Symptom för Psykoser


Ångest
Förvirring
Hallucinationer

Symtom på psykos
Vid en psykos är det svårt att uppfatta och förstå händelser och information, vilket kan leda till vanföreställningar. En vanföreställning är en idé eller tanke som grundar sig på en missuppfattning av verkligheten. Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att vanföreställningarna är sanna och kan inte påverkas av rationella argument.

Hörselhallucinationer, det vill säga att man hör röster, är ett annat tecken på psykos. Det kan leda till ångest, rädsla, oro och ibland förvirring. Man kan tro sig vara förföljd eller hotad och uppfattar att omgivningen vill en illa. Andra hallucinationer än röster kan vara känslor av beröring eller lukter.

Behandling för Psykoser


Behandling av psykos
Den som insjuknar i en psykos behöver snabb hjälp, ju tidigare desto bättre. Dessutom behövs professionell omvårdnad av kvalificerad vårdpersonal, särskilt under den första tiden.

En psykos som inte behandlas kan leda till att den sjuke känner förföljd och blir alltmer isolerad och fixerad vid sina vanföreställningar. Detta leder till svårigheter att umgås med och bland andra människor.

Om psykosen är akut med ”stormiga” symtom kan den sjuke behöva sjukhusvård. Om behovet är uppenbart och personen inte vill eller kan medverka frivilligt, kan det bli nödvändigt med tvångsvård.

Modern psykosvård innebär, förutom omvårdnad och läkemedelsbehandling, att man även ger den sjuke stöd så att han eller hon klarar det dagliga livet. Kommunen kan hjälpa till med olika former av stöd, till exempel boendestöd och sysselsättning. Det finns också andra behandlingar som man kan ge för att underlätta det dagliga livet. Kognitiv beteendeterapi, social färdighetsträning och familjestöd hör dit.

Läkemedel
Läkemedel mot psykos, så kallade antipsykotika läkemedel, botar inte själva sjukdomen, men lindrar och dämpar symtomen. Det i sin tur gör att personen kan fungera bättre i vardagen. Medicinerna är särskilt effektiva mot hallucinationer, oro och vanföreställningar.

Olika läkemedel ger olika biverkningar. Därför måste varje läkemedelsbehandling anpassas efter varje person för att uppnå bästa resultat.

En för hög dos av läkemedel ger biverkningar, till exempel stela muskler, sämre förmåga att röra sig, trötthet och dämpad sexuell lust. En del går upp i vikt. Man kan även få muntorrhet som ökar risken för hål i tänderna. Det är viktigt att berätta för sin behandlande läkare om man får biverkningar. Ofta kan man lösa problemet genom att minska dosen eller byta läkemedel.

Man kan ibland behöva ångestlindrande läkemedel och sömnmedel under en kort tid.

Sjukdomen Psykoser


Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd. Det gemensamma för dem är att den drabbade upplever sig själv eller omgivningen som förändrad. Man kan till exempel höra röster som inte finns eller ha vanföreställningar. Om du misstänker att du eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du söka hjälp snarast. En psykotisk person klarar sig bättre om han eller hon får stöd och behandling så tidigt som möjligt.

De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några drabbas bara en gång i livet. Andra kan behöva långvarig behandling för att minska risken för återfall. Risken för att insjukna för första gången minskar efter 40 års ålder. Den ökar igen i samband med att hjärnan åldras, speciellt om syn och hörsel också försämras.

Det kan finnas många orsaker till varför man drabbas av psykos. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos. Ofta sker ett samspel mellan dessa faktorer för att sjukdomen ska bryta ut.

Man kan leva med en ärftlig sårbarhet utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en psykisk överansträngning eller påfrestning, till exempel en chockartad upplevelse. En psykos kan även bryta ut vid en fysisk påfrestning, som långvarig sömnbrist eller sjukdom.

Insjuknandet kan komma när man förväntas börja fungera som en vuxen och självständig person. Hos en sårbar person kan normala situationer som att flytta hemifrån, börja studera, göra militärtjänsten eller ha känslomässigt djupare sexuella relationer bidra till en psykos. Man kan även drabbas av en psykos under en period då det sker en hormonell omställning och hjärnan fortfarande mognar, vilket den gör fram till 20-25 års ålder.

Droger, till exempel amfetamin, LSD, PCP och hasch, kan utlösa psykoser. Det kan ske både vid långvarigt och kortare missbruk. Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa en psykos.

Olika former av psykos
Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd eller diagnoser med psykotiska symtom. Psykoser kan ha mycket olika förlopp, från att vara korta och övergående tillstånd till långvariga, ibland livslånga.

Korta psykoser får man sällan flera gånger. De kan drabba sårbara personer efter till exempel en kroppslig belastning som sömnbrist eller sjukdom. Efter en förlossning kan mamman drabbas av en tillfällig psykos, så kallad amningspsykos.

Den som lider av en långvarig psykos får ofta svårt att fungera i sociala och yrkesmässiga sammanhang. Eftersom den sjuke har en sämre förmåga att lära och anpassa sig behöver han eller hon ofta mycket omvårdnad, stöd och en kontinuerlig kontakt med psykiatrin.

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Förutom psykossymtom som vanföreställningar och hallucinationer finns det vid schizofreni ofta en långvarigt försämrad förmåga att fungera i vardagen. Den sjuka personen har svårt att sköta skola eller arbete. Bland dem som får diagnosen schizofreni brukar ungefär en femtedel tillfriskna och kan klara sig bra med ett minimalt stöd från psykiatrin. Ungefär en lika stor del blir inte hjälpta av behandlingen. De övriga mår oftast bättre med läkemedelsbehandling i kombination med andra behandlingsmetoder. Läs mer om schizofreni under länken till höger.

Schizo-affektiv psykos är en annan form av psykos. En person med denna psykos drabbas av återkommande maniska, det vill säga sjukligt upprymda, och depressiva perioder. Schizo-affektiv psykos kallas även för manodepressiv sjukdom eller bipolär sjukdom. För det mesta går det att förebygga återfall med rätt behandling.

Nyheter

Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest

Läs mer här

  Här tjänar undersköterskor bäst
  Gamling stängdes in med råtta på äldreboendet
  Stor studie ger nya insikter i fördelarna med viktminskning
  Är flytare ett tecken på god hälsa?
  Forskare avlivar vanlig myt om hjärnans åldrande
  Stora skillnader i timpris för hemtjänst
  Skolministern ? sätt psykisk hälsa på schemat
  Resultat av immunterapi mot livmodercancer imponerar
  Enkelt test avslöjar hjärnans åldrande
  Efter larmhaveri ? personuppgifter i fel händer
  Ajöss med BMI"Här är forskarnas nya mått för din kropps hälsa
  Jordnötsallergi hos barn kan förebyggas
  Cyberattack bakom utslagna trygghetslarmen
  150 kommuner har problem med trygghetslarmen
  Hemlighåller ikonens hälsa: ?Som en fånge?
  Forskare varnar: Populär bantningskur kan ge hjärtproblem
  Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
  Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
  Kritik mot insatser för att hindra vårdskador
  Spanska undersköterskor räddar sommarsemestrar i Boden
  Levande larver renar sår på död vävnad och bakterier
  Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
  Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
  Skolsköterska anmäld till Ivo ? följde inte upp vården
  Forskare kopplar koffein till två konkreta hälsofördelar
  Forskare kopplar koffein till två konkreta hälsofördelar
  Skolsköterska anmäld till Ivo ? följde inte upp vården
  Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
  Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
  Levande larver renar sår på död vävnad och bakterier
  Kritik mot insatser för att hindra vårdskador
  Spanska undersköterskor räddar sommarsemestrar i Boden
  Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
  Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
  Forskare varnar: Populär bantningskur kan ge hjärtproblem
  Hemtjänsten tar till bandvagnar i snökaoset
  It-attack mot Humana ? uppgifter har stulits
  Forskare varnar: Detta bör gravida undvika
  Forskare varnar för e-cigaretters inverkan på lungorna
  Studie: Långvarig fasta kan ha negativa effekter

Chat Icon
Sjukhus Logo
Jag är en AI som ger en första bedömning av dina symptom. Detta bör inte betraktas som medicinsk rådgivning och det är viktigt att du konsulterar sjukvården på 1177 vid behov.
Sjukhus AI skriver...
Denna AI ger en första bedömning av dina symptom. Detta bör inte betraktas som medicinsk rådgivning och det är viktigt att du konsulterar sjukvården på 1177 vid behov.