Njursten

Symptom för Njursten

Symtom på njursten
De vanligaste symtomen på sten i njuren är ihållande eller upprepade perioder med smärta, blod i urinen och ibland även infektion i urinvägarna. Även bakterier kan ständigt förekomma i urinen.

Stenarna kan göra ytliga skador i slemhinnan i njurbäckenet eller urinledarna och blodet i urinen kommer från dessa skador.

Njurstensanfall
Om stenen blockerar flödet från njure eller urinledare leder det till ett njurstensanfall. Smärtorna kommer oftast plötsligt. Som regel börjar de i ena sidan av ryggen och strålar fram i buken, ner mot ljumsken eller urinblåsan. Du kan också känna smärtor eller ilningar ner mot underlivet. Du kan ofta också må illa och kräkas.

Behandling för Njursten

Förebygga njursten
Om du haft njursten bör du dricka minst tre liter vätska per dygn för att späda ut urinen och på så sätt minska risken för att nya stenar bildas. Målet är en urinproduktion på minst två liter per dygn.

Sök vård
Om du tror att du kan ha njursten bör du kontakta din vårdcentral för en utredning.

Akut
Om du får ett njurstensanfall ska du söka akutvård.

Undersökning
En röntgenundersökning ger besked om stenen kommer att lämna kroppen av sig själv eller om det krävs behandling. Blir det aktuellt med åtgärder för att ta bort stenen får du remiss till en urologisk klinik.

Behandling
Om du får ett njurstensanfall behöver du läkarhjälp för att lindra smärtorna. Är njurstenen fem till sex millimeter eller mindre kan stenen oftast kissas ut. Men stenen kan också sitta fast betydligt längre tid än så innan den kommer ut. När stenen försvinner ut genom urinröret behöver det inte kännas alls. Det kan också kännas som en ilning när du kissar.

Om njurstenen är så stor att den inte kan passera ut själv eller om smärtorna inte går över, får du remiss till sjukhus. En röntgenundersökning kan visa var stenen sitter och hur stor den är. Storleken på stenen och läget avgör på vilket sätt man väljer att ta bort den.

Av alla njurstenar som upptäcks måste mellan 20 och 30 procent tas bort genom någon form av ingrepp. Återfall är mycket vanliga. Ungefär hälften av dem som haft njursten drabbas på nytt inom tio år.

Sten i njuren
Mer än 80 procent av alla stenar i njuren behandlas med stötvågsteknik. Metoden kallas ESVL, Extrakorporeal StötVågs-Litotripsi, och innebär att stenarna krossas med hjälp av en tryckvåg. Det som blir kvar av stenen lämnar kroppen som grus när du kissar.

Större stenar kan plockas ut med hjälp av ett rör som förs in genom huden till njuren. Metoden kallas perkutan stenextraktion och kan även kombineras med ESVL.

Stora njurstenar, så kallade korallstenar, kan i mycket sällsynta fall kräva en öppen operation.

Sten i urinledaren
Stenar i urinledaren kan tas bort med såväl stötvågsbehandling som så kallad uretäroskopi. Uretäroskopi innebär att ett instrument förs in genom urinröret. Stenarna kan sedan sönderdelas och avlägsnas.

Sjukdomen Njursten

Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan antingen fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.

Njursten kan vara smärtsamt även när stenen inte blockerar avflödet från njure eller urinledare. Om stenen stoppar flödet leder det till ett njurstensanfall som behöver akut behandling.

Patienter i Sverige har ofta njursten av kalciumsalt. Både dina matvanor, ämnesomsättning och tarmens funktion påverkar bildningen av kristaller. Att kristallerna stannar kvar i njuren kan bero på att urinen rinner dåligt från njurarna till urinblåsan.

Män drabbas i större utsträckning av njursten än kvinnor. Risken att få njursten är störst i åldern 20 till 50 år för både män och kvinnor.

Nyheter