Symptom för Cerebral pares (CP)


Muskelsvaghet
Talsvårigheter
Synsvårigheter

Symtom vid cerebral pares
Den vanligaste följden av hjärnskadan är mer eller mindre nedsatt muskelkontroll. Variationen är stor – en del barn har bara ett lätt rörelsehinder medan andra barn helt saknar muskelkontroll.

Många barn och ungdomar som har cp har förutom rörelsehindret även andra funktionsnedsättningar, till exempel förståndshandikapp, epilepsi, perceptionsstörningar, talsvårigheter och synskador.

Cerebral pares kan delas in i tre huvudgrupper:

Spastisk cp

Spastisk cp är vanligast och innebär en förhöjd muskelspänning i hela eller delar av kroppen och ett svårkontrollerat rörelsemönster. Spastisk cp kan sedan delas in i tre undergrupper:

hemiplegi/unilateral – ena sidans arm och ben är påverkade
diplegi/bilateral med hög eller medelhög grovmotorisk funktionsnivå – båda armarna och benen är påverkade, men armarna mindre än benen
tetraplegi/bilateral med låg grovmotorisk funktionsnivå – båda armarna och benen är mycket påverkade.
Dyskinetisk cp

Dyskinetisk cp innebär att barnets rörelser är felaktiga och ofrivilliga. Barnet kan inte kontrollera musklernas spänning. Nyföddhetsreflexer kan kvarstå och bidra till att det blir omöjligt att styra rörelserna.

Ataktisk cp

Ataktisk cp innebär problem att samordna sina rörelser på ett bra sätt. Barn med ataktisk cp har svårt med rörelsernas storlek och med kraft. De har ofta dålig balans, är skakiga och har mycket nedsatt muskelspänning.

Sjukdomen Cerebral pares (CP)


Cerebral pares, cp, betyder förlamning genom hjärnskada och är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år får drygt 200 en cp-skada.

Cp är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för en rad olika symtom. Den gemensamma nämnaren är ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder.

De vanligaste orsakerna till cp-skador är infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan. Beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt den inträffat visar barnet under sin utveckling olika symtombilder. Barn med cp har en försenad motorisk utveckling.

Behandling för Cerebral pares (CP)


Utredning
Barn som har en misstänkt cp-skada utreds vid en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. I utredningen ingår en neurologisk undersökning. Läkaren, och i regel även en sjukgymnast, behöver ofta träffa barnet flera gånger för att kunna bedöma hur barnet utvecklas över tid. Man gör också en röntgenundersökning av hjärnan för att om möjligt fastställa tidpunkten för skadan, vilka delar som skadats samt i vissa fall orsaken. Beroende på hur symtomen ser ut kan en rad olika undersökningar göras, till exempel synundersökning, hörselundersökning och EEG-undersökning.

Behandling vid cerebral pares
Det är ofta svårt att från början avgöra hur cp-skadan kommer att påverka barnets motoriska och intellektuella utveckling. I takt med att barnet växer och utvecklas förändras symtomen och utifrån dessa planeras sedan behandlingen.

Det finns ingen behandling som botar skadan eller utvecklingsrubbningen, utan behandlingen vid cp består av olika sätt att mildra barnets symtom. Till exempel finns olika medicinska och kirurgiska åtgärder som minskar barnets rörelsehinder, eller läkemedel som är krampförebyggande vid epilepsi.

Den viktigaste behandlingen vid cp är dock habilitering, som på latin betyder att göra duglig. Målsättningen med habiliteringen är att genom träning och stimulering minska effekterna av cp-skadan hos barnet och försöka skapa förutsättningar för en så bra utveckling som möjligt.

Barnet får träning i ett habiliteringsteam med olika terapeuter. I habiliteringsteamet brukar det ingå arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog, specialpedagog och sjukgymnast. Dessa arbetar i samråd med barnets läkare, som barnet träffar på barnläkarmottagningen eller sjukhusets neuropediatriska mottagning.

Under barnets uppväxttid varierar behovet av en terapeut. Genom habiliteringsteamet ska barnet och familjen kunna få hjälp med till exempel motorisk träning, psykosocialt stöd och råd, hjälpmedel och handikappanpassning.

Nyheter

Åtgärder räddade inte äldres liv
Idag 13:40


Läs mer här

  Åtgärder räddade inte äldres liv
  Pandemin sänker Ambeas vinst
  Så ska ungas psykiska hälsa bli bättre
  Kommunal vill se en lex Stine
  DEBATT: Låt oss elever vara med och bestämma om distans- eller närundervisning - det är vår hälsa som är på spel
  Attendo fick coronastöd - miljonbonus till chefer
  MDH-forskning ska ge bättre hälsa på arbetsplatser
  Tunstall utesluts från stora upphandlingar
  Teorin: Sex minuter styrketräning i veckan räcker för förbättrad hälsa
  Blivande sjuksköterskor ska ut i hemsjukvården
  INSÄNDARE: Barn och ungas psykiska hälsa - vårt gemensamma ansvar
  Socialtjänstinsatser extragranskas i 58 kommuner
  Fler sjuksköterskor i kommunerna
  Pandemin har försämrat elevers psykiska hälsa
  Insändare: Skolan leker med barns hälsa
  Miljonskadestånd efter larmhaveri
  Jobbade trots positivt covidtest - åtalas
  Hälsa eller bjud på en fika - här är dagen du uppmanas att göra någon glad
  DEBATT: Skrota principen om att eftersträva stora skolor och låt närheten styra - för elevernas hälsa
  Åtgärder hade mindre effekt än vad Folkhälsomyndigheten trott
  Skyddsombud anmäler hälsoscheman i Lund
  Mas tror inte på kommunala läkare
  Ny version av Demens ABC är här
  Unik satsning på kvinnors psykiska hälsa i Uppsala
  4 000 färre på äldreboende under pandemiåret
  Momentus satsar på app - för att nyblivna mammor ska få säkra råd om sin egen hälsa
  Pilotprojekt ska ersätta pappersexercis
  Invånare LSS-stöd hårt drabbade av covid-19
  Utskotts-ja till extra äldreomsorgsmiljarder
  Fler får lämna sjukhuset när de ska
  Hotar Försvarsmakten våra barns hälsa?
  Sjölund: Mammografin livsviktig för kvinnors hälsa - låt inte coronarädslan hindra undersökningen
  Kvinnor tar stöd av andra i ansvaret för sin hälsa
  Navalnyjs hälsa försämrad i strafflägret
  Närståendestöd om livets slutskede på 16 språk
  "Fler friska år med ett nationellt program för äldres hälsa"
  Sjukfrånvaron i kommuner ökade under pandemin
  Fler anmäler skador från skyddsutrustning
  Slarv ledde till att äldre smittades av covid-19
  Stockholms stad anställer läkare