Förkylning
Kräkningar
Diarré
Halsont
Hosta
Bakterie- och virusinfektioner
Det kan ibland vara svårt att skilja en virusinfektion från en infektion som är orsakad av bakterier. Bakterieinfektioner är generellt sett mindre vanliga än virusinfektioner.
Bakteriens struktur gör att den kan påverkas av antibiotika. Ett ökande problem – som är ett allvarligt hot mot våra framtida möjligheter att behandla bakterieinfektioner – är utvecklingen av resistens, det vill säga motståndskraft, hos bakterierna mot antibiotika. Se stycket om Antibiotikaresistens nedan.
Virusinfektioner kan i de flesta fall inte botas med antibiotika, utan kroppens immunförsvar läker ut infektionen. Det finns dock kroniska infektioner, som hiv och kronisk hepatit (gulsot), där immunförsvaret inte lyckas läka infektionen. Mot flera av dessa infektioner finns idag antivirala läkemedel som förmår att kontrollera sjukdomen. Och i en del fall, som vid kronisk hepatit C, också läka infektionen.
Vid herpesinfektioner finns också tillgång till anti-virala läkemedel som rekommenderas vid svår sjukdom, eller till de personer som har stora problem med återkommande uppblossande infektioner.
Virusinfektion
Virus sätter sig ofta i övre luftvägarna och orsakar förkylningar, halsont och hosta. Virus kan också sätta sig i tarmen och ge diarré och kräkningar. Slemhinnorna i kroppen är inte täckta av hud, vilket gör dem extra känsliga för virus och bakterier.
Herpesvirus sprids via kontakt med virusblåsor på hud eller slemhinnor.
Virus kan också spridas sexuellt, via blodkontakt och nålstick. Exempel på sådana infektioner är hiv och vissa former av hepatit.
En del virus aktiverar infekterade celler till att dela sig. Det kan öka risken för att vissa cancerformer kan utvecklas, till exempel livmoderhalscancer. Se artikeln om HPV.
Bakterieinfektion
Halsfluss, svinkoppor och rosfeber är exempel på infektioner som kan vara orsakade av bakterier, som streptokocker.
Bakterier kan också orsaka lunginflammation.
Urinvägsinfektion och sårinfektion är exempel på andra vanliga bakterierinfektioner.
I sin allvarligaste form kan bakterierna spridas till blod och hjärnhinnor.
Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt. Båda kan infektera människor, djur och växter. Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner, men är inte verksamt mot virus. Mot ett mindre antal virusinfektioner finns så kallade anti-virala läkemedel. Det finns vaccin mot vissa bakterieinfektioner och mot vissa virusinfektioner.
Virus och bakterier finns överallt i vår omgivning. Både bakterier och virus sprids ofta genom kroppsvätskor, vätskedroppar som bildas vid hosta, avloppsvatten som infekterats av avföring eller via luften. Mikroorganismerna kan spridas genom kontakt. Det kan till exempel vara via händer eller föremål som infekterade personer tagit i.
Mer än 600 virus kan ge infektion hos människor. Virus kan finnas i kroppen i latent form, men immunförsvaret hindrar dem från att utvecklas.
Förebyggande
Vaccin
Man kan vaccinera mot många virussjukdomar. Det finns också vaccin mot vissa bakteriesjukdomar.
Egenvård vid infektion
Om du har en virusinfektion, till exempel förkylning eller influensa, med hög feber eller värk kan du ta febernedsättande värktabletter. Se till att äta och dricka. Särskilt om du har diarré är det viktigt att dricka mycket eftersom du behöver ersätta den vätska du förlorar.
Viktigt
Ofta blir man trött efter en infektion. Man ska inte motionera förrän man är helt frisk. Tröttheten kan man inte träna bort. Kroppen måste få tid att återhämta sig.
Sök vård
Om du inte blivit bättre från din infektion efter en vecka, eller om du snabbt blivit sämre bör du kontakta din vårdcentral. Du kan då ha drabbats av en mer allvarlig bakterieinfektion eller så kan viruset ha banat väg för en bakterieinfektion.
Behandling vid infektion
Bakterieinfektioner behöver inte alltid behandlas. Om läkaren bedömer att infektionen ska behandlas skriver han eller hon ut lämplig antibiotika. Om du får antibiotika är det viktigt att du tar tabletterna enligt läkarens ordination och fullföljer hela behandlingen.
Virusinfektioner läker oftast ut av sig själva. Antibiotika biter inte på virus utan bara på bakterier.
Antibiotikaresistens
Bakterier kan bli motståndskraftiga mot läkemedel. Det händer om man behandlar med antibiotika för ofta och i onödan, till exempel vid virusinfektion. Läs mer i artikeln MRSA.
För att förhindra en utveckling av antibiotikaresistens – ett allvarligt framtida hot mot sjukvården – uppmanas till återhållsamhet med antibiotika vid självläkande infektioner och att aldrig ge antibiotika bara för säkerhets skull.
När man behandlar med antibiotika är det viktigt att välja ett så smalt antibiotikum som möjligt. Det vill säga ett antibiotikum som bara biter på den bakterie man drabbats av utan att störa balansen mellan kroppens nyttiga bakterier.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst