Vilken hjälp finns att få vid sorg?
Det finns flera ställen där du kan få stöd om du inte har någon som du vill eller kan prata med.
Inom landstingets hälso- och sjukvård eller kommunens vård och omsorg finns inga mottagningar som arbetar särskilt med sorg, men du kan få hjälp på din vårdcentral.
Organisationer som erbjuder stöd vid sorg
Det finns flera föreningar och organisationer som erbjuder stöd vid sorg.
-Sjukhuskyrkans personal erbjuder stöd och kan hjälpa dig att komma i kontakt med olika trossamfund.
-Svenska kyrkan har en bred verksamhet med sorggrupper där människor som förlorat någon nära kan mötas och dela varandras sorg och erfarenheter. Du behöver inte vara troende för att delta. Du kan också få prata enskilt med en präst eller diakon.
-Jourhavande medmänniska erbjuder samtalsstöd via telefon.
-Nationella hjälplinjen erbjuder stöd via telefon och internet.
-Röda korsets telefonjour erbjuder stöd via telefon.
-BRIS erbjuder stöd till barn och ungdomar under 18 år via telefon, e-post eller chatt.
-Rädda barnen ger stöd till barn i sorg via telefon och i enskilda samtal.
-Sorgmottagningen erbjuder samtalsstöd till vuxna som förlorat en närstående.
-SAMS, Samarbete för människor i sorg, är en samordnade organisation för föreningar som erbjuder stöd vid sorg.
-Vimil är ett nätverk för personer som mist någon mitt i livet.
-Riksföreningen för änkor och änkemän erbjuder mötesplatser, samtalsgrupper och rådgivning.
-SPES, Föreningen för suicidprevention och efterlevandestöd, erbjuder stöd till dem vars närstående tagit sitt liv.
-Spädbarnsfonden erbjuder stöd till personer som mist ett spädbarn.
Sorg är reaktionen på att någon som står oss nära dött. Sorgen är en naturlig del av livet, men om du vill ha stöd i din sorg kan du få hjälp. Alla sörjer på sitt eget sätt.
Hur du känner och reagerar när någon dör kan bland annat bero på hur du är som person, vilken kulturell bakgrund du har, vilken relation du haft till personen som dött och om dödsfallet varit väntat eller oväntat. Män och kvinnor kan också uttrycka sin sorg på lite olika sätt.
Att förlora någon som står dig nära kan vara en av ditt livs svåraste upplevelser, särskilt om dödsfallet kommer plötsligt och oväntat. Men precis som glädje, kärlek och vrede är sorg en naturlig del av livet.
Reaktioner vid sorg
Vid ett plötsligt dödsfall är oftast chock den första reaktionen. Det kan kännas ångestfyllt och ofattbart på samma gång. Men efter hand släpper chocken, och andra reaktioner kommer. Några vanliga reaktioner är:
-nedstämdhet och förtvivlan
-saknad och längtan
-ensamhet och övergivenhet
-skuldkänslor
-sömnsvårigheter
-koncentrations- och minnessvårigheter
-irritation och ilska
-kroppsliga besvär.
Det är vanligt att känslorna växlar, ibland mycket hastigt. Den ena stunden lever man till synes som vanligt och undviker att tänka på det sorgliga, nästa stund kan man inte tänka på någonting annat. Att växla mellan sådana känslolägen är normalt och ett sätt att hantera sin sorg. Den som sörjer måste leva vidare, men också få tid att bearbeta det som hänt.
Barn i sorg
Barns förmåga att förstå att någon dött utvecklas med barnets personliga mognad. Precis som vuxna sörjer barn på sitt eget sätt och i sin egen takt. Det är viktigt att inte glömma att barnen också sörjer och att de behöver stöd för att förstå och bearbeta sin sorg.
Sorgen förändras
med tiden
Sorgen förändras med tiden och man lär sig så småningom att leva utan den som dött, men sorgen kan till viss del finnas kvar resten av livet. Att bearbeta förlusten av den som dött och att skapa ny mening i sitt liv är en process som kan ta lång tid. Ofta känns sorgen särskilt stark vid årsdagar, födelsedagar, jul och andra högtider – särskilt under det första året efter dödsfallet. Men känslorna förändras och med tiden känner man normalt allt mer glädje i vardagen. Så småningom tänker man mer och mer på de lyckliga stunderna man delat med personen som man förlorat.
Normal sorg eller depression?
Man kan vara så ledsen, nedstämd och förtvivlad att det kan verka som en verklig depression som kräver medicinsk behandling. Men oftast behövs det inte. Starka och motstridiga känslor är en naturlig del av sorgearbetet.
I vissa fall kan dock sorgen kännas så tung att bära att man inte kan hantera den själv eller med hjälp av närstående. Ökad medicinkonsumtion, kraftig viktminskning, social isolering, svåra skuldkänslor och självmordstankar är tecken på att sorgen gått över i sjukdom. Då kan du behöva professionell hjälp för att komma vidare.
Måste man sörja?
Ibland sägs det att det är viktigt att bearbeta sin sorg när någon dött. För många är det så. Men alla känner inte eller visar inte någon stor sorg, varken precis efter ett dödsfall eller långt senare, även om den som dött stod en nära. Vi människor är olika och att reagera så kan vara lika normalt som att känna stor sorg under lång tid.
Kroppsliga besvär vid sorg
Sorg är ingen sjukdom, men kan ge sjukdomsliknande symtom. Oro, ångest och stress kan leda till muskelspänningar, huvudvärk, och magont eller illamående. Dålig matlust kan leda till brist på viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera som den ska. Man kan också bli mottagligare för sjukdomar för att immunförsvaret blir sämre.
Hur kan du hjälpa den som sörjer?
Många känner sig osäkra på hur man ska göra för att hjälpa en närstående som sörjer. Kanske undviker man till och med den som sörjer för att man inte vet vad man ska säga eller är rädd att göra fel. Kanske är man rädd att man inte ska kunna hantera sina egna känslor. Sörjande blir ofta sårade när de upplever att vänner försvinner.
Det viktiga är att du visar att du bryr dig och inte överger den sörjande. Du behöver inte säga så mycket – det kanske räcker med att du frågar hur det går. Den som sörjer mår ofta bra av att få berätta och prata om den som är borta, och du kanske mest behöver lyssna. Du kan också erbjuda dig att hjälpa till med praktiska sysslor. Ofta hjälper det den sörjande minst lika mycket som dina ord. Var inte rädd för tystnaden.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst