Bulimia nervosa

Symptom för Bulimia nervosa

Hetsätningsattack
Kräkningar
Nedstämd/Deprimerad
Förstoppning
Magont

Symtom vid bulimia nervosa
Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen.

Den som har bulimia nervosa:

svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack som inte hävs förrän man är helt proppfull med mat. Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av kräkningar
blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning
isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra
är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att kräkningarna inte hörs
ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka kalorierna
är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om den egna vikten är långt under andras med samma längd och samma ålder
uppfattar ingen annan som överviktig
kan få hormonella störningar
får ont i magen och blir förstoppad
går inte nödvändigtvis ner i vikt
kan få frätskador på tänderna efter kräkningar.

Behandling för Bulimia nervosa

Förebyggande
Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut är det viktigt att prata med någon om hur du känner det innan det blir ett problem.
När du är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att känna sig undrande och kanske ovan med det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras behöver inte betyda att du är överviktig. Det är viktigt att prata, gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen om hur du känner det.
Om du är överviktig bör du få hjälp med att lägga om dina motions- och matvanor, men det ska du inte göra själv utan att tala med någon vuxen.
För föräldrar
Som förälder har du alltid ett ansvar för dina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och känslor är den bästa metoden att förebygga problem.

Sök vård
Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa. Det är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.

Går du i skolan kanske det finns en skolkurator/skolsköterska du kan tala med. Annars kan du vända dig till den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som kan erbjuda samtal med en psykolog eller läkare, alternativt Allmän psykiatrisk mottagning för ungdomar över 18 år.

Är du förälder ska du snarast söka professionell hjälp på öppna barn- och ungdomspsykiatrin eller hjälp via vårdcentralen om barnet uppvisar symtom på bulimia nervosa.

Undersökning vid bulimia nervosa
Diagnosen bulimia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en läkare och en psykolog med vid utredningen. Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för bulimia nervosa.

Behandling vid bulimia nervosa
Syftet med behandlingen av bulimia nervosa går ut på att återskapa regelbundna måltider och att bryta den negativa cirkeln med ångest – hetsätning – skuld/skamkänslor – kräkning/laxering – befrielse – ångest. Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.

Psykoterapi och läkemedel
Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiv, så även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel). Ibland är även en dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att tillfriskna.

Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.

Sjukdomen Bulimia nervosa

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor och yngre kvinnor i åldern 15-25 år, men som i sällsynta fall kan drabba pojkar och yngre män.

Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter mat och viljan att gå ner i vikt.

För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman med kroppsform och vikt.

Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av dem som haft anorexi får sedan bulimi. Tillstånden kan också överlappa varandra.

Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt, vilket leder till upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och att äta framkallar stark ångest.

Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska, biologiska och sociala faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan också påverka synen på vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en bidragande faktor. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa bulimia nervosa.

Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Bulimia nervosa kan också ge upphov till frätskador på tänderna efter upprepade kräkningar och obalans i kroppens saltnivåer.

Nyheter