Ångest
Gråter
Irriterad
Nedstämd/Deprimerad
Sämre matlust
Sömnsvårighet
Svår Koncentrationsförmåga
Viktminskning
Viktökning
Symtom vid depression hos unga
Hur vet man att man har en depression? Om du har några av de här tecknen under mer än ett par veckor kan du vara deprimerad:
Du känner dig ledsen och nedstämd samt har lätt för att gråta för minsta motgång.
Du känner kraftig ångest och oro.
Du har svårt att känna dig glad eller vara intresserad av sådant som i vanliga fall är roligt.
Du känner dig irriterad på allt och alla.
Du har svårt att koncentrera dig vilket gör att skolarbetet påverkas.
Självförtroendet minskar och ofta upplever du dig själv som värdelös.
Aptiten förändras. Du kan ha svårt att äta över huvud taget eller också känner du dig sugen på något hela tiden. Hos barn som är deprimerade är viktnedgång eller otillräcklig viktökning vanligt.
Du sover konstigt och blir lätt störd. En del har svårt att somna, sover mer och mer på dagtid och kan till slut vända på dygnet. Sömnstörningarna blir värre av att du känner oro och ångest.
Hos tonåringar är det vanligt att man sover mycket, men ändå känner sig trött. Minsta handling kan kännas ansträngande att genomföra.
Risken är stor för både tjejer och killar att börja använda alkohol eller narkotika.
Framför allt killar kan bli aggressiva och utagerande.
Du kan vara upptagen av dödstankar och självmordstankar och kanske till och med försöker skada dig eller ta ditt liv.
Återfall
Har du en gång haft en depression kan den komma igen. Det är viktigt att vara uppmärksam på signaler på en ny depression.
Egenvård
För dig som är ung och känner dig nedstämd och deprimerad är det viktigt att tala med någon vuxen, dina föräldrar, en lärare, någon kompis förälder eller någon annan du kan lita på. Det hjälper ofta att prata om sina känslor och det kan vara ett sätt att tidigt upptäcka och eventuellt stoppa en djup depression. Dessutom finns hjälp att få från vården.
Dina föräldrar har alltid ett ansvar för att du ska må bra och få hjälp om det behövs. Ett sätt att tidigt upptäcka och eventuellt förebygga depressioner är att tala med dem om det som är svårt. Att få möjlighet att sätta ord på sina känslor är den bästa metoden att bearbeta motgångar och kriser.
Sömn är viktigt för alla människor men i synnerhet om man börjar bli deprimerad. Försök att prioritera sömnen. Om det inte alls fungerar behöver du söka hjälp för att få bra råd och behandling.
Sök vård
Hjälp inom vården
Du som är ung bör inte tveka att söka hjälp:
vid symtom på depression
om du har andra problem som kräver hjälp.
Om du går i skolan kanske det finns en skolkurator/skolpsykolog att tala med. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, erbjuder samtal med en psykolog. Du kan också kontakta din ungdomsmottagning eller vårdcentral. Det viktiga är att du får hjälp. Var du än vänder dig i vården hjälper de dig att komma rätt.
En djup depression kan leda till självmordstankar och självmordsförsök och det är därför viktigt att få professionell hjälp så snart som möjligt.
Du som är förälder
Den som är förälder bör söka professionell hjälp hos den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller vårdcentral om barnet verkar deprimerat och har svårt att tala om sina känslor.
Följande kontakter har tystnadsplikt och kan ge ytterligare hjälp: Nationella hjälplinjen, Jourhavande präst, Jourhavande medmänniska och Jourhavande kompis.
Undersökning
När du fått tala med vårdpersonal hjälper de dig att komma till en psykolog eller psykiater. Psykologen eller psykiatern pratar med dig och försöker genom detta samtal ställa en diagnos, för att kunna föreslå en lämplig behandling.
Det finns olika slags verktyg som psykologen eller psykiatern använder. Till exempel finns det självskattningsskalor som du får fylla i. Vanligtvis används den internationella diagnosmanualen som kallas DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Där ska olika kriterier vara uppfyllda för att en persons tillstånd ska bedömas som depression.
Behandling av depression hos unga
Psykoterapi
Har du en lättare depression kan du få gå med jämna mellanrum på så kallade psykoterapeutiska samtal. Det kan räcka. Ofta är det bra att kombinera så att du både enskilt och tillsammans med dina föräldrar får möjlighet att få hjälp att hantera din situation.
Det är också viktigt att behandlingen innehåller kunskap om depression så att både du och dina föräldrar kan se tidiga tecken på en eventuell försämring eller om du skulle bli deprimerad igen.
Socialt stöd
Förutom psykoterapi är det viktigt att anpassa aktiviteter och krav på den som är deprimerad. Till exempel kan det bli aktuellt att minska antalet lektioner i skolan så att det blir en rimlig belastning när det gäller läxor och skoldagens längd.
Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig bra för många olika tillstånd och sjukdomar. Det kan vara att cykla, promenera, simma med mera. Hos vuxna är regelbunden motion förebyggande mot ångest och nya depressionsperioder. Man kan förvänta sig att det gäller även för ungdomar. Fysisk aktivitet på dagen gör också att det blir enklare att sova på natten.
Läkemedel
Om du har en medelsvår eller svår depression kan du behöva både psykoterapi och läkemedel (antidepressiva läkemedel).
Utvärdering när det gäller behandling av barn och unga är begränsad. Behandlingen måste ske i nära samarbete med dig och dina föräldrar och med täta återbesök. Ibland kan ångest och oro öka i början av behandlingsperioden. Det finns då risk biverkningar som innebär att man får mer självmordstankar och eventuellt försöker skada sig själv, men detta brukar minska efter några veckor. Dosen trappas upp långsamt. Det kan dröja fyra till sex veckor innan man vet säkert om medicinen har någon effekt. Man fortsätter att ha kontakt under hela behandlingsperioden. När det är dags att avsluta så sker det efter överenskommelse och med en stegvis nedtrappning av medicinen.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Depression hos unga är ganska vanligt. Du kan då känna dig ledsen, nedstämd och deprimerad utan att veta varför, ha svårare att koncentrera dig, uppleva mer ångest och oro samt känna att du är mindre värd än andra. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, erbjuder samtal med en psykolog. En djup depression kan leda till upptagenhet kring döden och självmordstankar. Det är därför viktigt att du eller ditt barn får professionell hjälp så snart som möjligt.
Sjukdom eller bara deppig?
Alla känner sig deprimerade eller nedstämda någon gång i livet. När du som är barn eller ungdom drabbas av motgångar och kriser i livet är det naturligt att reagera med att känna dig nedstämd och ledsen. Det är en naturlig del av livet. Dessa känslor brukar gå över efter en tid, ofta med hjälp och stöd från föräldrar och vänner.
Depression är däremot ett sjukdomstillstånd som inte går över av sig själv, inom rimlig tid, och som påverkar livets alla områden. Det är ovanligt att yngre barn blir deprimerade, men tonåringar och vuxna drabbas ungefär lika ofta. Depression är vanligare hos både flickor och kvinnor.
Varför blir man deprimerad?
Orsakerna till depression kan vara många. Ofta har den som blir deprimerad en sårbarhet i samband med motgångar och stress. Den kan vara medfödd, bero på svåra upplevelser tidigt i livet eller på att du haft jobbigt länge med till exempel mycket bråk och konflikter i din familj eller med dina kamrater.
Miljön, det vill säga var du vuxit upp, skola, familj och människor som finns runt omkring dig har också betydelse för hur väl du kan ta motgångar. En trygg och stabil familj kan göra att en person, trots en medfödd sårbarhet, mer sällan får en depression.
Rent kroppsliga saker, som till exempel störningar i sköldkörtelns hormonproduktion, kan i sällsynta fall också utlösa en depression.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst