Födoämnesallergi (matallergi)

Sjukdom - Barn

Om sjukdomenBehandling

Symptom för Födoämnesallergi (matallergi)


Symtom vid födoämnesallergi
Är du allergisk mot något födoämne kan symtomen komma inom några minuter eller timmar efter det att du fått i dig livsmedlet. Symtomen kan visa sig som:

Klåda och svullnad i mun och på läppar.
Täppt näsa eller snuva.
Astma.
Kräkningar, diarré eller kramp i magen.
Kliande utslag, eksem eller vätskefyllda blåsor.
Huvudvärk, trötthet och retlighet.
Anafylaxi är den allvarligaste reaktionen och ett farligt tillstånd. Blodtrycket faller och man blir starkt allmänpåverkad. Att en person får en anafylaxi är sällsynt, men om det händer behöver man vård direkt. Ring 112.

Behandling för Födoämnesallergi (matallergi)


Förebygg födoämnesallergi
Amma ditt barn om du kan. Amning har många goda effekter, bland annat överförs viktiga antikroppar till ditt barn som kan hjälpa det att bättre klara av infektioner. Däremot är det inte helt säkert att det kan minska risken att barnet utvecklar allergier.

Egenvård vid födoämnesallergi
Undvik de ämnen som utlöser allergin. För en del allergiker räcker det med att utsättas för en mycket liten del av det livsmedel som de är allergiska eller överkänsliga mot. Var därför noga när du hanterar mat och undvik att ”smitta ned” mat med ämnen som du eller någon annan är allergisk mot.

Barn som är allergiska ska inte utsättas för tobaksrök.

Sök vård
Vårdcentral
Ta kontakt med din vårdcentral om du drabbas av reaktioner som du tror kan vara allergi mot livsmedel.

Akutsjukhus
Får du eller någon i din närhet allvarliga symtom som andnöd eller anafylaxi ska du vända dig till sjukhusets akutmottagning eller ring 112. Chock kan bli följden av en allvarlig allergisk reaktion, det kallas då för anafylaxi.

Utredning av födoämnesallergi
Det finns inga enkla test för att ta reda på om någon är allergisk mot livsmedel. Du får berätta om dina besvär och om du har andra allergier för att ta reda på om det rör sig om korsreaktioner.

För att ta reda på vad du är allergisk mot kan du få föra en födoämnesdagbok där du noga skriver upp vad du äter, vilka livsmedel du reagerar på och hur du reagerar.

Nästa steg i utredningen kan vara att du under en period helt undviker ett livsmedel som du reagerar på. Efter det får du på nytt äta livsmedlet för att se om du får några symtom.

Pricktest och blodprov kan också hjälpa till att avgöra om du är allergisk. Resultaten i sig kan inte bevisa födoämnesallergi, men tillsammans med andra delar i utredningen kan pricktest och blodprov vara en hjälp.

Behandling av födoämnesallergi
Det går inte att bota födoämnesallergi. Den bästa behandlingen är att undvika de ämnen du är allergisk mot. Allergi mot mjölk och ägg brukar dock läka ut hos två av tre barn före tre års ålder. Lindrig allergi hos barn mot jordnötter, nötter och soja kan läka ut med tiden.

Det finns läkemedel som kan lindra symtom som uppstår vid allergiska reaktioner, till exempel dämpa klåda.

Om du har behov kan du få hjälp av en dietist att hitta livsmedel som kan ersätta de du är allergisk mot och lägga upp en kost som passar dig.

Sjukdomen Födoämnesallergi (matallergi)


Födoämnesallergi eller allergier mot livsmedel är vanligare hos barn än hos vuxna. Den som är allergisk mot annat, till exempel björkpollen, kan också vara överkänslig mot vissa livsmedel. Bästa behandlingen är att undvika livsmedel som du är allergisk mot. Vid allvarliga allergiska reaktioner ska du söka vård akut.

Allergier eller överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos barn. De flesta barn får lindriga reaktioner som försvinner när de blir äldre. Det finns också vuxna som blir allergiska mot olika livsmedel.

Allergi och intolerans är olika typer av överkänslighet. Är du allergisk reagerar kroppens immunförsvar mot det ämne du kommer i kontakt med. Intolerans ger också en reaktion, men då är det inte immunförsvaret som reagerar.

De flesta som har en födoämnesallergi är allergiska mot ett eller flera av följande födoämnen: ägg, mjölk, fisk, skaldjur, jordgubbar, baljväxter (sojabönor, jordnötter och ärtor), nötter eller spannmål.

Korsreaktioner
Den som är allergisk kan få så kallade korsreaktioner och reagera på olika livsmedel. Korsreaktionen beror på att vissa ämnen liknar det ämne du är allergisk mot. Det är inte alla som får korsreaktioner och man behöver inte reagera på alla ämnen som står på listorna. Får du inga besvär av ett födoämne kan du fortsätta att äta det.

Allergi mot björkpollen kan ge korsreaktioner på äpplen, hasselnöt, kiwi, körsbär, mandel, rå morot, persika, plommon, aprikos, rå potatis, päron, selleri.
Allergi mot gråbo kan ge reaktioner om du äter anis, curry, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö, vitlök.
Allergi mot latex (gummi) kan ge reaktioner om du äter avokado, banan, jordnötter, kastanj, kiwi, körsbär, nektarin, plommon.

Nyheter

Dålig koll på tunga lyft i vården
28/10 10:00
"En av tre privata arbetsgivare inom vård och omsorg slarvar med att bedöma risker för belastningsskador när personalen lyfter tungt, enligt en ny rapport.

Läs mer här

  Dålig koll på tunga lyft i vården
  Laser fixar svårläkta sår snabbare i Skellefteå
  Stor studie: Så här många timmars sömn behöver du minst varje natt
  ?Förödande effekter"på barns och kvinnors hälsa
  Experter: Utbredd okunskap om farlig typ av cancer
  Stockholms stad säger upp avtal med Attendo
  Hur lång blir ditt barn som vuxen"Här är forskarnas nya modell
  Kritik mot boende efter höftfraktur
  Fler kommuner börjar dela journalsystem med Region Västmanland
  Självrengörande golv stärker grisarnas hälsa - och kassan
  LO enigt om satsning på de lägsta lönerna
  Ny studie: Så här visar sig digerdöden fortfarande i din kropp
  Så här kan din smartmobil indikera om du kommer att dö inom fem år
  Ny studie: Så här gynnar elcykeln din hälsa
  Boende missade att ställa fram rörelselarm - äldre avled
  "Hajk"-profilen: Är så kär fortfarande
  Vetenskapens dom: Så många timmar bör du sova
  RCC gjorde krångliga kostråd till lättläst broschyr
  "Ta beslut om en långsiktig plan för psykisk hälsa"
  Forskare: Detta tillstånd kan öka risken att dö i cancer
  Det här gäller för vaccineringar i höst
  Världsettans känga: "Inte säkert för vår hälsa"
  Får du artrit av att knäcka fingrarna"Här är svaret
  Kyrgios begär utredning om sin psykiska hälsa
  Forskare: Dessa känslor kan få dig att åldras snabbare än rökning
  Få äldre får vård för postcovid
  Tandköttsinflammation kan skada flera organ i din kropp: Här är vad du behöver veta
  Helena Ekholms kritik: "Riskerar deras hälsa"
  Stort försök: Nytt ämne kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom
  Henrik Dorsin om sitt oväntade drömprojekt
  Undersköterskor väljer timanställning i protest
  Här är vetenskapens dom: Så skadligt är snus jämfört med cigaretter
  Stor inspektion av privata vårdinrättningar för att få bort belastningsskador
  Nu startar rättegången mot Attendo-anställda" åtalas för brott mot meddelarskyddet
  Allt tuffare locka personal till äldreomsorgen
  Vissa vanliga drömmar kan indikera risk för demens
  Demenssjuk föll ur sängen - höftledsfraktur upptäcktes senare
  Nya rön: Du kan vara tjock och frisk
  Region och kommuner samverkar om mobila närvårdsteam i Västmanland
  Kraftsamling kring äldreomsorgen med nationellt kompetenscentrum