Feber

Symptom

Coronavirus / Covid-19

x Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen påminner ofta om förkylning eller influensa, med feber och hosta. En del har andra symtom. Det är viktigt att du lämnar prov om du har symtom, och att du stannar hemma så länge som behövs. De flesta blir inte svårt sjuka, men en del […]

Läs mer

Zikavirus

Läs mer

Testikel- och bitestikelinflammation

Testiklar och bitestiklar kan bli inflammerade. Testikelinflammation kan komma som en komplikation till påssjuka medan bitestikelinflammation ofta beror på en infektion som spridit sig via sädesledaren. Smärta, svullnad, ömhet och feber kan vara tecken. Bitestikelinflamationen behandlas med antibiotika.

Läs mer

SLE (systemisk lupus erythematosus)

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt, trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra […]

Läs mer

Muskelreumatism (polymyalgia reumatika)

Muskelreumatism är en inflammatorisk sjukdom som även kallas polymyalgia reumatika. Du kan känna dig stel i axel- och höftpartierna på morgonen när du stiger upp eller efter det att du suttit stilla. Sök vård om du har värk i axlar, överarmar, höfter och lår.

Läs mer

Vinterkräksjukan (calicivirus)

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Läs mer

Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, reumatism)

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast börjar med svullnad eller värk i leder i händer eller fötter. Du kan bli trött eller få feber och muskelvärk. Du kan även gå ner i vikt trots att du äter som vanligt. Om du misstänker ledgångsreumatism eller är svullen kring eller har ont i leder […]

Läs mer

Matförgiftning

Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta den förlorade vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du köpa på apoteken. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.

Läs mer

Magsjuka(maginfluensa)

Magsjuka, eller maginfluensa, är när du plötsligt mår illa, får ont i magen och känner dig sjuk. Många kräks, får diarré och lite feber. God hygien förebygger magsjuka. Ersätt gärna vätskan du förlorar med vätskeersättning från apoteket. Du bör söka vård om du känner dig slö och kissar mindre än normalt, har hög feber och/eller […]

Läs mer

Magsjuka hos barn (maginfluensa barn)

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Läs mer

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Den innebär plötsliga och smärtsamma inflammationer, oftast bara i en led. Besvären börjar oftast på natten. Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Om du misstänker att du har gikt eller om du har ont eller är svullen i någon led bör du kontakta din […]

Läs mer

Bechterews sjukdom (pelvospondylit)

Bechterews sjukdom, pelvospondylit, är en inflammatorisk ledsjukdom som drabbar ryggraden, men ibland blir även andra leder och muskelfästen angripna. Du kan känna dig stel när du till exempel vaknar på morgonen. Smärtan lättar ofta när du rört på dig en stund. Sjukdomen kommer i skov, vilket betyder att du periodvis kan ha mindre värk.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Dysenteri (shigellainfektion)

Bakteriell dysenteri är en smittsam tarminfektion som orsakas av shigellabakterier. Den är inte vanlig i Sverige nuförtiden och de flesta som blir sjuka har smittats utomlands. Sjukdomen sprids genom förorenat vatten och livsmedel. Shigellainfektion kan ge blodblandade diarréer.

Läs mer

Diarré hos barn

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Läs mer

Diarré

Diarré är när du flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Du kan ofta själv behandla diarrén genom att dricka vätskeersättning och undvika mjölkprodukter. Sök vård om du har diarré längre än sex dygn, har blod i avföringen, går ner i vikt eller nyss varit utomlands och arbetar med livsmedel.

Läs mer

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en livslång inflammation som kan drabba både tunntarm och tjocktarm. Symtomen kan variera från magont till ledbesvär och hudförändringar. Tarminflammationen kan behandlas med läkemedel eller operation. Kontakta din vårdcentral om du har misstänkta besvär.

Läs mer

Njurbäckeninflammation (övre urinvägsinfektion)

Njurbäckeninflammation är en infektion orsakad av bakterier som drabbar njuren. Infektionen är allvarligare än den vanligare nedre urinvägsinfektionen eftersom bakterierna inte stannar i blåsan utan sprids till njurarna och ibland ut i blodet. Hos vuxna ger tillståndet typiska besvär som problem att kissa, hög feber och smärtor i ryggen eller utmed sidorna. Sök snabb vård […]

Läs mer

Vinterkräksjukan (calicivirus)

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Läs mer

Vattkoppor

Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Tyfoidfeber

Tyfoidfeber är en allvarlig sjukdom som orsakas av en salmonellabakterie, Salmonella typhi. Det är störst risk att bli smittad i tropiska och subtropiska länder. Sjukdomen smittar genom förorenat vatten eller mat. Typiska tecken är hög feber, huvudvärk, värk i muskler och så småningom diarréer. Ett vaccin mot tyfoid ger ett visst skydd mot sjukdomen. Kontakta […]

Läs mer

Tuberkulos (tbc)

Tuberkulos orsakas av en bakterie som oftast angriper lungorna men som också kan spridas till andra organ i kroppen. Lungtuberkulos är den vanligaste formen av tuberkulos. Man har vid lungtuberkulos långvarig hosta med slem som ibland kan vara blandat med blod. Vaccination ger ett visst skydd mot sjukdomen. Tuberkulos behandlas med läkemedel.

Läs mer

Toxic Shock Syndrome, TSS (tampongsjuka)

Toxic Shock Syndrome, TSS, orsakas av ett gift som vissa gula stafylokocker kan bilda. Tecken på TSS är att du känner dig mycket dålig med feber, yrsel, svimningsanfall, kräkning och diarré. Vanligt är också att man blir röd i ögon och mun, får utslag och värk i muskler och leder. Sök akutmottagning om du får […]

Läs mer

Svininfluensa

Svininfluensan, som den nya influensan A(H1N1) allmänt kallas, orsakas av en virusvariant som de flesta av oss saknade motståndskraft mot innan den drabbade världen som en pandemi 2009. Framför allt har yngre personer smittats av viruset. Symtomen är desamma som vanlig influensa, som till exempel feber och muskel- och ledvärk. De flesta blir bara lindrigt […]

Läs mer

Lunginflammation (pneumoni)

Lunginflammation innebär att lungan har blivit inflammerad, vanligen på grund av en infektion. Orsaken kan vara bakterier eller virus. Små barn och äldre drabbas mest. Typiska besvär är feber, smärtor i bröstet, hosta, andfåddhet och sjukdomskänsla. Sök vård vid tecken på lunginflammation.

Läs mer

Luftrörskatarr (akut bronkit)

Luftrörskatarr, eller akut bronkit, är mycket vanligt och orsakas oftast av virus. Hosta är det tydligaste tecknet. Luftrörskatarr går vanligen över av sig själv. Kontakta vårdcentralen om besvären blir värre eller inte gått över efter en till två veckor. Vänd dig till akutmottagningen om du får hög feber eller svårt att andas.

Läs mer

Legionärssjuka (legionella)

Legionärssjuka, legionella, är en svår lunginflammation som drabbar omkring 50-80 personer i Sverige per år. Den smittar genom att man andas in små droppar med förorenat vatten. Behandlingen är antibiotika, ibland behövs sjukhusvård.

Läs mer

Salmonella

Salmonella sprids genom livsmedel. Feber, magont och diarré är de vanligaste symtomen. Du kan fortfarande vara smittbärare i flera veckor efter att du tillfrisknat. Var noga med att tvätta händerna, speciellt efter toalettbesök. Om du efter utlandsresa får frossa, feber och diarré kontakta vårdcentral eller infektionsklinik.

Läs mer

Rotavirus

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Läs mer

Bihåleinflammation (rinosinuit, sinuit)

Bihåleinflammation, rinosinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrummen, bihålorna, innanför ansiktet. Du kan få värk i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. När en förkylning inte ger med sig inom tio dagar bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Rosfeber (erysipelas)

Rosfeber är en infektion i huden som oftast orsakas av bakterier som tränger igenom huden där den är skadad på grund av sår, sprickor eller eksem. Svullen, varm och ömmande hud med en tydlig rodnad som sprider sig snabbt kan vara tecken på rosfeber. Infektionen är allvarlig, men kan behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen om […]

Läs mer

Rabies

Rabies är en virussjukdom som skadar det centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer framförallt hos djur, men kan även drabba människor. Om du blir biten eller riven av ett djur utomlands ska du alltid direkt kontakta läkare på den ort där du vistas. Sjukdomen kan förebyggas med vaccin och immunglobulin om den ges inom något dygn.

Läs mer

Syfilis

Syfilis är numera en ovanlig könssjukdom i Sverige, även om antalet sjuka har ökat de senaste åren. En del som smittas har inga besvär, andra får sår, svullnad och feber. Om du blir smittad är du enligt lag skyldig att direkt söka vård, genomgå behandling och tala om vilka du haft sex med. Syfilis behandlas […]

Läs mer

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Läs mer

Njurbäckeninflammation (övre urinvägsinfektion)

Njurbäckeninflammation är en infektion orsakad av bakterier som drabbar njuren. Infektionen är allvarligare än den vanligare nedre urinvägsinfektionen eftersom bakterierna inte stannar i blåsan utan sprids till njurarna och ibland ut i blodet. Hos vuxna ger tillståndet typiska besvär som problem att kissa, hög feber och smärtor i ryggen eller utmed sidorna. Sök snabb vård […]

Läs mer

Munsår

Munsår består av grupper av små vätskefyllda blåsor på och runt läpparna. Orsaken är oftast så kallat herpesvirus men kan också vara bakterier eller förkylningsvirus. Smittan överförs vid direkt munkontakt. Förebygg genom att tvätta händerna, inte peta hål på blåsorna och undvika munkontakt.

Läs mer

Mjältbrand (antrax)

Mjältbrand, även kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med.

Läs mer

Herpes i underlivet(genital herpes)

Herpes i underlivet, genital herpes, är en virusinfektion som smittar vid sex. Du kan vara smittad utan att veta om det. Viruset ligger kvar i nervsystemet och kan blossa upp igen senare. Besvären är övergående sveda, sår och blåsor som kan smitta andra vid direktkontakt. Herpes påverkar inte din förmåga att få barn. Virusmedicin kan […]

Läs mer

Inälvsparasiter

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Läs mer

Äggledarinflammation (salpingit)

Äggledarinflammation är en vanlig infektion bland unga kvinnor. Sjukdomen orsakas oftast av sexuellt överförbara infektioner. Symtom på akut äggledarinflammation är bland annat smärtor i nedre delen av buken. Äggledarinflammation kan öka risken för utomkvedshavandeskap vid en framtida graviditet eller göra det svårare att bli gravid. Snabb behandling med antibiotika minskar riskerna.

Läs mer

Influensa

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Läs mer

Infektion och inflammation

Infektion och inflammation är två begrepp som ofta hör ihop. En infektion kan ge olika besvär beroende på smittämne, var infektionen sitter och kroppens svarsreaktion. Inflammation, som är kroppens försvar, ger ofta svullnad, rodnad, dunkande värk, värmekänsla och feber. Sök vård akut vid snabbt stigande feber, frossa och stark sjukdomskänsla.

Läs mer

Hiv/aids

Hiv skadar kroppens immunförsvar. Tidiga tecken kan vara feber, halsont, svullna lymfkörtlar, sår på slemhinnor och hudutslag. För de allra flesta dröjer det flera år innan sjukdomen märks. Viruset smittar inte vid kramar, kyssar och vanliga sociala kontakter. Kondom är ett mycket säkert skydd vid sex. Sök vård om du misstänker hiv/aids.

Läs mer

Hiv under graviditet

Du kan föda barn om du har hiv. Det finns ingen risk att hivsmittan förs över till fostret under graviditeten eller till barnet i samband med förlossningen om du har en fungerande behandling. Under och efter graviditeten har du regelbunden kontakt med olika specialister. De hjälper dig att föda riskfritt. Prata med din behandlande hivläkare […]

Läs mer

Gulsot (hepatit)

Gulsot eller hepatit är en leverinflammation. Vanligast i Sverige är hepatit A, B eller C. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan de två andra främst smittar via blod. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula. […]

Läs mer

Gula febern

Gula febern är en mycket allvarlig virussjukdom som fått sitt namn av att sjukdomen bland annat angriper levern och att man i typiska fall blir gulfärgad i huden. Sjukdomen överförs med myggbett. Det finns ingen behandling mot virusinfektionen, men det finns ett effektivt förebyggande vaccin som skyddar i 10 år. Vid hög feber och frossa […]

Läs mer

Mjölkstockning (mastit)

Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till. Kroppen fortsätter att producera mjölk men mjölken kan inte passera utan ”stockar” sig. Mjölkstockning försvinner ofta om du fortsätter att amma. Kontakta din BVC eller vårdcentralen om du misstänker att du fått inflammation.

Läs mer

Förkylning hos vuxna

Förkylning är en infektion i näsa, svalg eller hals som orsakas av virus. Vila och vätska är väl beprövade egenvårdsmetoder. Receptfria läkemedel tas vid behov. Kontakta vårdcentralen om du har huvudvärk, spridd smärta, mer hosta, stigande feber, stark sjukdomskänsla och nedsatt allmäntillstånd och om du har ihållande öronvärk.

Läs mer

Fågelinfluensa (H5N1)

Fågelinfluensa, H5N1, är ett virus som förut endast drabbade fåglar (tamfjäderfä). Nu smittar sjukdomen också från fåglar till människa. Du riskerar bara att smittas om du kommer i nära kontakt med sjuka eller döda fåglar, framför allt tamfjäderfä, som har fågelinfluensavirus. Den risken är för närvarande i det närmaste obefintlig i Sverige och hittills har […]

Läs mer

Feber

Feber är när kroppen är varmare än normalt. Som feber hos vuxna räknas en morgontemperatur över 37,5 grader eller en kvällstemperatur över 37,7 grader. Ofta är anledningen till febern uppenbar, till exempel att du har en virus- eller bakterieinfektion. Kontakta vårdcentralen om febern sitter i flera dagar utan andra tecken på infektion.

Läs mer

Difteri (äkta krupp)

Difteri kallas även äkta krupp och är en mycket allvarlig sjukdom. Den orsakas av en bakterie som kan bilda ett bakteriegift, toxin. Toxinet kan skada många av kroppens organ. Vaccination ger ett gott skydd. Sjukdomen är väldigt ovanlig i Sverige.

Läs mer

Hiv under graviditet

Du kan föda barn om du har hiv. Det finns ingen risk att hivsmittan förs över till fostret under graviditeten eller till barnet i samband med förlossningen om du har en fungerande behandling. Under och efter graviditeten har du regelbunden kontakt med olika specialister. De hjälper dig att föda riskfritt. Prata med din behandlande hivläkare […]

Läs mer

Blodförgiftning (sepsis)

Blodförgiftning, sepsis, är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom. I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas. Kontakta akutmottagning vid misstanke om blodförgiftning.

Läs mer

Blindtarmsinflammation (appendicit)

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Läs mer

Amöbainfektion (entamöba dispar, entamöba histolytica)

Amöbainfektion får man av en parasit, en amöba, som främst sprids via förorenat vatten och mat. Tecken på infektion är blodiga diarréer och feber. Ibland kan amöban angripa levern. Amöban är vanligare utanför Europa. Du kan förebygga smitta genom att inte dricka vatten som kan vara förorenat eller äta mat som inte tillagats. Sök vård […]

Läs mer

Flytningar

Flytningar förekommer normalt hos kvinnor i alla åldrar och varierar i mängd och lukt. De skyddar underlivet mot infektioner. Om flytningarna är missfärgade, luktar illa och du får hög feber eller ont magen, eller om du tror att du blivit smittad av någon könssjukdom, ska du vända dig till en gynekolog eller till vårdcentralen.

Läs mer

Algförgiftning (algtoxinförgiftning)

Algförgiftning, eller algtoxinförgiftning, kan du drabbas av om du badar i havs- eller sjövatten som har blommande alger. De giftiga algerna blommar på sommaren när vattnet är som varmast. De vanligaste besvären är klåda, huvudvärk och magsjuka. Rör inte vatten där alger blommar kraftigt. Vänd dig till sjukhusets akutmottagning om du misstänker att du drabbats […]

Läs mer

Sår/Skärsår (skrubbsår)

Sårskador är vanliga. De flesta sår kan du ta hand om själv. En stelkrampsspruta verkar förebyggande. Sök akutvård om såret blöder kraftigt. Uppsök husläkare vid infektion, sår i ansiktet, över leder eller djupa sår samt vid tecken på andra skador.

Läs mer

Scharlakansfeber (scarlatina)

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Böld

En böld är en varhärd orsakad av instängda bakterier, oftast sådana bakterier som förekommer på huden utan att ställa till besvär. Typiska tecken är rodnad, svullnad och ömhet. Kontakta din vårdcentral om bölden inte försvinner av sig själv, eller om du får feber.

Läs mer

Bältros (herpes zoster)

Bältros, herpes zoster, börjar som en brännande smärta på ena sidan av kroppen – oftast i midjehöjd. Efter ett par dagar kommer en bältesformad hudrodnad där man kan se små blåsor. Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt. Det finns effektiv behandling och den måste sättas in inom tre dygn efter insjuknandet.

Läs mer

Addisons sjukdom (nedsatt hormonproduktion i binjurarna)

Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.

Läs mer

Sår/Skärsår(skrubbsår)

Sårskador är vanliga. De flesta sår kan du ta hand om själv. En stelkrampsspruta verkar förebyggande. Sök akutvård om såret blöder kraftigt. Uppsök husläkare vid infektion, sår i ansiktet, över leder eller djupa sår samt vid tecken på andra skador.

Läs mer

Kallbrand

Kallbrand är när vävnad eller hud dör på grund av dålig eller utebliven blodförsörjning. Man kan få kallbrand i fingrar, fötter, tår och ben. Området blir först rött, sedan svart. Orsaken kan vara sår, sockersjuka, åderförkalkning eller svåra kylskador. Vid avancerad kallbrand måste vävnaden tas bort och lemmen amputeras.

Läs mer

Hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation

Hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation är två olika komplikationer som du kan få vid infektioner. I de flesta fall är det ofarligt med lindriga symtom, men ibland kan hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation vara ett allvarligt och livshotande tillstånd. Kontakta akutmottagning på sjukhus om du har smärtor i bröstet, hjärtklappning och ökad andfåddhet.

Läs mer

Hjärtklaffsjukdomar

Hjärtklaffsjukdomar är ett samlingsnamn för tillstånd då hjärtklaffarna blivit förträngda eller börjat läcka. I hjärtat finns fyra klaffar vilka fungerar som ventiler för att hindra blodet från att pumpas i fel riktning. Klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Med tiden blir man mer andfådd och trött samt får nedsatt kondition. Vid lindriga besvär kan […]

Läs mer

Öroninflammation (otit)

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Läs mer

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation (meningit och encefalit)

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Läs mer

SLE (systemisk lupus erythematosus)

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt, trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra […]

Läs mer

Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, reumatism)

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast börjar med svullnad eller värk i leder i händer eller fötter. Du kan bli trött eller få feber och muskelvärk. Du kan även gå ner i vikt trots att du äter som vanligt. Om du misstänker ledgångsreumatism eller är svullen kring eller har ont i leder […]

Läs mer

Lymfom (lymfkörtelcancer)

Lymfom är en cancerform som drabbar lymfkörtlar och lymfceller i blodet. Lymfom indelas i två huvudgrupper: Hodgkins sjukdom och non-Hodgkin-lymfom. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn får svullna lymfkörtlar, återkommande oförklarliga feberattacker, svettas mycket på nätterna, oförklarligt går ned i vikt och får buksmärtor.

Läs mer

Gallsten (gallstensanfall)

Gallstenar bildas i gallblåsan. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora. Vid ett gallstensanfall har stenar fastnat i någon av gallgångarna. Det gör mycket ont i magen. Värken kan stråla upp mellan skulderbladen. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor från magen.

Läs mer

Leukemi (blodcancer)

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Läs mer

Visdomständer

Visdomständerna, som sitter längst bak i munnen, växer oftast fram när du är mellan 18 och 26 år. Alla får inte sina visdomständer, cirka 25 procent saknar en eller flera av tänderna. Visdomständerna kan växa fel på grund av platsbrist, vilket kan ge problem. Sök upp din tandläkare om du får ont i tänderna.

Läs mer

Malaria

Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna. Den sprids i de tropiska och subtropiska delarna av världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Typiska tecken på malaria är hög feber, kraftig frossa, huvudvärk, ont i kroppen och svettningar. Kontakta en infektionsklinik om du får feber när du har rest i länder där malariasmitta finns, […]

Läs mer

Leukemi (blodcancer)

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Läs mer

Blåsor och sår i munnen

Blåsor och sår i munhålan kan du få av virus-, svamp- eller bakterieinfektioner. De är oftast ofarliga och läker av sig själva efter någon vecka. En del infektioner är återkommande. Kontakta vårdcentralen om du har mycket svåra smärtor, inte kan äta eller dricka eller om du känner allmän sjukdomskänsla.

Läs mer

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som kallas Epstein Barr. Det sprids via saliv och genom kroppskontakt. Halsont, hög feber, trötthet, svullna lymfkörtlar och ledvärk är vanliga tecken på körtelfeber. Kontakta vårdcentralen om du mår mycket dåligt, har svårt att svälja, feber i flera dagar eller någon annan sjukdom samtidigt.

Läs mer

Öroninflammation(otit)

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Läs mer

Vattkoppor

Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka.

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. Streptokocker sprids både genom droppsmitta när man hostar och nyser och vid direktkontakt. Halsfluss och scharlakansfeber behandlas som regel med penicillin. Svinkoppor behandlas i första hand med tvål och vatten. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en barnsjukdom som vanligtvis drabbar barn i åldern sex månader till två år. Den orsakas av ett herpesvirus. Febern kommer mycket snabbt och kan stiga ända upp till 40 grader. Efter tre-fyra dagar sjunker febern och ersätts av utslag. Om barnet är påverkat av febern och febernedsättande medel inte hjälper eller om barnet […]

Läs mer

Scharlakansfeber (scarlatina)

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

RS-virus hos barn

RS-virus orsakar årliga epidemier. Infektionen börjar som en vanlig förkylning, men svårigheter att mata barnet kan vara det första tecknet på infektion hos barn upp till en månad gamla. Slemproduktionen blir efter hand riklig med bubblor kring näsborrar och mun. Om ett litet barn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter bör […]

Läs mer

Influensa

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Läs mer

Polio (barnförlamning)

Polio eller barnförlamning är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av virus och angriper nervcellerna i ryggraden. Polio sprids via infekterat vatten och avlopp och drabbar oftare barn än vuxna, därav namnet barnförlamning. Polio finns inte i Sverige längre eftersom vi vaccinerar. Kontakta vården om du haft polio som barn och fått tillbaka besvären.

Läs mer

Halsfluss(tonsillit)

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som beror på bakterier eller virus. Vid halsfluss gör det ont att svälja och du kan få feber. Barn kan få hosta och snuva. Receptfria läkemedel lindrar feber och värk. Läkare kan ordinera antibiotika om bakterier ligger bakom. Operation kan bli aktuell vid täta återfall.

Läs mer

Magsjuka hos barn (maginfluensa barn)

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Läs mer

Kräkningar hos barn

Kräkningar hos barn kan bero på kolik, infektion, förgiftning eller oro/stress. Spädbarn kan kräkas flera gånger dagligen utan att det är tecken på sjukdom. Kontakta vården om ditt barn är under ett år och du inte vet varför det kräks eller om det visar tecken på uttorkning. Om barnet kan ha fått i sig något […]

Läs mer

Bihåleinflammation (rinosinuit, sinuit)

Bihåleinflammation, rinosinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrummen, bihålorna, innanför ansiktet. Du kan få värk i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. När en förkylning inte ger med sig inom tio dagar bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Höstblåsor (enterovirus, hand-, fot- och munsjuka )

Höstblåsor är en virusinfektion som är vanlig bland barn upp till tio år. Vuxna kan få höstblåsor men det är ovanligt. Blåsorna sitter i munnen, och ibland på händer och fötter. Sjukdomen är ofarlig och går över efter ungefär en vecka.

Läs mer

Huvudvärk hos barn

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Läs mer

Femte sjukan

Femte sjukan är en ganska vanlig virussjukdom bland barn i skolåldern som kommer i epidemier, precis som andra barnsjukdomar, till exempel vattkoppor. Smittan sprids via luftvägarna. Typiska symtom är utslag och klåda. Det finns ingen medicin som botar men du kan lindra symtomen. Kontakta vården om du är gravid, om du har en blodsjukdom eller […]

Läs mer

Feber hos barn

Feber hos barn är oftast en naturlig reaktion på en infektion orsakad av bakterier eller virus. Virusinfektion är den vanligaste orsaken till feber hos barn. Måttlig feber (38-39 grader Celsius), om ditt barn i övrigt är opåverkat, behöver inte behandlas med febernedsättande. Kontakta BVC, barnläkarmottagning eller barnakuten om ditt barn är under tre månader och […]

Läs mer

Diarré hos barn

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Läs mer

Rotavirus

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Läs mer

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. Streptokocker sprids både genom droppsmitta när man hostar och nyser och vid direktkontakt. Halsfluss och scharlakansfeber behandlas som regel med penicillin. Svinkoppor behandlas i första hand med tvål och vatten. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Mässling

Mässling är en virussjukdom som tack vare vaccination numera är ovanlig i Sverige. Den smittar via luftvägarna eller ögonens slemhinnor. Mässling ger först hög feber, ögonirritation, torrhosta och sedan utslag. Kontakta infektionsklinik eller barnklinik om du misstänker att du eller ditt barn har smittats av mässling.

Läs mer

Krupp (falsk krupp, croup)

Krupp, tidigare kallad falsk krupp, beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika förkylningsvirus.

Läs mer