Feber
Andningsvårighet
Hosta
Svullen / öm
Näsblod
Rinnande näsa
Snuva
Symtom vid difteri
Tecknet på difteri är oftast en svalginfektion. I början kan symtomen likna halsfluss med feber, svårighet att svälja och svullnad i halsen. Vid difteri får man även tjocka gråa beläggningar i svalg och luftrör, något som kan ge andningssvårigheter och ”skällande” hosta, därav namnet ”äkta krupp”.
Sjukdomen kan också angripa slemhinnan i näsan och ge en varig, blodblandad snuva. Utan behandling kan difteritoxinet skada hjärtmuskeln och njurarna samt ge nervförlamningar.
Difteri kan också yttra sig som en sårinfektion på huden.
Man kan vara bärare av difteribakterier under veckor till månader utan att ha några symtom på sjukdom. Friska smittbärare är betydligt mindre smittsamma än personer med symtom.
Förebyggande
Smitta
Difteri sprids bara mellan människor. Alla som har varit i nära kontakt med sjuka eller smittade personer ska undersökas med svalgprov och bör vid behov vaccineras.
Det tar som regel två till fem dygn från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut.
Vaccination
Difteri kan förebyggas genom vaccination. Sedan 1950-talet ingår vaccination mot difteri bland barnvaccinationerna. De flesta yngre personer har därför ett gott skydd mot difteri, medan skyddet är sämre hos medelålders och äldre personer.
Vaccinationsskyddet avtar med tiden och kan behöva förnyas var 20:e år.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral om du har en svår halsinfektion. Läkaren bedömer om det finns anledning att misstänka difteri och remitterar vidare till infektionsklinik.
Behandling vid difteri
Personer som är sjuka eller bär på smitta bör vårdas på infektionsklinik. Man blir normalt smittfri efter antibiotikabehandling.
Difteri kallas även äkta krupp och är en mycket allvarlig sjukdom. Den orsakas av en bakterie som kan bilda ett bakteriegift, toxin. Toxinet kan skada många av kroppens organ. Vaccination ger ett gott skydd. Sjukdomen är väldigt ovanlig i Sverige.
Difteri var vanlig i Sverige i början av 1900-talet, men har därefter successivt i stort sett försvunnit i vårt land, med undantag av en ökning som sågs under andra världskriget. Genom vår allmänna vaccination och bättre hygien är difterifall numera mycket ovanliga i Sverige. Sjukdomen är fortfarande inte ovanlig i många utvecklingsländer, men det är sällsynt att till exempel resenärer smittas.
Under 1990-talet sågs en kraftig ökning av antalet fall av difteri flera östeuropeiska länder, till exempel i Ryssland och Ukraina, till följd av minskad vaccination. Även i dessa länder har antalet sjukdomsfall numera minskat kraftigt på grund av ökad vaccination i befolkningen.
Difteri sprids enbart mellan människor. Smittan kan överföras vid nära kontakt med en sjuk person, till exempel genom saliv när man använder gemensamma glas, flaskor, matbestick eller cigarretter. Smittan kan också överföras med kyssar. Det är ovanligt att en sjuk person smittar någon utanför den allra närmaste vän- och familjekretsen.
Obehandlad leder sjukdomen till döden för mellan fem och tio procent av de drabbade.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst