Symptom för Struma (förstorad sköldkörtel)
Andningsvårighet
Symtom på struma
En normalstor sköldkörtel är två till tre centimeter hög, åtta centimeter bred, mjuk och svår att se på halsen. Vid struma syns den som en slät eller knölig bulle. Struman kan trycka på strupen och göra det svårt att svälja eller andas.
Vid knölstruma finns ofta vätskefyllda blåsor, cystor, som kan göra ont om de blöder.
Symtomen vid överfunktion kan vara ett större problem än själva struman, det vill säga den förstorade sköldkörteln.
Behandling för Struma (förstorad sköldkörtel)
Förebygg struma
När du lagar mat bör du använda salt som innehåller jod. Du bör inte heller röka om du vill förebygga struma.
Om du har struma och blir gravid ska sköldkörtelfunktionen kontrolleras genom blodprov.
Ämnesomsättningen styr bland annat tillväxten och hjärnans utveckling hos fostret. Därför tas blodprov på alla nyfödda barn för att man ska kunna kontrollera sköldkörtelfunktionen. Detta görs för att man direkt ska kunna behandla en medfödd underfunktion.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral om du:
tycker att din sköldkörtel har blivit större och syns eller känns på halsens framsida
tycker att sköldkörteln växer till eller besväras av långvarig heshet
har smärtor som ömhet över sköldkörteln, svårt att svälja eller andningsbesvär
lider av några av de uppräknade besvären för överfunktion.
Undersökning vid struma
Blodprov mäter halten av sköldkörtelhormon T3 och T4, samt styrhormonet TSH.
Cellprov kan tas med en tunn nål genom huden in i sköldkörteln, så kallad finnålsbiopsi.
Ultraljudsundersökning eller datortomografi kan visa om struman trycker på luft- eller matstrupe.
Om du varit långvarigt hes kan du behöva undersökas av öron-näsa-halsspecialist.
Spårjodsundersökning kan mäta hur mycket jod sköldkörteln tar upp.
Isotopröntgenundersökning, så kallad scintigrafi, visar om sköldkörteln är överaktiv i sin helhet – giftstruma – eller i vissa delar – överaktiv knölstruma.
Behandling av struma
Läkemedel
Vid förstorad sköldkörtel ges sköldkörtelhormonet T4 om en underfunktion påvisas.
Operation
Vid struma som ger besvär kan hela eller delar av sköldkörteln opereras bort. Efter operationen kan behandling med sköldkörtelhormonet T4 behövas.
Behandling vid överproduktion av sköldkörtelhormon
Vid överproduktion finns tre olika typer av behandling:
Bromsmediciner, så kallad tyreostatika, under cirka ett och ett halvt år.
Operation av sköldkörteln.
Behandling med radioaktivt jod, radiojod.
Behandling av överfunktion ska skötas av en läkare som är specialist på ämnesomsättningens sjukdomar, det vill säga endokrinolog eller invärtesmedicinsk specialist. Du måste även gå på hälsokontroller resten av livet.
Sjukdomen Struma (förstorad sköldkörtel)
Struma innebär att sköldkörteln är förstorad, men säger inte något om dess hormonproduktion. Sköldkörteln, som sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet, bildar hormoner som är viktiga för ämnesomsättningen. Kontakta din vårdcentral om du tycker att sköldkörteln växer till, ömmar eller om du får svårt att svälja, får andningsproblem eller besväras av långvarig heshet. En förstorad sköldkörtel kan ibland vara orsak till sjukligt ökad hormonproduktion – hypertyreos – och, mer sällan, sänkt hormonproduktion – hypotyreos.
Struma betyder att sköldkörteln är förstorad.
Sköldkörteln är en hormonell körtel som sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. I körteln bildas två jodhaltiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning, temperatur och energiproduktion. Sköldkörtelns hormonproduktion styrs från undre hjärnbihanget, hypofyskörteln.
Struma var tidigare vanligt i områden där man inte åt jodhaltig fisk. Numera är jodtillförseln säkrare eftersom bordssalt ofta är berikat med jod.
Struma drabbar mest kvinnor, ofta under pubertet och graviditet. I vissa släkter är struma vanligare på grund av ärftliga orsaker.
Struma förekommer i olika typer:
Knölstruma
Knölstruma börjar oftast som en diffus förstoring och övergår så småningom i struma med flera knölar av olika storlek. Knölstruma kan ibland ge en tryckande obehaglig känsla på halsen. I vissa fall kan struman växa nedåt bakom bröstbenet. Man kan då få svårt att svälja och få besvär med andningen, bland annat när man ligger ned.
Efter många år kan delar av knölstruman bli överaktiv och ge samma symtom som vid annan överfunktion, hypertyreos, till exempel hjärtklappning, förmaksflimmer, svettningar, oro och viktnedgång.
Underfunktion är ovanligt vid knölstruma.
Hypertyreos – överfunktion
En enstaka knöl i sköldkörteln kan ibland vara en särskilt stor knöl i en knölstruma. Knölen kan ibland vara överfungerande, hypertyreos.
Nya knölar i sköldkörtelområdet ska alltid undersökas för att man ska kunna utesluta elakartade knölar.
Diffus sköldkörtelförstoring förekommer även vid den så kallade giftstruman, då körteln överproducerar hormon.
Subakut tyreoidit – halvakut inflammation
En snabbt påkommen svullnad oftast av en del av sköldkörteln förekommer vid inflammationer i körteln.
Vid subakut tyreodit kan sköldkörtelhormon läcka ut i blodet. Detta är övergående, men kan ge samma besvär som vid överfunktion. Detta tillstånd följs av en underfunktion som oftast är övergående.
Kronisk tyreoidit – kronisk inflammation
En stillsam, långvarig inflammation i sköldkörteln är den vanligaste orsaken till för låg produktion av sköldkörtelhormon – hypotyreos.
Kronisk tyreodit kan förekomma i en förstorad sköldkörtel eller orsaka en lätt förstorinng vilken känns som ett obehagligt tryck på halsen. Ibland krymper sköldkörteln och blir liten – så kallad atrofisk.
