Skära sig (självskador)

Sjukdom - Barn

Om sjukdomenBehandling

Symptom för Skära sig (självskador)


Nedstämd/Deprimerad
Sår i Huden

Symtom
Du som självskadar dig är troligen en yngre kvinna. Självskador är upp till fyra gånger vanligare hos flickor än hos pojkar.

Du kan skära, rispa eller skrapa dig på armarna, benen, magen, halsen eller någon annanstans på kroppen, rista in ord eller symboler i huden, bränna, sticka dig, hindra sår från att läkas eller banka huvudet mot väggen.

Du har kanske blivit kränkt på ett grovt sätt. Hos flickor rör det sig oftast om sexuella övergrepp, hos pojkar oftare rena våldsövergrepp.

Beteendet kan också tolkas som ett sätt att ”koppla bort” den egna kroppen för att klara av de egna aggressionerna och känslorna av isolering.

Tonåringar med låg självkänsla, ångest eller depression är i riskzonen. Många tonåringar vill stundvis vara i fred och kanske stänger in sig på sitt rum, men du som hellre stänger in dig i ditt rum och är ensam långa perioder än talar ut om problemen kan vara i riskzonen. Kanske du tycker att du knappast har några vänner.

Genom att skära dig ”löser” du tillfälligt olika problem som du har. På kort sikt minskar eller ”överröstar” du obehagliga känslor och tankar.

Du får kanske en känsla av kontroll över en situation eller upplevelse som verkar kaotisk. Du får utlopp för känslor av aggression eller hämnd mot dig själv eller någon annan.

Du vill kanske väcka uppmärksamhet och skuldkänslor hos omgivningen. Inte sällan lyckas du också med det.

En annan möjlighet är att du känner sig sviken eller rädd för att bli övergiven och skär dig som ett rop på hjälp.

Just när du precis har skadat dig själv är det vanligt att känna lättnad men på längre sikt förstärks istället känslor av nedstämdhet, uppgivenhet och värdelöshet. Du växer inte som människa utan hamnar i en återvändsgränd.

Att beteendet tillfredsställer så många viktiga behov kan trots allt göra det svårt att sluta.

Sjukdomen Skära sig (självskador)


Att skära sig medvetet med vassa föremål är ett tecken på att man inte mår bra. För att bryta ångesten och depressionerna måste man söka vård. Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder. Ett första steg är att kontakta en vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Att du skär dig, kanske regelbundet och ofta, är nog inget du vill berätta för vem som helst.

Säkert skulle människor ha svårt att förstå varför. Du uppfattas ju som så trevlig, omtyckt och duktig. Liksom många andra personer som självskadar sig. Dessutom måste det väl göra ont och lämna fula ärr?

Själv känner du dig nog snarare otillräcklig, olycklig och ”annorlunda”. Och det är inte säkert att du upplever smärtan och ärren som en nackdel. I alla fall inte just då.

Att skära sig med vassa föremål har människor gjort i alla tider. I vissa kulturer är det en accepterad ritual. Att skada sig själv är däremot ett uttryck för att du inte mår bra eller att du är sjuk.

Omkring fyra procent av alla vuxna har någon gång självskadat sig när de mår dåligt. Bland tonåringar är antalet som skär sig enligt vissa undersökningar något högre.

Till självdestruktivt beteende i vidare mening räknas också att missbruka alkohol, droger och mat, att begå självmord eller göra ett självmordsförsök.

Behandling för Skära sig (självskador)


Förebyggande
En viktig förebyggande åtgärd kan vara att du tar hand om dig och minskar din sårbarhet för starka känslor. Med detta menas att du dels tar hand om din kroppsliga hälsa, dels försöker hantera känslor innan de växer sig så starka att du inte kan göra något annat än att skada dig. Gör saker som får dig att känna dig kompetent.

Undvik situationer som kan utlösa eller öka impulser till självdestruktivt beteende. Det finns forskning som visar att risken för självskada ökar om man fått reda på att någon i ens närhet nyligen genomfört en självskada. Undvik till exempel hemsidor eller litteratur där självskador diskuteras eller beskrivs i detalj.

När det gäller den kroppsliga hälsan bör du:

behandla sjukdomar (till exempel förkylning, huvudvärk etcetera)
äta balanserat (varken för lite eller för mycket)
undvika alkohol och droger (som minskar impulskontrollen och därigenom även förmågan att stå emot impulser till självskador)
sova tillräckligt (varken för mycket eller för lite) aktivera dig fysiskt genom motion (vilket i sig kan verka stämningshöjande och öka självkänslan)
Egenvård
För att du ska sluta att skära dig behöver du terapi och/eller medicinering.
Sök vård
Du behöver få hjälp och behandling. Tala med någon du litar på, dina föräldrar, lärare, skolsköterskan eller kontakta vården direkt själv. Du kan kontakta vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller öppenpsykiatrin.

Utan behandling kan:

Din ångest och depressiva problematik fortsätta i åratal.
Ditt liv begränsas avsevärt.
Ärrbildning bli värre och svårare att ta bort.
Du utvecklar andra destruktiva beteenden.

Undersökning
Det finns strukturerade intervjumetoder som används för att ta reda på om självskador förekommer. Även om dessa inte alltid används ska en psykiatrisk undersökning alltid ta upp frågan om självskador förekommer. I de fall den visar att patienten skadar sig själv ska den alltid ta upp i vilken form, hur ofta och varför.

Behandling
Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder

Utan behandling kan:

Din ångest och depressiva problematik fortsätta i åratal.
Ditt liv begränsas avsevärt.
Ärrbildning bli värre och svårare att ta bort.
Du utveckla andra destruktiva beteenden.
Terapi kan vara framgångsrik, både individuellt och i grupp. Första steget i terapin är att arbeta med att du ska känna dig motiverad att stå emot när du känner att du vill skära dig eller självskada dig på annat sätt.

Eftervård
Du får fundera över vad det kan betyda om du fortsätter att självskada dig. Att det kommer att försvåra för dig att nå dina långsiktiga mål i livet och få ett liv som är värdefullt. Du får också tänka igenom tillfällen när du velat skada dig men stått emot.

När du får lust att skada dig kan du försöka att tydligt be någon närstående eller vän om hjälp och kanske hitta på något aktivt att göra tillsammans.
Ett alternativ kan vara att försöka koncentrera dig på någon annan känsla eller distrahera dig genom att fokusera på exempelvis musik, ta upp en hobby eller börja idrotta.

Om du känner dig särskilt sårbar på grund av att du är trött eller hungrig hjälper det kanske att sova eller äta och att minska kraven på dig själv.

En av de viktigaste sakerna att göra är att bekräfta för sig själv att det du känner är helt okej. Säg så här till dig själv: ”Jag ska ha den känslan till den klingar av och jag ska försöka att inte skada mig själv för att få bort den”.

Råd till anhörig
Vuxna har ett stort ansvar för att i tid upptäcka när unga människor mår dåligt. När ungdomar gör sig själv illa är det ett tecken på att de inte mår bra.

Föräldrar eller andra människor som märker att en tonåring skadar sig själv måste försöka erbjuda sin hjälp och förståelse, men också inse att just de kan vara de sista som barnen vill prata med.

Som anhörig är det bästa du kan göra att lära dig mer. Om personen vill tala, bör du fokusera på de underliggande faktorerna, inte på skärandet i sig.

Visa att du bryr dig om och älskar personen. Gör dig tillgänglig, lyssna och fråga men tvinga dig inte på. Försök att hjälpa dem att hitta vad det är som gör att de skär sig, och om det finns någon möjlighet att hitta ett alternativ när de är som mest sårbara. Undvik helt att lägga skuld på barnet.

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Nyheter

Så mycket betyder jord under naglarna för barns immunförsvar
Igår 12:00
"Om betongbeläggning och grus ersätts av jord, gräs och växter, kan barnens immunförsvar och tarmflora förstärkas på mindre än en månad.

Läs mer här

  Så mycket betyder jord under naglarna för barns immunförsvar
  Forskare varnar: Sällsynt svamp kan bli ett globalt hälsoproblem
  Covid-19 pressar redan ansträngd vård - hemtjänst extra utsatt
  Följ oss i jul på Dagens Medicins sajt i jul
  Äldre kvinnor känner sig ensamma och isolerade
  Studie: Ditt avlopp är ännu läskigare än du tror
  Stängdes in över natten på äldreboende
  Professor: Så ofta bör du tvätta din vattenflaska
  Ny våg av covid-19 sköljer in på äldreboenden
  Stor studie av spädbarns dna på gång
  Så mycket vatten ska du dricka om dagen
  Solna tar in farmaceuter för att stötta sjuksköterskor
  Kreml nekar till känsliga uppgifterna om Putin
  "Forskare varnar för vissa diskmaskiner: Smuts försvinner, men..."
  Forskaren på Högskolan i Gävle om rörelsestudien: "Kan man kompensera för stressiga miljöer?"
  Dags att nominera Årets brobyggare
  Forenede Care köper konkurrent
  Cyberattack påverkar omsorgen på -land
  Få kommuner infört språkkrav inom äldreomsorgen
  Språkutbildning gav fler delegering i Timrå
  Ny studie: Så många steg ska du ta per dag
  Äldre äter mer antidepressiva läkemedel
  Efter regeländring - nytt meddelandeblad om undernäring ute
  Bakterier har party i din handduk
  Så hittar du den perfekta balansen mellan träning och vila
  Man misstänks för övergrepp på äldreboende
  Så många partiklar avger teflonpannor
  Brist på viktigt vitamin kan bli livshotande
  Här får alla anställda bonus
  Kommuner saknar koll på vad undernäring kostar
  Säkerhetsexperten: Kan ha raserat åratal av underrättelsearbete
  Dålig koll på tunga lyft i vården
  Laser fixar svårläkta sår snabbare i Skellefteå
  Stor studie: Så här många timmars sömn behöver du minst varje natt
  ?Förödande effekter"på barns och kvinnors hälsa
  Experter: Utbredd okunskap om farlig typ av cancer
  Stockholms stad säger upp avtal med Attendo
  Hur lång blir ditt barn som vuxen"Här är forskarnas nya modell
  Kritik mot boende efter höftfraktur
  Fler kommuner börjar dela journalsystem med Region Västmanland