Blödningar
Kramper, menstruation
Smärta, vagina
Magont
Symtom på livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer ger i regel symtom i form av onormala blödningar eller flytningar.
Om man fortfarande har regelbundna menstruationer kan mellanblödningar vara ett tecken på att man har en tumör i livmodern.
I ett senare skede av sjukdomen kan man få smärtor i underliv och mage.
Sök vård
Du bör kontakta en gynekologmottagning för undersökning:
om du är i fertil ålder och får blödningar eller missfärgade flytningar mellan dina menstruationer
om du passerat klimakteriet, slutat att menstruera och får blödningar
om du har smärtor i underlivet och magen.
Undersökning
För att man ska kunna ställa diagnosen livmoderkroppscancer måste ett vävnadsprov (biopsi) tas från livmoderslemhinnan. Antingen görs det i form av en skrapning under narkos eller så kan gynekologen vid undersökningen föra in ett tunt plaströr genom livmoderhalsen in i livmoderhålan och borsta eller suga ut lite slemhinnevävnad. Vävnadsprovet undersöks sedan i mikroskop. Vanligen tar det mellan en och fyra veckor att få svar på provet.
Det vanliga cellprovet från livmodertappen som görs vid hälsokontroller kan inte användas för att diagnostisera livmoderkroppscancer.
Om diagnosen blir livmoderkroppscancer görs en lungröntgen för att utesluta att cancern spritt sig till lungorna. Ibland görs också andra undersökningar, till exempel datortomografi, som är en skiktröntgen av bukhålan.
Behandling av livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer opereras i första hand. Vid ingreppet tas livmodern, äggledarna och äggstockarna bort. De borttagna vävnaderna undersöks i mikroskop och därefter bedömer läkaren om ytterligare behandling behövs.
Ofta kompletteras operationen med strålbehandling för att minska risken för att cancern ska komma tillbaka. Om det är olämpligt med operation kan livmoderkroppscancer behandlas enbart med strålning. Ibland får kvinnor med livmoderkroppscancer tilläggsbehandling med cytostatika (cellgifter).
Efter avslutad behandling får man gå på efterkontroller under de kommande fem åren. Kontrollerna görs för att så tidigt som möjligt upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, men också för att åtgärda eventuella biverkningar av behandlingen. Risken för återfall är störst under de första åren efter behandlingen.
Prognosen är god – fyra av fem kvinnor med livmoderkroppscancer kan botas.
Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.
Livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer är två cancerformer som kan uppstå i livmodern.
I fosterstadiet smälter två anlag samman och bildar livmodern. Det förklarar att två helt olika cancerformer kan uppstå i detta organ. Den ena är livmoderkroppscancer och den andra livmoderhalscancer. De skiljer sig åt när det gäller celltyp, växtsätt, spridning och prognos.
Livmoderkroppscancer är ovanlig före 40 års ålder. Medelåldern för insjuknande är cirka 65 år.
Livmodern består av en kraftig muskelvägg vars insida är täckt av en slemhinna. Under menstruationscykeln påverkas slemhinnan av två hormoner, östrogen och progesteron, som produceras i äggstockarna.
Risken att utveckla livmoderkroppscancer påverkas av balansen mellan östrogen och progesteron. Östrogen stimulerar livmoderslemhinnans celler att växa medan progesteron motverkar tillväxten. Om denna motverkan saknas kan livmoderkroppscancer uppstå.
Cancern startar i slemhinnan och växer senare ut i livmoderns muskelvägg. Tumörcellerna kan spridas till lymfkörtlar, äggstockar, slida, lungor och lever.
Orsaken till livmoderkroppscancer är inte helt känd, men troligen finns det flera faktorer som spelar in. Hormonella faktorer anses orsaka cancern i 85 procent av fallen. Övervikt och diabetes ökar risken för sjukdomen. Graviditet och p-piller minskar risken att utveckla livmoderkroppscancer.
Mus odlar horn för att människor ska få nya lemmar
15/3 2023 16:40
Efter att ha kommit fram till dessa celler, som var huvudansvariga för hornens tillväxt, odlade forskarna dem i en laboratorieskål. Fem dagar senare kunde de transplantera in cellerna mellan ögonen på mössen, där de fick växa. Att tekniken har visar sigkunna
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst