Symtom på diabetesretinopati
Diabetesretinopati ger inga symtom förrän sjukdomen har angripit gula fläcken i den centrala delen av näthinnan eller orsakat blödningar framför näthinnan eller i glaskroppen – den geléartade substans som fyller ut utrymmet mellan linsen och näthinnan. När en synskada väl har uppstått kan den märkas som mörka skuggor över synfältet.
Behandling av diabetesretinopati
Förändringar i näthinnan behandlas med laser. Behandlingsmetoden kallas fotokoagulation.
Först bedövas ögat med ögondroppar. Sedan projiceras en ljusstråle in i ögat, på ögonbotten där näthinnan sitter. Ljusstrålen gör små brännskador som täpper till skadade blodkärl och förhindrar att nya bildas. På så sätt kan blödningar upphöra och svullnader försvinna.
Ofta behövs flera behandlingar för att man ska få ett gott resultat. Målet med behandlingen är att bevara den synförmåga patienten har kvar och bromsa vidare försämringar. Däremot förbättras sällan synskärpan.
Behandlingen kan ge biverkningar i form av ökad ljuskänslighet och försämrat mörkerseende. Sådana besvär kan också orsakas av sjukdomen i sig. Biverkningarna kan bli bestående men är sällan svåra. I de fall där svåra komplikationer som näthinneavlossning och blödningar i glaskroppen uppstår kan man ofta rädda något av synen med operation.
Diabetesretinopati är kärlförändringar i ögats näthinna som orsakas av diabetes. Förändringarna ger till en början inga symtom. Det är därför viktigt för dig som är diabetiker att gå på regelbundna ögonkontroller. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid och behandlas med laser innan de orsakat svåra synskador. Du kan förebygga diabetesretinopati genom att hålla blodsocker, blodtryck och blodfetter på en bra nivå.
Om du har högt blodsocker under en längre tid kan det uppstå sjukliga förändringar i de små blodkärlens väggar. När det drabbar blodkärlen i ögats näthinna kallas det diabetesretinopati.
Vid diabetesretinopati försvagas kärlväggarna i näthinnan och det uppstår små utbuktningar som kan läcka blod och vätska. Så småningom kan blodkärlen täppas till, vilket innebär att delar av näthinnan inte får tillräckligt med blod. Det kan leda till att nya blodkärl bildas. Från de nybildade, sköra kärlen kan blod läcka ut i ögat. Om blödningar och svullnader i ögat drabbar gula fläcken – den centrala delen av näthinnan där seendet är som skarpast – kan synen skadas. Blödningarna kan på sikt även orsaka bindvävsärr på näthinnan. Då ökar risken för näthinneavlossning, som i värsta fall kan leda till blindhet.
Diabetesretinopati leder numera sällan till svåra synskador eftersom diabetiker regelbundet får gå på kontroll för att man i tid ska upptäcka förändringar i näthinnan. Om kontrollen visar att det har uppstått synhotande förändringar kan dessa behandlas med laser.
Cirka 35-65 procent av alla diabetiker beräknas ha någon form av näthinneförändringar medan 10-35 procent har förändringar som hotar synen.
Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
15/3 2023 16:40
Efter att ha kommit fram till dessa celler, som var huvudansvariga för hornens tillväxt, odlade forskarna dem i en laboratorieskål. Fem dagar senare kunde de transplantera in cellerna mellan ögonen på mössen, där de fick växa. Att tekniken har visar sigkunna
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
