Fjällning
Klåda
Andnöd
Heshet
Nysningar
Rinnande ögon
Symtom
Allergiska besvär får du i ögonen, näsan, luftvägarna, mag-tarmkanalen och på huden. Den vanligaste allergin drabbar luftvägarna.
Vanliga allergiska besvär:
Nedre andningsvägarna: astma med anfall av andnöd, hosta och pipande andning
Näsan: nysningar, klåda, nästäppa och rinnsnuva
Ögonen: klåda och rodnad
Huden: nässelutslag, svullnad, rodnad, blåsor, fjällning, hudsprickor och eksem
Icke-allergiska symtom
Tecknen på icke-allergiska näsbesvär är ungefär likadana. Sådana besvär kan du få av irriterande ämnen och temperaturförändringar eller om du är förkyld.
Egenvård
Om du är allergisk är det viktigt att du lär dig leva med din allergi för att må så bra som möjligt. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären:
Vid pollenallergi är det bra att följa pollenrapporterna i tidningar och på radio.
Stäng fönstren och ta förebyggande medicin när pollenhalterna är höga.
Använd inte kläder eller smycken som du får kontakteksem av. Är du överkänslig mot konserveringsmedel och parfym finns det särskilda allergianpassade hygien- och rengöringsprodukter att köpa.
Undvik mat du är allergisk mot.
Sluta röka. Att röka försämrar luftvägsbesvären. Hjälpmedel för att sluta röka finns receptfritt på apoteket. På många vårdcentraler finns rökavvänjningskurser.
Sök vård
Akutmottagning på sjukhus
Vid snabbt uppkomna svårigheter att andas ska du omedelbart söka akut sjukvård.
Vårdcentral
Kontakta din vårdcentral om du får:
andningsbesvär som pipande, väsande andning eller ihållande hosta utan att vara förkyld
hudirritationer som inte försvinner
kliande och/eller rinnande ögon
rinnsnuva, nysningar, är täppt i näsan utan att vara förkyld
långvariga problem med illamående, lös avföring och magknip.
Undersökning
Det första steget i en allergiutredning är att läkaren noga kartlägger sjukdomhistorien. Det är viktigt att utreda vad besvären beror på för att kunna lindra och förebygga dem.
För att ta reda på om du har allergi kan ett enkelt hudtest göras, så kallat pricktest. Vid pricktestet droppas några av de vanligaste allergiframkallande ämnena på underarmens insida. En trubbig nål trycks försiktigt genom droppen så att allergenet förs in i huden. Om man är allergisk mot ämnet blir området lite rött och svullet.
Man kan också ta blodprov för att kontrollera om det finns allergiantikroppar i blodet. Vid luftvägsbesvär undersöks lungfunktionen genom spirometriundersökning. Läs mer i artikeln om spirometriundersökning.
Behandling
Målet för behandlingen är att du ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt utan att behöva begränsa ditt dagliga liv. Behandlingen består oftast av både medicinering och miljöförbättrande åtgärder. Vid till exempel pälsdjursallergi är det viktigt att, i möjligaste mån, minska kontakten med pälsdjur. Vid kvalsterallergi kan ett så kallat kvalsterskydd för kudde och madrass kanske vara ett alternativ.
Läkemedel
Det finns många bra mediciner. De kan delas in i två olika grupper; förebyggande och lindrande. Det finns läkemedel mot olika typer av överkänslighet, till exempel vid allergisk snuva eller vid allergisk inflammation i ögats bindhinna.
Allergi och annan överkänslighet medför att kroppen reagerar på ämnen som vi människor vanligen tål. Besvär som beror på överkänslighet får du oftast i ögon, näsa, luftvägar, mage /tarm och på hud. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären. Kontakta vården om du får svårt att andas eller om du har besvär som inte går över.
Allergi ingår i begreppet överkänslighet. Begreppet står för många olika reaktioner som du kan få av ämnen och miljöfaktorer som vi normalt sett tål. Överkänslighet kan delas upp i allergisk och icke-allergisk överkänslighet. Här berättar vi om allergisk överkänslighet.
Allergisk överkänslighet orsakas av immunologiska mekanismer. Immunförsvaret har normalt till uppgift att skydda kroppen mot bakterier, virus och parasiter. Allergisk överkänslighet kan man ofta bekräfta med olika allergitest.
Om du har ärftlig benägenhet, så kallad atopi, har du en ökad risk att utveckla allergi.
De vanligaste allergierna
Här är några av de vanligaste allergierna:
Pollenallergi
Födoämnesallergi (matallergi)
Pälsdjurallergi
Kvalsterallergi
Kontaktallergi med eksem
Bi- och getingstickallergi
Allergisk reaktion
När en allergiker första gången kommer i kontakt med sådana allergiframkallande ämnen, allergen, kan en reaktion starta i kroppen som utlöser allergiska besvär. Man kan vara allergisk mot ett eller flera allergen som till exempel pollen, pälsdjur och kvalster.
Första gången kroppen utsätts för ett allergen bildas antikroppar som fäster på en viss typ av celler, mastceller. Nästa gång man andas in allergenet fäster det vid antikropparna på mastcellerna. Mastceller finns bland annat i huden och i luftvägarnas slemhinna.
Mastcellen släpper då ifrån sig bland annat histamin som påverkar mottagare, receptorer, i slemhinnorna och man får en allergisk reaktion. Slemhinnorna i näsa och ögon svullnar och huden kliar. Slemproduktionen ökar och du blir snuvig. Luftvägarna svullnar, musklerna drar ihop sig och körtlar avger slem, vilket gör att du hostar och i värsta fall drabbas av andnöd, astma.
Korsreaktioner
Den som är allergisk kan få så kallade korsreaktioner och reagera på olika livsmedel. Korsreaktionen beror på att vissa ämnen liknar det ämne du är allergisk mot. Det är inte alla som får korsreaktioner och man behöver inte reagera på alla ämnen som står på listorna. Får du inga besvär av ett födoämne kan du fortsätta att äta det.
Vanliga korsallergier är framförallt klåda i munnen av nedanstående födoämnen:
Allergi mot björkpollen kan ge korsreaktioner på aprikos, hasselnöt, kiwi, körsbär, mandel, morot, persika, plommon, potatis, päron, selleri, äpple.
Allergi mot gråbo kan ge reaktioner om du äter anis, curry, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö, vitlök.
Allergi mot latex (gummi) kan ge reaktioner om du äter avokado, banan, jordnötter, kastanj, kiwi, körsbär, nektarin, plommon.
Kritik mot insatser för att hindra vårdskador
22/3 2023 09:20
Myndigheten pekar bland annat på att det saknas kunskap om i vilken utsträckning missförhållanden eller vårdskador faktiskt förekommer ? något som behöver kartläggas, enligt Riksrevisionen. Dessutom saknas insikt om hur mycket den här typen av brister kostar
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst