent av patienterna kan man se en ärftlighet, så kallad familjär ALS (FALS). Något genetiskt test finns inte än.
Varje år insjuknar cirka 200 personer i Sverige. De flesta är mellan 50 och 70 år. Något fler män än kvinnor får sjukdomen.
Forskarna kan ännu inte förklara varför sjukdomen uppstår. Många olika teorier har diskuterats, bland annat misstänker man att virus och miljögifter kan påverka.
