Symptom för Ont i hälen


Den vanligaste orsaken till att man får ont i hälen är att den breda, tjocka senan under foten överbelastats. Då brukar det göra ont under, eller på insidan av hälen när du går och står. Smärtan brukar vara som värst vid de första stegen på morgonen och avtar ofta när du gått en stund.

Om besvären håller i sig länge kan kroppen reagera med att bilda en kalkpåbyggnad på hälen för att skydda och avlasta det ömma området. Själva förkalkningen känns inte. Den kan inte heller ses med ögat, men på röntgen ser den ut som en sporre, därav namnet hälsporre.

När du har besvär av hälsporre är det bra att avlasta det onda området. Det kan du göra med bra skor och olika former av inlägg i skorna. Om de inte hjälper kan du behöva personligt utformade inlägg i skorna. Behandling med sjukgymnastik där du bland annat får stretcha kan lindra besvären.

Om inget annat hjälper kan du få en kortisonspruta. Det gör att smärtan försvinner, men innebär också att risken att du överbelastar och skadar foten ökar. Därför brukar läkare försöka undvika det.

Besvär med hälsporre kan sitta i länge, ofta flera månader, men sällan mer än i ett par år. De flesta blir bra från sina besvär.

Smärtor i hälsenans fäste

När du har smärtor i hälsenans fäste brukar det göra ont och vara ömt baktill på hälen. Du kan också vara lite svullen och hälsenan kan kännas stel. Det som oftast utlöser besvären är att du har gått eller tränat mer än vanligt, men för det mesta går de över igen om du vilar en period från träning och långpromenader.

Om du har ont i området vid hälsenans fäste brukar fysioterapi vara den viktigaste behandlingen. Du får ofta styrketräna och stretcha enligt ett individuellt upplagt program. De flesta blir bra av denna behandling. Om du inte blir bra kan du behöva annan behandling, ibland en operation. Efter en operation behöver du träna under en lång tid för att bli bra.

Slemsäcksinflammation

Slemsäckarna kan bli irriterade om en led eller sena överbelastas eller utsätts för långvarigt tryck. När en slemsäck irriteras kan en inflammation uppstå. Då bildas mer vätska i slemsäcken och den blir större och kan börja ömma. Slemsäcksinflammation kallas också för bursit. Om du har en reumatisk sjukdom kan du också få inflammation i slemsäckarna som en del av sjukdomen. Besvären är vanligast hos kvinnor.

Inflammation i slemsäcken på baksidan av hälen, vid hälsenefästet, beror ofta på att en sko, pjäxa eller skridsko har tryckt mot hälen. Du kan ofta både se och känna att det finns en svullnad, som en liten kudde, på baksidan av hälen. Svullnaden kan sitta bara på ena sidan, eller på båda sidorna av hälsenan. Ibland kan det också kännas ömt.

Om inflammationen sitter i slemsäcken innanför hälsenans fäste känns det ofta irriterat där. Ibland kan det värka, och göra ont när du går eller springer. Det kan också kännas ömt när du trycker på området. Det är oftast löpning som utlöser sådana besvär, men de kan också bero på att du fått ett slag eller spark mot hälen.

Irritationen av slemsäcken på baksidan av hälen försvinner oftast efter några veckor om man byter till skor som inte trycker mot hälen. Ibland kan man också behöva ändra träningsmetoder under en period eller vila.

Slemsäcksinflammation innanför hälsenans fäste kan vara svårare att behandla och kräver ofta vila från träning under flera veckor. Ibland kan en kortisonspruta hjälpa.

Om du har mycket ont kan du pröva receptfria läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade NSAID eller coxhämmare, men om du inte blivit bättre inom ett par veckor kan du kontakta vården. Om besvären inte går över av sig själv kan du behöva en operation. Ibland, men det är ovanligt, kan slemsäcken bli infekterad. Då gör det intensivt ont och man kan få feber. Då kan man behöva behandlas med antibiotika.

Haglunds sjukdom

Om inflammationen i slemsäcken på baksidan av hälen blir långvarig kan en bestående knöl bildas där. Detta kallas ibland för Haglunds sjukdom eller Haglunds häl och är vanligare hos unga kvinnor än hos män. Den som från början har ett utstående hälben har större risk att få besvär.

Behandlingen är att försöka anpassa de skor som trycker på det svullna området eller byta skor. Om inte detta hjälper kan du i undantagsfall behöva en operation.

Stressfraktur

En stressfraktur, eller utmattningsbrott som det också kallas, innebär att man får en spricka i skelettet på grund av att skelettet belastats för hårt under en längre tid. Stressfraktur i hälen är vanligast hos löpare och hårt idrottande ungdomar.

Om du har fått en stressfraktur gör det ont när du går och står på hälen och känns ömt när du trycker på området. Du kan också bli svullen. Smärtan kan komma både plötsligt och smygande och det kan ibland vara mycket svårt att skilja en stressfraktur från hälsporrebesvär eller besvär med hälkudden.

Om du har en stressfraktur i hälen måste du oftast avstå från fysisk aktivitet som belastar hälen i flera månader. Du behöver vila foten för att skelettet ska läka och ibland behöver du använda kryckor som extra avlastning. Du får successivt öka belastningen efteråt.

Det är också viktigt att du ser över sina löparskor. Det kan till exempel vara bra att använda individuellt anpassade fotbäddar i skorna som avlastar hälen. Du bör också försöka ta reda på vad den bakomliggande orsaken till brottet var så att du kan göra något åt den. Du kan till exempel behöva ändra din träning och träna på ett annat sätt.

Problem med hälkudden

Om du har besvär med hälkudden, som sitter under hälen, brukar det göra ont i och under hälen när du går.

Hälkudden blir stelare ju äldre du blir. En stel hälkudde dämpar inte lika bra och då ökar belastningen på hälen. Du får lättare ont. Den som är överviktig eller har diabetes kan också få en stelare hälkudde.

Du kan lindra och bli av med besvären genom att använda bra skor med inlägg som avlastar det onda området och hjälper till att stötdämpa när du går. Besvären kan ibland hålla i sig under en längre tid. Då kan du pröva andra motionsformer och till exempel byta ut långpromenader mot simning och cykling.

Bristningar

Om en sena utsätts för en plötslig och stor belastning kan den gå av, helt eller delvis. När hälsenan går av nära hälen får du plötsligt mycket ont på baksidan av underbenet ovanför hälen. Oftast händer det i samband med någon idrottsaktivitet.

När hälsenan gått av helt opereras den oftast, och sedan får du ha gips eller annat stödbandage i upp till åtta veckor. Efter femtioårsåldern är det ganska vanligt att du inte opereras utan bara gipsas. För de flesta över 50 år blir det lika bra resultat av gipsning som av operation. Efter en hälsenebristning när senan gått av helt behöver du oftast gå med kryckor under ett par månader. Sedan krävs det ofta långvarig fysioterapi för att du ska bli bra igen.

Tarsaltunnelsyndrom

På insidan av fotleden löper en nerv som i vissa fall kan komma i kläm. Det är ovanligt att det händer, men om nerven kommer i kläm kan det göra ont och hälen kan domna på fotens insida. En operation kan lätta trycket på nerven.

Sjukdomen Ont i hälen


Det finns fem muskler på underbenets baksida. Vadmuskeln är den kraftigaste av dem. När du går och springer är det vadmuskeln som möjliggör själva avstampet i steget, medan andra muskler till exempel böjer tårna. Vadmuskeln sitter fast på tre ställen: lårbenet, skenbenet och vadbenet, och binds samman med hälbenet med hjälp av kroppens starkaste sena, hälsenan.

Behandling för Ont i hälen


I de allra flesta fall är ont i hälen inte symtom på någon allvarlig sjukdom. Oftast går besvären över av sig själv även om det kan ta tid.

Den behandling som ibland behövs när du har ont i hälen beror på orsaken till dina problem. Ofta räcker det med att du ser över de skor du använder och kanske anpassar eller ändrar din träning. Ibland behöver du fysioterapi, speciella skor eller inlägg. Du kan också behöva opereras för att bli av med problemen.

Besvär med hälarna kan bli långvariga och därför bör du ta tag i problemen så tidigt som möjligt och försöka göra något åt dem.

Om besvären beror på att du har en bakomliggande sjukdom behöver du i första hand behandling för den sjukdomen. Det kan till exempel vara fallet om du har en ledsjukdom eller en reumatisk sjukdom.

Bra skor

Många problem med hälarna kan ha med dåliga skor att göra. Och även om det inte är skorna som är orsak, kan dåliga skor göra problemet värre.

En bra sko bör vara stabil, stötdämpande, lagom rymlig och ha en stadig sula utan klack. Du kan själv pröva om sulan är stadig genom att ta tag i skon med ena handen över hälen och den andra över tårna och vrida skon som en skurtrasa. En stadig sula går knappt att vrida alls. Prövar du att vika sulan ska den vika sig i den främre delen, inte mitt på.

Avlasta området som gör ont

Du kan pröva att använda stötdämpande eller avlastande inlägg som finns att köpa i välsorterade skoaffärer, apotek och sportbutiker. Om inte bra skor och stötdämpande inlägg hjälper kan du behöva personligt utformade inlägg, så kallade fotbäddar, i skorna. De görs hos ortopedtekniker. Du kan rådfråga din läkare eller fysioterapeut om du behöver hjälp med att komma i kontakt med en ortopedtekniker.

Minska belastningen

Hälen utsätts för kraftig belastning när du springer och går. Därför är det ofta nödvändigt att du minskar eller ändrar dina fysiska aktiviteter under en period för att besvären ska läka. Det gäller särskilt om besvären orsakas av överbelastning. Ibland kan du också behöva vila.

Om du är överviktig är det också bra att försöka gå ner i vikt för att minska belastningen på hälen.

Du kan behöva ändra träningsform

Du kan ändra dina fysiska aktiviteter om du tränar och vill fortsätta vara aktiv när du samtidigt behöver minska belastningen. Du kan till exempel prova att springa eller gå, men göra det på kortare sträckor och i långsammare tempo.

Du kan också prova cykling och simning. Cykling kan vara bra både om du har ont under hälen, och om du har problem med hälsenorna. Om du har besvär med hälsenorna kan du cykla på låg belastning, det vill säga på låg växel och undvika backar där du måste ta i.

Fysioterapi

Om du har problem med senorna i foten är fysioterapi ofta en viktig behandling.

Fysioterapi går ut på att träna kroppen så att den blir starkare och rörligare och kan ofta minska och lindra hälbesvär. Du får hjälp av fysioterapeuten att lägga upp ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du söker för. Du får övningar som du kan göra hemma eller på ett gym.

Antiinflammatoriska läkemedel

Om smärtan beror på en inflammation kan du prova läkemedel som har både en antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade NSAID eller coxhämmare. Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren, och naproxen, till exempel Pronaxen.

En nackdel med NSAID är att de kan irritera magslemhinnan. Om du får besvär när du tar läkemedlen ska du kontakta din läkare.

Operation

Om inget annat hjälper kan man ibland behöva en operation. Operationer mot hälbesvär görs ofta som dagoperation, vilket innebär att du kommer till sjukhuset, opereras och får åka hem igen samma dag.

Nyheter

Dålig koll på tunga lyft i vården
28/10 10:00
"En av tre privata arbetsgivare inom vård och omsorg slarvar med att bedöma risker för belastningsskador när personalen lyfter tungt, enligt en ny rapport.

Läs mer här

  Dålig koll på tunga lyft i vården
  Laser fixar svårläkta sår snabbare i Skellefteå
  Stor studie: Så här många timmars sömn behöver du minst varje natt
  ?Förödande effekter"på barns och kvinnors hälsa
  Experter: Utbredd okunskap om farlig typ av cancer
  Stockholms stad säger upp avtal med Attendo
  Hur lång blir ditt barn som vuxen"Här är forskarnas nya modell
  Kritik mot boende efter höftfraktur
  Fler kommuner börjar dela journalsystem med Region Västmanland
  Självrengörande golv stärker grisarnas hälsa - och kassan
  LO enigt om satsning på de lägsta lönerna
  Ny studie: Så här visar sig digerdöden fortfarande i din kropp
  Så här kan din smartmobil indikera om du kommer att dö inom fem år
  Ny studie: Så här gynnar elcykeln din hälsa
  Boende missade att ställa fram rörelselarm - äldre avled
  "Hajk"-profilen: Är så kär fortfarande
  Vetenskapens dom: Så många timmar bör du sova
  RCC gjorde krångliga kostråd till lättläst broschyr
  "Ta beslut om en långsiktig plan för psykisk hälsa"
  Forskare: Detta tillstånd kan öka risken att dö i cancer
  Det här gäller för vaccineringar i höst
  Världsettans känga: "Inte säkert för vår hälsa"
  Får du artrit av att knäcka fingrarna"Här är svaret
  Kyrgios begär utredning om sin psykiska hälsa
  Forskare: Dessa känslor kan få dig att åldras snabbare än rökning
  Få äldre får vård för postcovid
  Tandköttsinflammation kan skada flera organ i din kropp: Här är vad du behöver veta
  Helena Ekholms kritik: "Riskerar deras hälsa"
  Stort försök: Nytt ämne kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom
  Henrik Dorsin om sitt oväntade drömprojekt
  Undersköterskor väljer timanställning i protest
  Här är vetenskapens dom: Så skadligt är snus jämfört med cigaretter
  Stor inspektion av privata vårdinrättningar för att få bort belastningsskador
  Nu startar rättegången mot Attendo-anställda" åtalas för brott mot meddelarskyddet
  Allt tuffare locka personal till äldreomsorgen
  Vissa vanliga drömmar kan indikera risk för demens
  Demenssjuk föll ur sängen - höftledsfraktur upptäcktes senare
  Nya rön: Du kan vara tjock och frisk
  Region och kommuner samverkar om mobila närvårdsteam i Västmanland
  Kraftsamling kring äldreomsorgen med nationellt kompetenscentrum