Symtom vid benskörhet
Benskörhet ger i allmänhet inga symtom i sig – utom om det gäller benskörhet i ryggkotorna. För brott på kotor kan det räcka med att du lyfter tungt, men brott på kotor kan även uppstå utan våld. Då trycks de försvagade kotorna gradvis samman. Det kallas kotkompression. Det kan ge svår, långdragen värk i ryggen och bidra till att du blir kortare och kutryggig.
Vid benskörhet ökar risken för benbrott i handleder, överarmar, lårbenshalsar, bröst- och ländkotor.
Förebygga benskörhet
Det finns en rad saker du kan göra för att förebygga benskörhet:
Motionera regelbundet hela livet. Det är aldrig för sent att börja. Fysisk aktivitet stärker benen i kroppen och du får färre benbrott. Hitta en motionsform som passar dig. En halvtimmes promenad tre till fyra gånger i veckan kan räcka för att göra skelettet hållbart. Träning stärker dessutom musklerna och ger dig bättre balans. Det minskar risken för att du ska falla och skada dig.
Ät bra mat med tillräckligt med kalk (kalcium) och D-vitamin.
Var ute i friska luften i dagsljus och ge huden möjlighet att nås av solstrålar. Det ökar din egen produktion av D-vitamin.
Sluta röka
Drick mindre alkohol.
För att minska risken för benbrott och fallolyckor kan du se över ditt hem och ta bort sådant som kan öka risken för att snubbla och falla. Lägg till exempel halkskydd under mattor och ha inneskor med tunn gummisula.
Gå igenom dina läkemedel med din läkare för att kontrollera att du inte har för stark dosering, vilket kan bidra till yrsel och ökad fallrisk.
Se till att du har väl utprovade glasögon.
Ha bra belysning.
Ha gärna broddar på skorna när du går ute på vintern.
Sök vård
Ofta märker du inte att du lider av benskörhet förrän du brutit något ben i till exempel handleden. Benbrott i handled, överarm, kotor och höftled ska alltid utredas med en bentäthetsmätning. Läkaren gör sedan en bedömning av din risk.
Kontakta din vårdcentral om du har frågor om benskörhet.
Undersökning vid benskörhet
För att fastställa benskörhet behöver du gå igenom en bentäthetsmätning av kotpelaren och höften. Din läkare skriver en remiss till en röntgenavdelning. Läkaren tar även blodprov för att utesluta att det finns någon annan sjuklig orsak till benskörheten än åldersförändringar.
Behandling vid benskörhet
Har du benskörhet är det viktigt att förhindra att sjukdomen förvärras. Behandlingen anpassas efter hur benskör du är, vilka besvär du har och framför allt – om du har ont.
Läkemedel
Grundbehandlingen vid benskörhet är tillskott av kalcium (kalk), ofta i kombination med D-vitamin. Det hjälper till att förhindra nedbrytning av benstommen. I vissa fall, om risken för benbrott är stor, kan du behöva andra läkemedel.
Den intensiva ryggvärk som du kan få av sammanpressade ryggkotor behandlas med värktabletter och sjukgymnastik: både lokalbehandling och ryggstärkande övningar.
Benskörhet, osteoporos, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet och ökar risken för frakturer. Det är en del i det biologiska åldrandet, men alla drabbas inte lika mycket. Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.
Vid benskörhet får benvävnaden mer hålrum och blir tunnare i strukturen. Storleken förändras inte, men benets täthet minskar. Det gör att benet blir skört och lätt bryts, även vid lättare påfrestningar.
Benskörhet gör inte ont och sjukdomen är heller inte farlig i sig. Det är följderna av sjukdomen som kan ge funktionsproblem och smärta.
Ben är levande vävnad. Benceller byts ut och ändrar form under hela livet. Benmassan i vår kropp ökar hela tiden under uppväxten. Efter 30 års ålder börjar tillväxttakten avta. Det är naturligt och beror på att skelettet släpper ifrån sig mer kalk än vad det tar upp. Hos vissa personer leder detta till benskörhet.
Varför det bara drabbar vissa personer vet man inte. Kvinnor som genomgått klimakteriet drabbas särskilt ofta av benskörhet. Det beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid kroppens lagring av kalk i skelettet.
Benskörhet beror alltså i huvudsak på att vi blir äldre. Du kan även få benskörhet om du har andra sjukdomar, till exempel någon tarmsjukdom, matsmältningsrubbningar och hormonrubbningar.
Faktorer som ökar risken för benskörhet:
om benskörhet finns i släkten
om du är magerlagd
om du kommer tidigt i klimakteriet
om du röker
om du rör på dig för lite
om du äter ensidigt
om du dricker för mycket alkohol.
Sjukdomen är sällsynt före 55 års ålder. Men om du bryter till exempel handleden eller höften redan i 40-50-årsåldern är det ett varningstecken som bör utredas. Ju äldre man blir, desto oftare förekommer benskörhet. Kvinnor drabbas oftare än män. Men män blir ofta sjukare om de råkar ut för ett benskörhetsbrott.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
