Symtom vid diabetes
Klassiska tecken på diabetes är:
-ökad trötthet
-att man ofta är törstig
-att man kissar mycket
-att man går ner i vikt.
Diabetes typ 2
Symtomen vid typ 2-diabetes är svaga. Därför kan man ha sjukdomen utan att känna av den. De flesta har inga symtom. Sjukdomen upptäcks ofta vid en hälsokontroll eller i samband med annan provtagning.
Diabetes typ 1
Typ 1-diabetes får man mer akut med tydligare symtom.
Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes fastställs genom blodprov som tas vid kontroller på mödravårdscentralen.
Behandling av diabetes
Det är viktigt att ha ett så normalt blodsocker som möjligt för att undvika följdsjukdomar till diabetes.
Diabetes typ 1
Vid typ 1-diabetes är behandlingen alltid insulin som antingen ges med sprutor dagligen eller med en insulinpump.
Diabetes typ 2
Vid typ 2-diabetes kan man ofta få ett bra blodsocker genom att ändra sina mat- och motionsvanor. Efter en tid behöver man ofta sätta in tabletter för att efter ytterligare ett antal år komplettera med insulin. Behandlingen är individuellt avpassad och kan variera mycket mellan olika personer.
Vid typ 2-diabetes är det vanligt att man förutom behandlingen för sitt blodsocker också behöver behandling för högt blodtryck och höga blodfetter.
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög. Vanliga tecken på diabetes är att du känner dig trött, är oftare törstig och går ned i vikt. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Kontakta din vårdcentral om du är trött, mycket törstig eller har gått ned i vikt utan att du bantat.
Diabetes finns i olika former. De vanligaste är:
-Diabetes typ-2, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har förmåga att producera tillräckligt med insulin. Har hög ärftlighet.
-Diabetes typ-1, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Har låg ärftlighet. Läs även diabetes hos barn.
-Graviditetsdiabetes, som orsakas av att man under graviditeten inte förmår att producera tillräckligt med insulin. Om du haft graviditetsdiabetes har du också en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet.
Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler.
Diabetes kan fastställas genom blodprov. Om du vid två tillfällen, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l) får du diagnosen diabetes. Hos personer som inte har diabetes ligger blodsockret under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Området mellan 5,6 – 6,9 millimol per liter benämns som nedsatt tolerans mot glukos, socker. Om du har nedsatt glukostolerans innebär det att du har risk att utveckla diabetes längre fram. Rådet till dig som har nedsatt glukostolerans är att motionera och vara fysiskt aktiv samt att gå ner i vikt om du är överviktig.
Om du har högt blodsocker under en längre tid kan dina blodkärl skadas. Det kan bland annat leda till hjärtinfarkt, stroke eller skador på ögon och njurar. Du kan också få förändringar i olika nervfunktioner, vilket bland annat kan påverka den sexuella funktionen och känseln i fötterna. Läs mer under Att leva med diabetes längre ner i artikeln.
Diabetes kallades tidigare sockersjuka, vilket inte är en korrekt benämning.
Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
9/3 2023 16:40
Människan behöver ett effektivt immunförsvar, som kan slå ned hårt och med precision på infektioner och främmande kroppar. I en del situationer missförstår immunförsvaret dock uppdraget och går felaktigt till angrepp mot kroppens friska celler och vävnad.
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
