Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Symptom för Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Törstig
Trötthet
Kissnödig

 

Symtom vid diabetes
Klassiska tecken på diabetes är:

ökad trötthet
att man ofta är törstig
att man kissar mycket
att man går ner i vikt.
Diabetes typ 2
Symtomen vid typ 2-diabetes är svaga. Därför kan man ha sjukdomen utan att känna av den. De flesta har inga symtom. Sjukdomen upptäcks ofta vid en hälsokontroll eller i samband med annan provtagning.

Diabetes typ 1
Typ 1-diabetes får man mer akut med tydligare symtom.

Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes fastställs genom blodprov som tas vid kontroller på mödravårdscentralen.

Behandling för Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Sök vård
Kontakta din vårdcentral om du misstänker att ditt blodsocker är för högt. Eller om du ofta är törstig och behöver dricka betydligt mer än tidigare.

Undersökning vid diabetes
För att fastställa diabetes mäter man blodsockerhalten på fastande mage. Du har diabetes om två blodprov, tagna vid olika tillfällen, visar ett värde som är lika med eller över 7,0 millimol per liter.

Behandling av diabetes
Det är viktigt att ha ett så normalt blodsocker som möjligt för att undvika följdsjukdomar till diabetes.

Diabetes typ 1
Vid typ 1-diabetes är behandlingen alltid insulin som antingen ges med sprutor dagligen eller med en insulinpump.

Diabetes typ 2
Vid typ 2-diabetes kan man ofta få ett bra blodsocker genom att ändra sina mat- och motionsvanor. Efter en tid behöver man ofta sätta in tabletter för att efter ytterligare ett antal år komplettera med insulin. Behandlingen är individuellt avpassad och kan variera mycket mellan olika personer.

Vid typ 2-diabetes är det vanligt att man förutom behandlingen för sitt blodsocker också behöver behandling för högt blodtryck och höga blodfetter.

Att leva med diabetes
Typ 1-diabetes är en sjukdom som, vad vi vet i dag, inte går att förebygga. Det gäller att få balans mellan mat, motion och insulindoser för att må bra. Råden vad gäller mat och fysisk aktivitet liknar dem som ges vid typ 2-diabetes. Kostråden gäller även befolkningen överlag.
När det gäller typ 2-diabetes är det viktigt att motionera och att väga normalt. Om du är överviktig är det bra om du kan försöka gå ner i vikt.
Motion är viktig. All form av fysisk aktivitet är positiv och sänker blodsockret. Försök att röra på dig regelbundet, till exempel genom att promenera 30 minuter per dag. För konditionen behöver du dessutom träna 60 minuter två till tre gånger i veckan.

Blodsockertester
Du som har diabetes har rätt att utan kostnad få en blodsockermätare och annat material som behövs för att du ska kunna testa ditt blodsocker hemma. Diabetessjuksköterskan, distriktssköterskan eller läkaren skriver ut de hjälpmedel som behövs.

Din vårdgivare ger dig utbildning om hur blodsockertesterna kan bli ett stöd i din egenvård, hur testresultaten ska tolkas och hur du kan påverka ditt blodsocker.

Matråd vid diabetes:
Fördela målen jämnt över dagen och ät på regelbundna tider.
Ät enligt tallriksmodellen.
Ät rätt sorts fett i rätt mängd.
Välj mat med mycket fibrer.
Ät mindre av mat och dryck som innehåller mycket socker.
Diabetes och sexualitet
Diabetes mellitus skadar på lång sikt många av kroppens organ, bland annat nerverna till könsorganen. Mannen får inte stånd på samma sätt som förr. Bildandet av sperma och sädesuttömningen kan påverkas av nervskadan. Förmågan att få orgasm brukar däremot inte påverkas.

Diabetes ökar även kvinnors risk för att få sexuella problem. Nervskadan ger sämre funktion i slidan. Blodsockernivån verkar också spela en viktig roll, både för hög och för låg nivå kan ge problem med bland annat klitoriserektion (styv klitoris), lubrikation (fukt) och den sexuella lusten.

Torrhet i slidan är vanligare när man har diabetes, vilket kan leda till smärtor under samlaget. För att underlätta kan man använda glidmedel.

Kvinnor med diabetes får också lättare svampinfektioner i slidan och urinvägsinfektioner.

Akutvård vid diabetes – råd till anhöriga
Ring 112
Om en person med diabetes får en kraftig insulinkänning/insulinkoma på grund av lågt blodsocker, eller syraförgiftning på grund av högt blodsocker ska du ringa 112. I väntan på ambulans ger du akuthjälp enligt nedan. Försök aldrig att ge en medvetslös person något att äta eller dricka. Risken är mycket stor att han eller hon kvävs.

Insulinkänning eller insulinkoma kan bara personer få som behandlas med blodsockersänkande medicin som tabletter eller insulin.

Insulinkänning – lågt blodsocker, under 3,5 millimol
Vid insulinkänning kan den sjuke bli blek, darrig, kallsvettig, förvirrad och är ofta omtöcknad. Försäkra dig om att han eller hon kan svälja. Ge då något sött att dricka eller äta. Rent druvsocker höjer blodsockret snabbt, men om det inte finns ta vad som finns som är sött.

Insulinkoma – blodsockret har sjunkit till cirka 1 mmol/l
Den sjuke är då medvetslös och man får inte ge något att äta eller dricka. Lägg personen på sidan i stabilt sidoläge så att andningsvägarna blir fria.

Ambulanspersonalen ger en sockerlösning direkt i blodet, vilket oftast gör att personen vaknar upp mycket snabbt.

Det kan vara en trygghet, framförallt för personer som har typ 1-diabetes, att ha en spruta med hormonet Glukagon. En injektion höjer blodsockret och kan ges av anhörig eller annan person som fått information om hur det används. Glukagon kan skrivas ut av behandlande läkare.

Syraförgiftning – högt blodsocker
Vid syraförgiftning har den sjuke en för hög blodsockernivå och riskerar att bli uttorkad och medvetslös på grund av kroppens insulinbrist. Tecken på detta är illamående, kräkningar och ofta magont. Personen har också i de flesta fall en acetondoft vid utandning.

Det kan ibland vara svårt att veta om orsaken till att personen med diabetes inte mår bra är högt eller lågt blodsocker. Det enklaste är att testa blodsockret med en blodsockermätare. Om det inte är möjligt att kontrollera blodsockret är det aldrig fel att ge samma behandling som vid insulinkänning – även om blodsockret är för högt. Sockret höjer blodsockernivån obetydligt om man har för högt blodsocker, men höjer tillräckligt för att normalisera blodsockret vid en insulinkänning.

Insulin får aldrig ges av annan person utan läkarordination.

Sjukdomen Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög. Vanliga tecken på diabetes är att du känner dig trött, är oftare törstig och går ned i vikt. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Kontakta din vårdcentral om du är trött, mycket törstig eller har gått ned i vikt utan att du bantat.

Diabetes finns i olika former. De vanligaste är:

Diabetes typ-2, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har förmåga att producera tillräckligt med insulin. Har hög ärftlighet.
Diabetes typ-1, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Har låg ärftlighet. Läs även diabetes hos barn.
Graviditetsdiabetes, som orsakas av att man under graviditeten inte förmår att producera tillräckligt med insulin. Om du haft graviditetsdiabetes har du också en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet.
Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler.

Diabetes kan fastställas genom blodprov. Om du vid två tillfällen, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l) får du diagnosen diabetes. Hos personer som inte har diabetes ligger blodsockret under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Området mellan 5,6 – 6,9 millimol per liter benämns som nedsatt tolerans mot glukos, socker. Om du har nedsatt glukostolerans innebär det att du har risk att utveckla diabetes längre fram. Rådet till dig som har nedsatt glukostolerans är att motionera och vara fysiskt aktiv samt att gå ner i vikt om du är överviktig.

Om du har högt blodsocker under en längre tid kan dina blodkärl skadas. Det kan bland annat leda till hjärtinfarkt, stroke eller skador på ögon och njurar. Du kan också få förändringar i olika nervfunktioner, vilket bland annat kan påverka den sexuella funktionen och känseln i fötterna. Läs mer under Att leva med diabetes längre ner i artikeln.

Diabetes kallades tidigare sockersjuka, vilket inte är en korrekt benämning.

Nyheter