Blod från bröstvarta
Bröst knöl
Symtom på bröstcancer
Det vanligaste tecknet på bröstcancer är att det bildas en knöl eller knuta i eller intill bröstet, till exempel i armhålan. Förändringar i bröstets form och utseende eller en indragning av huden på bröstet inom ett begränsat område kan också förekomma. Bröstvårtan kan dras inåt eller på annat sätt förändras. Blodig flytning från bröstvårtan kan också vara ett tidigt symtom.
Många bröstcancerfall upptäcks vid en mammografiundersökning. Genom regelbundna undersökningar kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede.
Förebygga bröstcancer
Möjligheten att bota bröstcancer är större ju tidigare diagnosen ställs. Därför är det mycket viktigt att du själv varje månad undersöker dina bröst efter knölar, knutor eller andra förändringar. Det bästa sättet att undersöka brösten är att tvåla in dem och med cirkelrörelser försiktigt känna igenom körtelvävnaden med fingrarna. Det är lättast att hitta eventuella förändringar om du sträcker upp armen på den sida du undersöker.
Genom att undersöka dina bröst regelbundet lär du känna dem och kan lättare upptäcka eventuella förändringar.
Sök vård
Vänd dig till din vårdcentral eller en bröstmottagning om du upptäcker knölar, knutor eller andra förändringar i dina bröst.
Undersökning
För att se om du har bröstcancer görs flera olika undersökningar, bland annat mammografi och undersökning av cellprover från tumören. Om en knuta eller knöl upptäcks vid mammografin tas ibland vävnadsprov genom punktion med nål.
Läkaren behöver veta vilken typ av tumör det är, hur stor den är och hur den växer för att kunna välja behandling. Ett vävnadsprov (biopsi) tas från tumören för att ta reda på vilken typ av tumör det rör sig om. Vid behandling av bröstcancer tas alltid prov från lymfkörtlar i armhålan. Om tumörceller spritt sig till dessa lymfkörtlar påverkar det valet av behandling.
Behandling av bröstcancer
Vid bröstcancer opereras ofta bara den del av bröstet där tumören finns. Den här metoden används om tumören inte är större än 3-4 centimeter i diameter. Ingreppet brukar kombineras med strålbehandling av den del av bröstet som finns kvar.
Hela bröstet opereras bort om tumören är för stor eller om det finns tumörer på flera ställen i bröstet. Om tumören i bröstet är stor eller om tumörceller spritt sig till lymfkörtlarna ges ofta cytostatika (cellgift) under tre till fyra månader innan operationen görs.
Ibland opereras bröstet även om det handlar om en godartad tumör. Då görs en mindre operation lokalt i bröstet – man tar inte bort hela bröstet. Att man opererar bort en godartad knöl kan bero på att mammografibilder och cellprover inte helt säkert kunnat visa att cellerna i knölen är friska. Då opererar man för att vara på den säkra sidan. Det händer också att man opererar bort godartade knölar av en typ som med tiden brukar växa sig större, för att undvika framtida osäkerhet och nya provtagningar. En tredje anledning att ta bort en godartad knöl är att patienten är orolig och själv önskar ta bort den.
Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation där hela bröstet tas bort får möjlighet att välja en yttre protes eller ett nytt bröst på kirurgisk väg. Det finns flera olika metoder att rekonstruera bröstet, vilket ibland kan göras direkt i samband med den första operationen. Bröstkirurgen samarbetar då med en plastikkirurg vid ingreppet.
Tidigare fick ungefär var tionde kvinna som opererades för bröstcancer efter operationen så kallat lymfödem i den opererade sidans arm. Vid lymfödem är det viktigt att behandling ges med kompression och massage av specialutbildad sjukgymnast. På det sättet kan symtomen av svullnaden oftast hållas tillbaka på ett effektivt sätt.
Med den operationsteknik som nu används tas bara någon enstaka lymfkörtel ut från armhålan. Om den körteln är frisk blir ingreppet i armhålan så litet att risken för lymfödem är obetydlig. Om den lymfkörtel som analyseras däremot visar sig vara påverkad av cancer blir ingreppet i armhålan av samma typ som tidigare, det vill säga man tar bort ett större antal lymfkörtlar.
Eftervård
Efter operationen behövs ofta strålning eller medicinsk behandling med cytostatika (cellgift), antikroppar eller hormonellt läkemedel för att minska risken att tumören kommer tillbaka. Ofta ges en kombination av flera olika sorters behandling. Risken för återfall är störst under de första åren. Efter operation och eventuell annan behandling rekommenderas därför kvinnor som har haft bröstcancer att regelbundet göra läkarbesök och mammografiundersökningar.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och antalet fall växer ständigt. En knöl eller knuta i eller kring bröstet är det vanligaste tecknet på cancer. Tidig upptäckt ökar möjligheten att bota sjukdomen. Operation som kombineras med strålbehandling är en metod för att behandla bröstcancer.
Bröstcancer börjar vanligen med att en tumör växer fram i det ena bröstet. Den kan kännas som en knöl. Vissa typer av bröstcancer kan sprida sig och bilda så kallade metastaser, det vill säga dottertumörer, i andra delar av kroppen.
Många kvinnor som drabbas av bröstcancer blir friska.
Risken att utveckla bröstcancer ökar med åldern. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Bröstcancer kan vara ärftlig men i de flesta fall känner man inte till orsaken.
Bröstcancer finns även hos män, de flesta som drabbas är 60-70 år eller äldre. Manlig bröstcancer är mycket ovanlig och svarar för mindre än en procent av all bröstcancer.
Två typer av bröstcancer
Det finns två typer av bröstcancer:
Carcinom
Cancertumören uppstår oftast i bröstens körtelgångar och i den inre, mjölkproducerande delen. Cancer som uppstår i dessa delar av bröstet kallas för carcinom. Carcinom kan efter hand sprida sig till andra delar av kroppen. Detta är den vanligaste formen av bröstcancer.
Sarkom
En annan, mer ovanlig typ av bröstcancer är sarkom, som uppstår i bröstets stödjevävnad. Den kan sprida sig via blodbanan till kroppens andra organ. En procent av bröstcancerfallen är sarkom, resten är carcinom.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst