Sömnsvårighet

Symptom

Whiplash (pisksnärtskada)

Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.

Läs mer

Magsår

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller i tolvfingertarmens slemhinna. Värk och illamående är vanliga symtom, men vissa har nästan inga besvär alls. Besvären kan lindras med hjälp av viss mat och receptfria läkemedel. Kontakta akutmottagningen om du får svåra smärtor i magen, kräks blod, får kolsvart avföring eller om du får […]

Läs mer

Frusen skuldra

Frusen skuldra betyder att ledkapseln som omger och stabiliserar axelleden inflammeras och skrumpnar. Stelhet och smärta gör det omöjligt att röra leden som vanligt. Sjukdomen utvecklas långsamt och läker oftast av sig själv inom ett till två år. Kontakta din husläkare eller vårdcentral om axlarna värker eller är stela längre än tre-fyra veckor.

Läs mer

Fibromyalgi

Fibromyalgi kännetecknas av molande värk, ömhet och trötthet i musklerna på flera ställen i kroppen. Särskilt i nacke, axlar, nedre delen av ryggen eller i händer och fötter. Du kan även känna dig trött, ha problem med magen eller huvudvärk. Om du har långvarig värk i muskler eller leder bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Klimakteriebesvär (övergångsålder)

Klimakteriet, också kallat övergångsåldern, inträffar oftast i 45-55-årsåldern och börjar många gånger med att mensen förändras. Under klimakteriet får de flesta kvinnor någon form av klimakteriebesvär. Man kan till exempel känna sig onormalt varm, få svettningar, sömnsvårigheter eller sköra och torra slemhinnor i underlivet. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär och om du mår […]

Läs mer

Depression i samband med förlossningen (postnatal depression)

Depression i samband med förlossningen, postnatal depression, drabbar en av tio kvinnor. Depressionen kan uppträda när som helst under det första halvåret efter förlossningen. Alla som drabbas blir bra efter stödsamtal och/eller behandling.

Läs mer

Ångest

Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]

Läs mer

Utmattningssyndrom(utbrändhet)

Utmattningssyndrom, ibland kallat utbrändhet, kan du få om du under lång tid varit hårt utsatt för stress. Du kan få både psykiska och fysiska symtom, som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrationsproblem eller ångest. Har du problem med stress eller sjukdomar kopplade till stress kan du kontakta din husläkare eller företagshälsovården.

Läs mer

Sömnsvårigheter (sömnproblem)

Sömnsvårigheter kan alla människor ha då och då. Sömnproblem är vanligare bland kvinnor än män. Här får du tips på vad du själv kan göra. Hjälper det inte kan sömnmedel vara ett tillfälligt alternativ. Kontakta husläkare vid svåra, långvariga sömnproblem, särskilt om de är förknippade med starka trötthets- eller ångestkänslor.

Läs mer

Schizofreni

Schizofreni är en psykiatrisk diagnos där den drabbade personen har psykossymtom. Det kan till exempel vara hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Kontakta närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning om du själv eller någon i din omgivning uppvisar ovanstående besvär. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlingen sätts igång, desto bättre går det på sikt. Behandlingen består oftast av läkemedel, […]

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga, kan uppkomma från vissa traumatiska händelser som upplevs så svåra att barnet inte klarar av att ta sig igenom krisen utan drabbas av psykiska symtom. Det bästa sättet för ett barn att komma över en traumatisk händelse är föräldrarnas eller någon annan viktig vuxens möjlighet att hjälps barnet […]

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.

Läs mer

Nedstämdhet hos unga

Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder i livet, till exempel i tonåren, är det vanligare att vi känner oss nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression. Försök att prata med någon du känner förtroende för om du är ledsen.

Läs mer

Manodepressiv sjukdom (bipolär sjukdom)

Manodepressiv sjukdom, som även kallas bipolär sjukdom, innebär att man drabbas av återkommande maniska och depressiva sjukdomsperioder. De flesta som har sjukdomen kan fungera normalt mellan sjukdomsperioderna. Kontinuitet i behandling och medicinering, och att lära sig om sjukdomen brukar minska risken att bli sjuk igen.

Läs mer

Böjveckseksem (atopiskt eksem)

Böjveckseksem är en växande sjukdom i Sverige. Mellan 15-20 procent av alla barn drabbas. Eksemet kommer redan när barnet är litet och sitter oftast i knä- och armveck. Klåda följs av utslag. Förebygg genom att smörja in, göra kloka kläd- och kostval samt ha en bra hemmiljö. Behandling håller eksemet i schack. Hos de allra […]

Läs mer

Kriser

Kriser kan drabba de allra flesta någon gång i livet. De kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man upplever en katastrof eller att något oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom, men om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till […]

Läs mer

Generaliserat ångestsyndrom (GAD, generalized anxiety disorder)

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD efter engelskans generalized anxiety disorder, innebär att en person sällan eller aldrig kan kontrollera sin oro och ängslan. Det påverkar hela tillvaron för den drabbade. De mest effektiva behandlingarna vid generaliserat ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel.

Läs mer

Depression

Depression är en sjukdom som många drabbas av. Om du är deprimerad känner du dig ofta nedstämd och får ångest utan någon påtaglig orsak. En uttalad trötthet är vanligt, liksom problem med sömnen och minskad matlust. Hur en depression upplevs varierar väldigt mellan olika personer. Depression kan också vara ett tidigt tecken på annan sjukdom. […]

Läs mer

ADHD

Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får adhd redan som barn. Ungefär hälften av de barn som får diagnosen adhd har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera […]

Läs mer

Missbruk av anabola androgena steroider (dopning)

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Läs mer

Whiplash(pisksnärtskada)

Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.

Läs mer

Demens

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling. Om du misstänker demens, ta kontakt med vårdcentralen för en första undersökning.

Läs mer

Sniffning och boffning

Sniffning är ett sätt att berusa sig genom att dra i sig ångorna från lättflyktiga lösningsmedel. Boffning är inandning av olika drivgaser. Både sniffning och boffning innebär stora risker, även om det sker vid enstaka tillfällen. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland annat lever och njurar. Sök omedelbart vård om du eller […]

Läs mer

Missbruk av anabola androgena steroider (dopning)

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Läs mer

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga, kan uppkomma från vissa traumatiska händelser som upplevs så svåra att barnet inte klarar av att ta sig igenom krisen utan drabbas av psykiska symtom. Det bästa sättet för ett barn att komma över en traumatisk händelse är föräldrarnas eller någon annan viktig vuxens möjlighet att hjälps barnet […]

Läs mer

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn (andningsuppehåll)

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn betyder att barnet har andningsuppehåll på grund av trånga luftvägar. Det gör att barnet snarkar och sover dåligt. Barnet andas mot ett motstånd och rör sig mycket i sömnen för att luftvägarna ska bli friare. Bristen på god sömn gör att barnet kan bli trött eller hyperaktivt om dagarna. Om ditt […]

Läs mer

Depression hos unga

Depression hos unga är ganska vanligt. Du kan då känna dig ledsen, nedstämd och deprimerad utan att veta varför, ha svårare att koncentrera dig, uppleva mer ångest och oro samt känna att du är mindre värd än andra. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, erbjuder samtal med en psykolog. En djup depression kan leda till […]

Läs mer

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Läs mer