Ångest
Förvirring
Hallucinationer
Symtom på psykos
Vid en psykos är det svårt att uppfatta och förstå händelser och information, vilket kan leda till vanföreställningar. En vanföreställning är en idé eller tanke som grundar sig på en missuppfattning av verkligheten. Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att vanföreställningarna är sanna och kan inte påverkas av rationella argument.
Hörselhallucinationer, det vill säga att man hör röster, är ett annat tecken på psykos. Det kan leda till ångest, rädsla, oro och ibland förvirring. Man kan tro sig vara förföljd eller hotad och uppfattar att omgivningen vill en illa. Andra hallucinationer än röster kan vara känslor av beröring eller lukter.
Behandling av psykos
Den som insjuknar i en psykos behöver snabb hjälp, ju tidigare desto bättre. Dessutom behövs professionell omvårdnad av kvalificerad vårdpersonal, särskilt under den första tiden.
En psykos som inte behandlas kan leda till att den sjuke känner förföljd och blir alltmer isolerad och fixerad vid sina vanföreställningar. Detta leder till svårigheter att umgås med och bland andra människor.
Om psykosen är akut med ”stormiga” symtom kan den sjuke behöva sjukhusvård. Om behovet är uppenbart och personen inte vill eller kan medverka frivilligt, kan det bli nödvändigt med tvångsvård.
Modern psykosvård innebär, förutom omvårdnad och läkemedelsbehandling, att man även ger den sjuke stöd så att han eller hon klarar det dagliga livet. Kommunen kan hjälpa till med olika former av stöd, till exempel boendestöd och sysselsättning. Det finns också andra behandlingar som man kan ge för att underlätta det dagliga livet. Kognitiv beteendeterapi, social färdighetsträning och familjestöd hör dit.
Läkemedel
Läkemedel mot psykos, så kallade antipsykotika läkemedel, botar inte själva sjukdomen, men lindrar och dämpar symtomen. Det i sin tur gör att personen kan fungera bättre i vardagen. Medicinerna är särskilt effektiva mot hallucinationer, oro och vanföreställningar.
Olika läkemedel ger olika biverkningar. Därför måste varje läkemedelsbehandling anpassas efter varje person för att uppnå bästa resultat.
En för hög dos av läkemedel ger biverkningar, till exempel stela muskler, sämre förmåga att röra sig, trötthet och dämpad sexuell lust. En del går upp i vikt. Man kan även få muntorrhet som ökar risken för hål i tänderna. Det är viktigt att berätta för sin behandlande läkare om man får biverkningar. Ofta kan man lösa problemet genom att minska dosen eller byta läkemedel.
Man kan ibland behöva ångestlindrande läkemedel och sömnmedel under en kort tid.
Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd. Det gemensamma för dem är att den drabbade upplever sig själv eller omgivningen som förändrad. Man kan till exempel höra röster som inte finns eller ha vanföreställningar. Om du misstänker att du eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du söka hjälp snarast. En psykotisk person klarar sig bättre om han eller hon får stöd och behandling så tidigt som möjligt.
De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några drabbas bara en gång i livet. Andra kan behöva långvarig behandling för att minska risken för återfall. Risken för att insjukna för första gången minskar efter 40 års ålder. Den ökar igen i samband med att hjärnan åldras, speciellt om syn och hörsel också försämras.
Det kan finnas många orsaker till varför man drabbas av psykos. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos. Ofta sker ett samspel mellan dessa faktorer för att sjukdomen ska bryta ut.
Man kan leva med en ärftlig sårbarhet utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en psykisk överansträngning eller påfrestning, till exempel en chockartad upplevelse. En psykos kan även bryta ut vid en fysisk påfrestning, som långvarig sömnbrist eller sjukdom.
Insjuknandet kan komma när man förväntas börja fungera som en vuxen och självständig person. Hos en sårbar person kan normala situationer som att flytta hemifrån, börja studera, göra militärtjänsten eller ha känslomässigt djupare sexuella relationer bidra till en psykos. Man kan även drabbas av en psykos under en period då det sker en hormonell omställning och hjärnan fortfarande mognar, vilket den gör fram till 20-25 års ålder.
Droger, till exempel amfetamin, LSD, PCP och hasch, kan utlösa psykoser. Det kan ske både vid långvarigt och kortare missbruk. Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa en psykos.
Olika former av psykos
Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd eller diagnoser med psykotiska symtom. Psykoser kan ha mycket olika förlopp, från att vara korta och övergående tillstånd till långvariga, ibland livslånga.
Korta psykoser får man sällan flera gånger. De kan drabba sårbara personer efter till exempel en kroppslig belastning som sömnbrist eller sjukdom. Efter en förlossning kan mamman drabbas av en tillfällig psykos, så kallad amningspsykos.
Den som lider av en långvarig psykos får ofta svårt att fungera i sociala och yrkesmässiga sammanhang. Eftersom den sjuke har en sämre förmåga att lära och anpassa sig behöver han eller hon ofta mycket omvårdnad, stöd och en kontinuerlig kontakt med psykiatrin.
Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Förutom psykossymtom som vanföreställningar och hallucinationer finns det vid schizofreni ofta en långvarigt försämrad förmåga att fungera i vardagen. Den sjuka personen har svårt att sköta skola eller arbete. Bland dem som får diagnosen schizofreni brukar ungefär en femtedel tillfriskna och kan klara sig bra med ett minimalt stöd från psykiatrin. Ungefär en lika stor del blir inte hjälpta av behandlingen. De övriga mår oftast bättre med läkemedelsbehandling i kombination med andra behandlingsmetoder. Läs mer om schizofreni under länken till höger.
Schizo-affektiv psykos är en annan form av psykos. En person med denna psykos drabbas av återkommande maniska, det vill säga sjukligt upprymda, och depressiva perioder. Schizo-affektiv psykos kallas även för manodepressiv sjukdom eller bipolär sjukdom. För det mesta går det att förebygga återfall med rätt behandling.
Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
22/3 2023 09:20
Det kan finnas många komplikationer i samband med att ha diabetes, både typ 1 och 2. En av de vanligaste följdsjukdomarna är så kallad diabetisk nervinflammation, även kallat diabetisk neuropati. Det är ett tillstånd som kan ge nedsatt känslosinne, somför
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst