Symptom för Bulimia nervosa (bulimi)


Symtom vid bulimia nervosa
Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen.

Den som har bulimia nervosa:

svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack som inte hävs förrän man är helt proppfull med mat. Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av kräkningar
blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning
isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra
är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att kräkningarna inte hörs
ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka kalorierna
är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om den egna vikten är långt under andras med samma längd och samma ålder
uppfattar ingen annan som överviktig
kan få hormonella störningar
får ont i magen och blir förstoppad
går inte nödvändigtvis ner i vikt
kan få frätskador på tänderna efter kräkningar.

Behandling för Bulimia nervosa (bulimi)


Förebyggande
Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut är det viktigt att prata med någon om hur du känner det innan det blir ett problem.
När du är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att känna sig undrande och kanske ovan med det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras behöver inte betyda att du är överviktig. Det är viktigt att prata, gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen om hur du känner det.
Om du är överviktig bör du få hjälp med att lägga om dina motions- och matvanor, men det ska du inte göra själv utan att tala med någon vuxen.
Sök vård
Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa. Det är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.

Går du i skolan kanske det finns en skolkurator/skolsköterska du kan tala med. Annars kan du vända dig till den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som kan erbjuda samtal med en psykolog eller läkare, alternativt Allmän psykiatrisk mottagning för ungdomar över 18 år.

Är du förälder ska du snarast söka professionell hjälp på öppna barn- och ungdomspsykiatrin eller hjälp via vårdcentralen om barnet uppvisar symtom på bulimia nervosa.

Undersökning vid bulimia nervosa
Diagnosen bulimia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en läkare och en psykolog med vid utredningen. Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för bulimia nervosa.

Behandling vid bulimia nervosa
Syftet med behandlingen av bulimia nervosa går ut på att återskapa regelbundna måltider och att bryta den negativa cirkeln med ångest – hetsätning – skuld/skamkänslor – kräkning/laxering – befrielse – ångest. Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.

Psykoterapi och läkemedel
Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiv, så även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel). Ibland är även en dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att tillfriskna.

Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.

Sjukdomen Bulimia nervosa (bulimi)


Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor och yngre kvinnor i åldern 15-25 år, men som i sällsynta fall kan drabba pojkar och yngre män.

Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter mat och viljan att gå ner i vikt.

För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman med kroppsform och vikt.

Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av dem som haft anorexi får sedan bulimi. Tillstånden kan också överlappa varandra.

Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt, vilket leder till upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och att äta framkallar stark ångest.

Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska, biologiska och sociala faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan också påverka synen på vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en bidragande faktor. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa bulimia nervosa.

Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Bulimia nervosa kan också ge upphov till frätskador på tänderna efter upprepade kräkningar och obalans i kroppens saltnivåer.

Nyheter

Dålig koll på tunga lyft i vården
28/10 10:00
"En av tre privata arbetsgivare inom vård och omsorg slarvar med att bedöma risker för belastningsskador när personalen lyfter tungt, enligt en ny rapport.

Läs mer här

  Dålig koll på tunga lyft i vården
  Laser fixar svårläkta sår snabbare i Skellefteå
  Stor studie: Så här många timmars sömn behöver du minst varje natt
  ?Förödande effekter"på barns och kvinnors hälsa
  Experter: Utbredd okunskap om farlig typ av cancer
  Stockholms stad säger upp avtal med Attendo
  Hur lång blir ditt barn som vuxen"Här är forskarnas nya modell
  Kritik mot boende efter höftfraktur
  Fler kommuner börjar dela journalsystem med Region Västmanland
  Självrengörande golv stärker grisarnas hälsa - och kassan
  LO enigt om satsning på de lägsta lönerna
  Ny studie: Så här visar sig digerdöden fortfarande i din kropp
  Så här kan din smartmobil indikera om du kommer att dö inom fem år
  Ny studie: Så här gynnar elcykeln din hälsa
  Boende missade att ställa fram rörelselarm - äldre avled
  "Hajk"-profilen: Är så kär fortfarande
  Vetenskapens dom: Så många timmar bör du sova
  RCC gjorde krångliga kostråd till lättläst broschyr
  "Ta beslut om en långsiktig plan för psykisk hälsa"
  Forskare: Detta tillstånd kan öka risken att dö i cancer
  Det här gäller för vaccineringar i höst
  Världsettans känga: "Inte säkert för vår hälsa"
  Får du artrit av att knäcka fingrarna"Här är svaret
  Kyrgios begär utredning om sin psykiska hälsa
  Forskare: Dessa känslor kan få dig att åldras snabbare än rökning
  Få äldre får vård för postcovid
  Tandköttsinflammation kan skada flera organ i din kropp: Här är vad du behöver veta
  Helena Ekholms kritik: "Riskerar deras hälsa"
  Stort försök: Nytt ämne kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom
  Henrik Dorsin om sitt oväntade drömprojekt
  Undersköterskor väljer timanställning i protest
  Här är vetenskapens dom: Så skadligt är snus jämfört med cigaretter
  Stor inspektion av privata vårdinrättningar för att få bort belastningsskador
  Nu startar rättegången mot Attendo-anställda" åtalas för brott mot meddelarskyddet
  Allt tuffare locka personal till äldreomsorgen
  Vissa vanliga drömmar kan indikera risk för demens
  Demenssjuk föll ur sängen - höftledsfraktur upptäcktes senare
  Nya rön: Du kan vara tjock och frisk
  Region och kommuner samverkar om mobila närvårdsteam i Västmanland
  Kraftsamling kring äldreomsorgen med nationellt kompetenscentrum