Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Symptom för Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Trötthet
Kissnödig
Synsvårigheter

Symtom vid diabetes typ-1
En för hög blodsockerhalt ger inte alltid symtom direkt. Men om barnets blodsockerhalt stiger kommer så småningom de typiska diabetessymtomen:

barnet är törstigare
måste kissa mer
blir trött och går ned i vikt
vissa barn får också synrubbningar i form av dimsyn.
Att man kissar mycket vid diabetes beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten beror på de stora vätskeförluster det för med sig. Trötthet och viktminskning beror på de störningar i kroppens ämnesomsättning som orsakas av insulinbristen.

Typ 1-diabetes kan uppstå när som helst hos barn och ungdomar. Hos spädbarn och småbarn kan sjukdomen komma hastigt med allvarliga symtom. Hos äldre barn och tonåringar kan sjukdomen komma smygande.

Viktigt!
Om du misstänker att ditt barn har diabetes ska du kontakta sjukvården omgående för att undvika att barnet blir allvarligt sjukt innan det får behandling.

Behandling för Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Sök vård
Kontakta vårdcentralen om ditt barn:

har ökad törst
kissar mer än tidigare
går ner i vikt
visar onormal trötthet.
Akut
Om ditt barn – förutom dessa symtom – också kräks eller om barnets allmäntillstånd är påverkat bör du söka akutmottagning direkt.

Undersökning vid typ 1-diabetes
För att förebygga allvarliga symtom och för att inte kroppens organ ska ta skada är det viktigt att diabetes hos barn och ungdomar upptäcks tidigt.

Läkaren ställer diagnosen genom att mäta blodsockerhalten. Blodsockervärdet mäts i millimol per liter, mmol/l. Det normala blodsockervärdet ligger mellan 3,5 och 6,0 mmol/l.

Behandling vid typ 1-diabetes
Behandlingen av typ 1-diabetes består av tre viktiga delar: läkemedel, bra mat och fysisk aktivitet som lek och rörelse.

Läkemedel
Diabetes hos barn behandlas alltid med insulin. Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag-tarmkanalens safter och därför går det inte att ta i tablettform. Det enda sättet att tillföra insulin till kroppen är genom insulinsprutor eller med så kallad insulinpump. Insulinsprutan tas i underhudsfettet, ofta i låret eller i magen.

Man försöker efterlikna kroppens egen isulineffekt och därför måste man oftast ta en insulinspruta varje gång man äter, vilket innebär 5-7 sprutor per dag för de flesta barn.

Om barnet är i förskoleåldern ger föräldrarna oftast sprutorna. I skolåldern lär sig de flesta barn att själva ta sitt insulin, men vuxna måste fortfarande ta ansvar för att tidpunkten och dosen blir rätt. Hos barn och ungdomar som växer och utvecklas varierar insulinbehovet. För att kunna ge rätt dos insulin är det viktigt att ofta mäta blodsockerhalten genom ett stick i fingret.

Läs om rekommenderade läkemedel vid diabetes hos barn.

Mat
Barn med diabetes kan helt följa Livsmedelsverkets rekommendationer för barn. Barn behöver lagom mycket kolhydrater, protein och fett varje dag för att växa och utvecklas.

Det är enklare att sköta sin diabetes med fasta måltider. Tre huvudmåltider och två mellanmål per dag brukar rekommenderas. Det är lättare för barnet om hela familjen äter samma mat.

Det är svårt att få bra blodsockervärden om man äter socker som finns i läsk, godis eller bakverk. Tidigare var godis helt förbjudet. Men idag säger man att barnet kan äta lite godis ibland och lära sig, med hjälp av blodsockermätningar, hur man anpassar insulinbehandlingen.

Lek och rörelse
Rörelse, lek och sportaktiviteter är viktigt för alla barns utveckling. Det är viktigt att barn med diabetes får extra energitillskott, till exempel en frukt eller en extra smörgås, vid fysisk aktivitet.

Med hjälp av blodsockerkontroller kan barn och ungdomar med diabetes lära sig att anpassa behandlingen så de kan delta och tävla i idrott som andra barn.

Sjukdomen Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Diabetes mellitus typ 1 beror på att bukspottkörteln helt eller delvis slutat att producera insulin. Blodsockerhalten blir därmed för hög. Det är viktigt att tidigt upptäcka och börja behandla diabetes hos barn och unga för att undvika att de blir svårt sjuka. Tecken på diabetes kan vara att ditt barn måste kissa ofta, är mycket törstigt och går ner i vikt. Behandlingen består av läkemedel, bra matvanor och att röra på sig.

Diabetes typ 1 är en form av diabetes mellitus. Typ 1-diabetes kallas ibland också för barn- eller ungdomsdiabetes därför att den ofta bryter ut under barn- eller ungdomsåren. Typ 2-diabetes är ovanlig hos barn och ungdomar i Sverige och drabbar mest äldre personer.

När man har typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, de så kallade langerhanska cellöarna. Efter en tid, som kan variera mellan några dagar till år, leder angreppet till total insulinbrist.

Typ 1-diabetes är en så kallad multifaktoriell sjukdom, vilket betyder att det finns flera faktorer som tillsammans orsakar sjukdomen. Ärftlighet, gener, och till exempel tillväxt, infektioner och stress kan göra att en person utvecklar typ 1-diabetes.

Varje år insjuknar cirka 750 barn i åldern 0-14 år i diabetes. Det finns cirka 8 000 barn och ungdomar under 18 år som har typ 1-diabetes i Sverige.

Monogen och sekundär diabetes
Det finns andra mer ovanliga diabetesformer som även barn kan få. Monogen diabetes, Mody, är en starkt ärftlig form av diabetes. Den kan ge olika symtom beroende på vilken typ det är. Ibland krävs insulin, ibland tabletter och i vissa fall behövs ingen medicinsk behandling alls.

Barn och ungdomar kan också få sekundär diabetes som orsakas av läkemedelsbehandling – som höga doser kortison under längre tid – eller skador på bukspottkörteln. Då behövs ofta insulinbehandling som vid typ 1-diabetes. Ibland kan dessa former av diabetes gå över.

Diabetes hos barn ökar
Under de senaste 20 åren har typ 1-diabetes hos barn ökat med 50 procent. Det verkar som om sjukdomen debuterar hos allt yngre barn.

Orsakerna till ökningen är inte klara och det finns heller ännu inget säkert sätt att förhindra denna utveckling. En anledning till att typ 1-diabetes ökar kan vara att barn i vårt välfärdssamhälle både blir längre och väger mer än tidigare generationer. Förvisso är inte de små barnen som får diagnosen typ 1-diabetes överviktiga, men de har ofta haft en period då de vuxit mycket innan diabetessymtomen visar sig. När barnet växer behövs mer insulin. Då kan sjukdomen bryta ut om mängden insulinproducerande celler redan börjat minska.

En annan möjlig orsak är att vi idag lever i ett så hygieniskt samhälle att immunsystemet får för lite att aktivera sig mot och istället vänder sig mot kroppens egna celler.

Typ 2-diabetes, som har en starkare ärftlighet och i stort sett alltid är kopplad till övervikt och för lite fysisk aktivitet, är ännu ovanlig hos barn i Sverige, men ökar hos unga i många andra länder.

Nyheter