Pollenallergi

Symptom för Pollenallergi

Förkylning
Irriterad
Svår Koncentrationsförmåga
Trötthet
Utslag
Huvudvärk
Ögonirritation

Symtom på pollenallergi
Pollenallergi ger oftast symtom från ögon och näsa samt från luftvägarna som astma. Man kan även få nässelutslag med kliande röda utslag på kroppen.

Första gången man får pollenallergi kan det vara svårt att skilja på förkylning och allergi, men det finns några tydliga skiljetecken.

Vid allergi blir ögonen ofta röda och kliar, näsan rinner och man kan få nysattacker med många nysningar på rad. Snuvan är vid allergi oftast vattnig hela tiden. Vid förkylning brukar den tjockna efter ett tag. Man kan däremot få nästäppa både vid förkylning och allergi, men vid förkylning brukar man också ofta få feber.

Förutom att näsan rinner påverkas ofta hela kroppen. Man blir trött och irriterad och de flesta får huvudvärk eller svårt att koncentrera sig.

Behandling för Pollenallergi

Egenvård vid pollenallergi
Om du är allergisk mot pollen finns det mycket du kan göra för att minska besvären:

Följ pollenrapporterna.
Stanna inomhus under de värsta pollendagarna.
Sov inte med öppet fönster.
Veva upp rutorna och stäng av luftkonditioneringen när du åker bil.
Häng inte tvätten på tork utomhus under den säsong då du har mest problem.
Skölj gärna håret innan du går och lägger dig.
Undvik att sitta i gräs om du är gräsallergiker.
Gosa inte med pälsdjur som varit utomhus i gräs och buskar och fått pollen i pälsen.
Om du använder kontaktlinser bör du vara försiktig under pollensäsongen. Hör efter med din optiker eller på apoteket.

Sök vård
Vid andnöd eller snabbt uppkomna svårigheter att andas ska du ringa 112 eller omedelbart uppsöka akutmottagning vid sjukhus.

Kontakta vårdcentralen:

om du har svårt att andas, hostar mycket på natten eller får pipande andning när du anstränger dig
om du är känslig för ljus, har nedsatt syn eller om det känns som det skaver i ögat under en längre period
vid allergiska besvär året om
om du tagit receptfri medicin men inte blivit bättre på en vecka.

Undersökning
Om du misstänker att du är allergisk mot pollen och receptfria läkemedel inte hjälper bör du vända dig till din vårdcentral för en allergiutredning.

Beroende på när under året du får allergiska besvär går det att avgöra vilka pollen du är allergisk mot:

Under vårvinter eller tidig vår – misstänk hassel och al.
Vid lövsprickningstid – misstänk björk, alm och ek med flera lövträd.
Under högsommaren – misstänk gräs.
Under sensommaren – misstänk gråbo.
För att säkerställa vilka pollen som du är allergisk mot görs oftast ett så kallat pricktest. Har du besvär utanför de vanliga pollensäsongerna görs en mer omfattande utredning som bland annat innefattar blodprov.

Behandling av pollenallergi
Det finns flera olika receptfria allergimediciner på apoteket. Har besvären redan hunnit bryta ut finns det ögondroppar, nässprej eller tabletter som ger snabb effekt. Anpassa din behandling efter besvären. Om du har tagit tabletter ett tag men näsan fortsätter att rinna kan du komplettera med nässprej. Om ögonen fortsätter att klia kan du lägga till ögondroppar.

Om du har svåra besvär kan det vara bra att starta behandlingen någon vecka innan symtomen förväntas bryta ut.

Tabletter
När en allergisk person kommer i kontakt med det ämne han eller hon är allergisk mot frigörs ett ämne som heter histamin i kroppen. Det är histaminet som ger upphov till allergiska besvär i form av exempelvis svullna slemhinnor och klåda. Läkemedel i tablettform mot allergi innehåller antihistamin, som dämpar den allergiska reaktionen. Antihistamin fungerar bra mot exempelvis ögonbesvär, rinnsnuva och nysningar, men är mindre effektivt mot nästäppa.

Nässprej
Det finns tre typer av nässprej. Den första innehåller antihistamin och fungerar på samma sätt som tabletter – den dämpar den allergiska reaktionen. Den andra typen av nässprej innehåller kromoglikat, som förebygger allergiska besvär. Kromoglikat kan tas under hela pollensäsongen. Den tredje typen är kortisonsprej som fungerar bäst vid nästäppa. Den dämpar inflammationen som kan uppstå i slemhinnan.

Använd inte avsvällande näsdroppar eller nässprej annat än helt kortvarigt – de är till för behandling av tillfällig nästäppa vid förkylning.

Ögondroppar
Ögondroppar hjälper när dina ögon rinner och kliar eller är röda och irriterade. Det finns två typer av ögondroppar. Den ena typen innehåller antihistamin och den andra kromoglikat. Antihistamin lindrar snabbt medan kromoglikat tar lite längre tid. Kromoglikat ska inte användas i ögon som svider.

Receptbelagda läkemedel
Om inte receptfria läkemedel hjälper finns ett antal effektiva receptbelagda läkemedel.

Vaccination
Allergivaccination, så kallad hyposensibilisering, kan bli aktuell när andra läkemedel inte fungerar, vid långdragna besvär eller när pollenallergin är på väg att utvecklas till astma.

Behandlingen innebär att du får upprepade sprutor innehållande mycket små mängder av det ämne du är allergisk mot. Efterhand ökas mängden av ämnet som sprutas in. Vaccinationen upprepas en gång i veckan i sju veckor och därefter med längre tidsintervall. När maximal dos har uppnåtts räcker det att du får en spruta var åttonde vecka. Behandlingen pågår oftast i cirka tre och ett halvt år, enligt internationella riktlinjer.

För gräsallergiker finns sedan 2007 en alternativ behandling med daglig smälttablett under tungan. Den är numera godkänd från 5 års ålder. Behandlingen startas via allergimottagning minst 16 veckor före grässäsongen och rekommenderas pågå året runt i minst tre år.

Sjukdomen Pollenallergi

Pollenallergi drabbar många människor flera månader om året. Reaktionen kan skilja sig från dag till dag beroende på hur mycket pollen som finns i luften. Faktorer i både arv och miljö ligger bakom. De vanligaste besvären kommer från ögon, näsa, luftvägar och hud. Att följa pollenrapporterna är en del av egenvården. Behandlingen omfattar läkemedel och, i svårare fall, vaccination. Ring 112 eller kontakta akutmottagning på sjukhus om du får andnöd eller andra plötsliga andningsbesvär.

Av alla som har allergi i Sverige är 40 procent allergiska mot pollen (frömjöl). Det handlar oftast om pollen från lövträd – främst björk, al och hassel – samt gräs och gråbo. Den som har pollenallergi kan få besvär från tidig vår till sen höst eftersom växterna blommar och spricker ut vid olika tidpunkter.

Det är svårt att svara på varför vissa personer utvecklar pollenallergi. Ärftliga anlag är ett skäl, men arvet räcker inte som enda förklaring. Risken att få allergi och astma ökar om föräldrarna eller andra i omgivningen röker. Vi utsätts varje dag för flera allergiframkallande ämnen i vår omgivning som påverkar utveckling av allergi. Symtomen förstärks av luftföroreningar. Pollenallergi drabbar framför allt tonåringar och oftast minskar symtomen i övre medelåldern.

Korsallergi
Du som är allergisk mot pollen som björk, gräs och gråbo kan också vara överkänslig mot viss mat. Det kallas korsallergi. I Skandinavien är de flesta allergiska mot både gräs och lövträdspollen.

Björkpollenallergiker kan reagera på äpplen, nötter, mandel och stenfrukter (körsbär, plommon, persikor, kiwi, aprikoser och nektariner). Björkallergiker som på grund av korsreaktion reagerar mot jordnöt, hasselnöt eller soja löper inte någon större risk att få svåra symtom när de äter dessa livsmedel. Det kliar, sticker och känns svullet på läppar, i gommen och i svalget. Anledningen till att korsreaktion inte brukar ge allvarliga symtom anses vara att det allergiframkallande ämnet är förhållandevis instabilt och bryts ned av enzymerna i magsaften samt vid upphettning, till exempel när du kokar marmelad eller värmer något i mikrovågsugn. Den som lider av så kallad äkta jordnöts-, hasselnöts- eller sojaallergi kan däremot drabbas av svåra symtom.

Den som är allergisk mot gråbo tål kanske inte selleri, paprika, persilja och vissa kryddor.

På senare tid har det utvecklats nya laboratioriemetoder som gör det möjligt att med större exakthet ta reda på vad en person är allergisk mot, så kallad komponentanalys. Med hjälp av den här metoden kan man avgöra om det rör sig om äkta allergi eller korsallergi. Men ur riskperspektiv är det också viktigt att veta hur en allergisk person tidigare har reagerat på olika födoämnen. Samtidig fysisk ansträngning kan ibland öka risken för att man ska reagera.

Är du osäker kan du i första hand be din husläkare ta ställning till provtagning (ett enkelt blodprov) och eventuellt skriva remiss till barn- eller vuxenallergolog för vidare utredning. I sällsynta fall låter man den allergiska personen smaka på födoämnet under övervakning.

Nyheter