Symtom vid ryggvärk
Ryggvärken kan vara molande eller skärande eller både och. Ibland strålar värken ned i benet och kallas ischias. Ryggvärken kan komma plötsligt som ryggskott eller smygande och bli mer långvarig. Värken är kronisk om du har haft den i mer än tre månader.
Det kan vara svårt att avgöra om ryggvärken kommer från kotor, leder, diskar, muskelfästen eller muskler.
Ryggvärk under graviditeten
Det är vanligt med ryggbesvär, särskilt under den senare delen av graviditeten. Det blir svårare för din rygg att hålla dig upprest. Du märker kanske att du sticker fram hakan och svänger lite mer i korsryggen. Du kan bli trött och öm i nacke och korsrygg.
Ryggvärk drabbar nästan alla människor någon gång. Det är inte alltid lätt att hitta orsaken till ryggvärk. Fysisk träning av alla slag förebygger ryggvärk och hjälper om du redan har värk. Vila bara första dagarna. Sök vård om du har svår värk eller om den inte blir bättre efter två-tre veckor.
Ryggvärk kan komma av att du har rört dig oförsiktigt, lyft tungt eller ansträngt ryggen. Om du inte rört på dig tillräckligt eller suttit för mycket kan du få ont i ryggen. Stress och graviditet är andra exempel på tillstånd som kan leda till spända muskler som gör ont.
I sällsynta fall beror värken på allvarligare sjukdom.
Förebyggande under graviditet
Försök att få en bra balans i kroppen när du går och står. Se dig i spegeln från sidan och kontrollera att linjen är rak från huvudet genom bäckenet och ner till fötterna. En sådan hållning motverkar en för stor svank och onödiga spänningar i axlarna och övre delen av ryggen.
Vila ryggen genom att ligga ner en liten stund mitt på dagen om du känner dig trött i ryggen. Ligg gärna på sidan med ena eller bägge benen böjda. Om magen är stor kan du placera en kudde under den.
Om du sitter länge och jobbar kan du ha en kudde i svanken som stöd. Det kan också vara bra att vinkla sitsen något framåt.
Lyft inte i onödan och undvik tunga bördor. När du lyfter tänk då på att lyfta nära kroppen och att hålla fötterna i gångställning, det vill säga den ena foten framför den andra.
Förebygga ryggvärk
Fysisk träning är bästa sättet att förhindra ryggvärk. Det spelar inte så stor roll vad du gör. Välj någon aktivitet som du tycker om. Det viktigaste är att du motionerar regelbundet.
Lär känna din rygg, vad den kan och inte kan. Se över din arbetsställning. Träna mag- och benmuskler så att du avlastar ryggen vid lyft. När du lyfter tänk på att bära föremålet nära kroppen.
Egenvård vid ryggvärk
Du blir fortare frisk om du försöker hålla igång som vanligt. Ligg bara till sängs de första dagarna. Däremot kan du då och då avlasta ryggen genom att ligga på rygg med böjda ben. Låt benen vila på en stol eller hög kudde.
Börja försiktigt med att till exempel promenera, stavgå, åka skidor, cykla eller simma. Undvik att sitta still och att bära och lyfta.
Sök vård
Om du är gravid:
Prata med din barnmorska om du har problem med ryggen.
Kontakta din vårdcentral:
Om du inte har blivit bättre efter två till tre veckor
Om du är 55+ och aldrig har haft ont i ryggen
Om du har behandlats för cancer eller benskörhet.
Kontakta akutmottagning:
Om du inte känner dig kissnödig eller kissar på dig
Om du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
Om du har domningar, stickningar eller svaghet i benen
Om du är vinglig och inte känner var du har fötterna
Om du får akut ont efter en olycka
Om ett barn under 18 år har mycket ont.
Undersökning
Diagnosen ställs utifrån dina besvär. Allmänläkaren eller ortopeden undersöker ryggen, benens reflexer, känsel och styrka samt ändtarmens ringmuskel och försöker framkalla ischiasvärk.
Röntgenundersökning visar oftast ingenting i det akuta skedet. Röntgen är egentligen bara nödvändig om du har ramlat eller varit med om en olycka.
Behandling
Du behöver inte söka vård om du har vanlig ryggvärk som går över på någon vecka. Däremot kan du behöva behandling som lindrar smärtan.
Manuell behandling har visat sig ge bra effekt vid akut värk i ländryggen. Behandlingen ges av sjukgymnast med specialutbildning och läkare med specialutbildning i ortopedmedicin, kiropraktor eller naprapat. Metoden ska inte användas om du har diskbråck eller ischias.
Det finns även vissa vetenskapliga bevis för att du blir bättre med beteendeterapi, ryggskola eller TENS, elektrisk nervstimulering.
Om värken beror på stress och en jobbig livssituation kan du söka hjälp hos kurator eller psykolog.
Läkemedel
Du kan tillfälligt ta receptfria värktabletter för att du ska kunna röra dig. Då blir du snabbare frisk. Börja med tabletter som innehåller paracetamol. Om det inte hjälper kan du prova antiinflammatoriska medel som innehåller ibuprofen. Fråga på apoteket så kan de ge dig råd.
Har du ont i ryggen på grund av din graviditet och har frågor om läkemedel, rådfråga din barnmorska.
Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
14/3 2023 20:40
Det kan finnas många komplikationer i samband med att ha diabetes, både typ 1 och 2. En av de vanligaste följdsjukdomarna är så kallad diabetisk nervinflammation, även kallat diabetisk neuropati. Det är ett tillstånd som kan ge nedsatt känslosinne, somför
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst