Symptom för Årstidsbunden depression(seasonal affective disorder, SAD)
Nedstämd/Deprimerad
Svår Koncentrationsförmåga
Trötthet
Viktökning
Symtom på årstidsbunden depression
Vid årstidsbunden depression under höst och vinter är ett utmärkande drag att man sover mer än vanligt. Trots detta upplever man en extrem trötthet. Dessutom ökar suget efter kolhydrater och sötsaker, och man går ofta upp i vikt. Dessa besvär finns inte vid årstidsrelaterade besvär sommartid.
I övrigt skiljer sig inte årstidsbunden depression särskilt mycket från andra depressionstillstånd. Typiska symtom är nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse även för sådant som man tidigare tyckte om att göra samt minskad förmåga att uppleva glädje. Arbetsförmågan minskar i varierande grad.
Behandling för Årstidsbunden depression(seasonal affective disorder, SAD)
Behandling av årstidsbunden depression
Vid depression har såväl antidepressiva läkemedel som olika psykologiska behandlingar visat sig ha effekt. Dessa behandlingar kan även rekommenderas vid årstidsrelaterade besvär.
Vid ljusbehandling används artificiellt ljus vars våglängder liknar dem hos dagsljuset. Trots relativt omfattande forskning har man inte vetenskapligt lyckats säkerställa effekten av ljusbehandling. Men det pågår forskningsstudier som kan komma att visa att behandlingsmetoden har effekt.
Sjukdomen Årstidsbunden depression(seasonal affective disorder, SAD)
Årstidsbunden depression, på engelska seasonal affective disorder eller SAD, innebär att man drabbas av depressiva besvär i samband med årstidsväxlingar. Årstidsbunden depression är vanligast under senhöst och vinter men förekommer även under sommarhalvåret. Typiska symtom på årstidsbunden depression under höst och vinter är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt, ökat sötsug och ofta viktuppgång. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp.
Många människor i Sverige upplever besvär i samband med årstidsväxlingar. Det är vanligt med ökad trötthet under vinterhalvåret. Några procent av befolkningen drabbas av mer uttalade och återkommande depressiva besvär, så kallad årstidsbunden depression, på engelska seasonal affektive disorder eller SAD.
Besvären är vanligast under senhöst och vinter men kan också förekomma under sommarhalvåret. Det verkar finnas ett starkt samband mellan SAD och årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Årstidsbunden depression förekommer knappast i trakterna kring ekvatorn men blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer.
Vad som orsakar tillståndet är inte helt klarlagt. Sannolikt spelar hormonet melatonin, som styr vår dygnsrytm, en central roll vid höst- och vinterdepressioner. Melatonin är hjärnans sömnmedel som produceras nattetid och när vi annars befinner oss tillräckligt länge i mörker. Dagtid avbryts bildandet av melatonin när en tillräckligt stor ljusmängd når ögats näthinna.
Substansen serotonin spelar troligen en viktig roll vid både sommar- och vinterdepressioner, tillsammans med årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Ärftlig sårbarhet och levnadsvanor kan också bidra till att man drabbas av dessa besvär.
