Symptom för Schizofreni


Ångest
Hallucinationer
Nedstämd/Deprimerad
Sömnsvårighet

Symtom på schizofreni
Några tidiga tecken på att man håller på att insjukna i schizofreni är att man har något eller några av följande besvär:

-En upplevelse av att vara förändrad, och inte känna igen sig själv.
-Man drar sig undan sin familj och sina vänner.
-En förändrad verklighetsuppfattning.
-Man orkar inte arbeta eller studera.
-En stark och orubblig tro på egna avvikande uppfattningar.
-Man grubblar över livet på ett deprimerat och ångestfyllt sätt under en längre tid.
-Flera oförklarliga känsloutbrott.
-Otillräcklig nattsömn.
Hörselhallucinationer och vanföreställningar
Vanliga symtom på schizofreni är allvarligt förändrad verklighetsuppfattning, hörselhallucinationer och vanföreställningar. Man blir också inåtvänd och drar sig undan kontakt med andra människor. För att få diagnosen schizofreni ska man ha haft symtomen i minst ett halvår.

En förändrad verklighetsuppfattning kan innebära att personen upplever sig själv eller omgivningen som förändrad och overklig.

Ofta handlar hörselhallucinationer om att den sjuke upplever sig höra talande röster, en eller flera, som kan uppmana till handlingar eller kommentera den sjuke. Rösterna kan ha ett nedsättande och förödmjukande sätt. De kan till exempel förbjuda den sjuke att berätta för andra om att rösterna finns. Hörselhallucinationerna kan leda till oro, en känsla av att vara övervakad och förföljd samt en känsla av att bli styrd utifrån. Röster som uppmanar till handlingar kan innebära en fara för personen själv eller för andra. Därför är det viktigt att den drabbade personen får hjälp snarast.

En vanföreställning är en idé eller tanke som inte stämmer med verkligheten. Det kan till exempel vara upplevelser av att ens tankar och upplevelser är styrda utifrån. Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att de stämmer och kan inte påverkas av rationella argument.

Den som har problem med att uppfatta och tolka intryck får mer eller mindre svårt att fungera socialt och i arbetslivet. Insjuknandeförloppet vid schizofreni kan vara snabbt och stormigt, men ett långsamt och smygande förlopp med en gradvis försämring under längre tid är också vanligt. Om insjuknandet är långsamt tar det ofta längre tid innan den drabbade får rätt behandling. Det kan påverka sjukdomen negativt. Därför är det viktigt att söka hjälp även om symtomen inte är så akuta och stormiga.

Sjukdomen Schizofreni


Schizofreni är en psykiatrisk diagnos där den drabbade personen har psykossymtom. Det kan till exempel vara hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Kontakta närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning om du själv eller någon i din omgivning uppvisar ovanstående besvär. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlingen sätts igång, desto bättre går det på sikt. Behandlingen består oftast av läkemedel, samtal och praktiskt stöd.

Schizofreni drabbar framför allt yngre personer mellan 18 och 35 år. Det är mycket ovanligt att sjukdomen bryter ut innan puberteten och efter 45 års ålder.

I Sverige insjuknar i genomsnitt 15 personer per 100 000 invånare och år i schizofreni. Det finns stora variationer mellan olika geografiska områden. I storstäder insjuknar fler än på landsbygden. I vissa kommuner och regioner, till exempel med stor andel ensamhushåll eller med etniska minoriteter, drabbas fler. Man räknar med att cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.

Arv och miljö påverkar
Det är oklart varför vissa personer insjuknar i schizofreni. Kunskapen ökar om bidragande orsaker, så kallade risk- och skyddsfaktorer.

Den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning har visat att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna. Men man kan bära på ett genetiskt arv utan att bli sjuk. Det finns även fall där det inte finns någon tydlig ärftlighet bakom insjuknandet.

Förutom generna påverkas sjukdomen av olika miljöfaktorer. Migration, haschrökning och infektioner tidigt i livet hör till de viktigaste miljöfaktorerna som ökar risken. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.

Behandling för Schizofreni


Behandling av schizofreni
En person som insjuknar i schizofreni bör få effektiv behandling så snabbt som möjligt. Rätt behandling, hjälp och stöd innebär i allmänhet att mycket lidande kan undvikas.

Psykologiskt stöd
Särskilda team med kunskaper i psykosbehandling ger ett bra bemötande och omhändertagande, både till den som blivit sjuk och till de anhöriga. En eller ett par av personerna i teamet kan bli närmaste kontaktpersoner. Det är viktigt att den sjuke har förtroende för dem. Det kan ta tid att utveckla en god kontakt, men eftersom behandlingsresultatet delvis beror på samarbetet är det viktigt att lägga tid och energi för att nå ett hållbart och förtroendefullt samarbete.

Genom hembesök kan teamet skapa sig en uppfattning om hur de bäst kan behandla den drabbade i hans eller hennes naturliga miljö. De kan också bedöma hur de kan stödja och hjälpa närstående genom att ta reda på vilka problem som finns, samt vilka resurser man kan bygga vidare på. På så sätt kan behandlingen anpassas efter den sjuka personen.

Teamet kan, tillsammans med patienten och de närstående, planera behandlingen och rehabiliteringen genom att skriva en så kallad vårdplan. Det är ett slags kontrakt där man skriver in viktiga behandlingar och vad alla inblandade ska göra. Man kan till exempel skriva vad man ska göra på kort sikt för att motverka återfall. Men man kan även skriva in långsiktiga planer, till exempel vad som behövs för att uppnå de mål som är viktiga för patienten och för familjen.

En viktig förutsättning för ett bra behandlingsresultat är ett förtroendefullt och regelbundet samarbete mellan psykosteamet, den sjuke och anhöriga. Familjen eller andra närstående har en stor roll för att upptäcka insjuknande och återfall. De känner den sjuka personen bäst, och kan se när han eller hon blir sämre igen.

Det är viktigt att familjen och anhöriga får stöd. Genom familjemöten med teamet kan de få kunskap om sjukdomen och om behandlingen.

Om den sjuke vägrar få vård
Om en person med schizofreni blir akut sämre kan det bli nödvändigt med tillfällig behandling på en psykiatrisk sjukhusklinik. Om han eller hon vägrar medverka kan det krävas tvångsvård. Denna vård regleras noga i en lag, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Vård enligt LPT kan ges om en person, som lider av en allvarlig psykiatrisk sjukdom, behöver psykiatrisk vård hela dygnet och vägrar eller inte förmår medverka till vård.

Läkemedel
En bra och effektiv läkemedelsbehandling bygger på att det finns en riktig diagnos och att behandlingsresultatet noga följs upp. Läkemedel mot psykoser, så kallade antipsykotiska läkemedel, minskar psykossymtomen. Om psykosen kommer snabbt kan det dessutom behövas ångestlindrande läkemedel och sömnmedel.

Det finns ingen behandling som kan bota schizofreni, men med läkemedel kan man förebygga återfall och ge den sjuke ökade möjligheter till ett normalt liv.

Antipsykotiska läkemedel
I modern behandling av psykoser strävar man efter att ge låga doser av antipsykotiska läkemedel. Läkemedlens antipsykotiska effekt innebär oftast att rösthallucinationer avtar, samt att oron och vanföreställningarna minskar. Läkemedlen gör det även lättare för den sjuke att umgås med andra och ökar hans eller hennes möjligheter att börja arbeta igen.

Det tar några veckor innan effekten av medicinen blir tydlig. Många gånger kan man behöva lägga till andra behandlingar för att få bättre resultat. Det kan till exempel vara kognitiv terapi, arbetsinriktad träning eller social träning. Förbättringen kan ofta ses under månader, ibland upp till år.

Alla antipsykotiska läkemedel ger lika god effekt, men de ger olika biverkningar. Därför väljer man ofta läkemedel utifrån de biverkningar som den sjuke upplever som minst jobbiga. En person som har svårt med sömnen kan till exempel bli hjälpt av ett rogivande antipsykotiskt läkemedel. En person som vill vara pigg kanske önskar ett läkemedel som man inte blir trött av.

Biverkningarna är ofta beroende av den dos man tar. För hög dos kan ge biverkningar, till exempel stela muskler, sämre förmåga att röra sig, trötthet och dämpad sexuell lust. En del går upp i vikt. Man kan även få muntorrhet som ökar risken för hål i tänderna.

För att uppnå bästa resultat måste behandlingen anpassas efter varje person. Det gäller både vilka läkemedel som används, samt dosen.

Sprutor
Om det är svårt att komma ihåg att ta sin medicin regelbundet kan det bli aktuellt med injektioner. Läkemedlet ges i en injektion i en muskel. Det lagras då i muskeln och verkar under lång tid. Istället för att ta tabletter varje dag får man en spruta varannan till var fjärde vecka.

Nyheter

Försökte muta kollegor att nobba vaccin
Igår 09:01
En kommunanställd man i Skellefteå försökte förmå sina kollegor att inte vaccinera sig mot covid-19.

Läs mer här

  Försökte muta kollegor att nobba vaccin
  Undersköterska låste in boende - anmäls
  Regeringen rustar för bättre krisberedskap i hemsjukvården
  Sjuksköterska tittade på fel läkemedelslista - äldre avled
  ?Mycket lättare att göra läkemedelsgenomgångar"- mas om digitala ronder i glesbygd
  Äldre död efter taklyft på boende - Ivo kritiserar
  Hemtjänsten trivs med jobbet - trots usel arbetsmiljö
  Gick till jobbet med corona - frias
  Kommuner talar vård under Almedalsveckan
  Nordic Capital har 12 nya miljarder att förvärva för - tittar på hälsa och betalningar
  Intensiv hemrehab håller hemtjänsten borta
  Ingen JO-kritik efter bråk om skyddsstopp
  Spritstölder inom hemtjänsten
  Sängstöd anmäls efter dödsfall
  Nordkorea: Oro för avmagrad Kims hälsa
  "Då kan kommunens hälsomässa genomföras: ""Alla tjänar på en bättre hälsa"""
  "Det har blivit lättare att få gehör för reformer"
  "?Fara för liv, hälsa och personlig säkerhet"- Ivo om HVB-hemmet"
  Rasmus Bergström: "Risk för sämre hälsa - lägg till istället för att ta bort"
  Listan - här är förslagen som ska få folk till vården
  Utredare vill höja utbildningsnivån i omsorgen
  Arbetsmiljöverket svänger om munskydd
  JUST NU: Försvunnen kvinna återfunnen: "Vid god hälsa"
  Endast en kommun får kritik - trots samordning
  INSÄNDARE: KD: Vi vill satsa på ungas hälsa - föreslår bidrag till för deltagaravgifter
  2025 ska Sverige vara bäst på e-hälsa " men hur ska vi klara det"
  Gävle beställer pandemigranskning
  Ville hälsa på - försökte klättra in genom fönster på stödboende
  Attendo slopar kritiserat bonussystem
  En vänlig knuff fick fler att använda handsprit
  E-hälsomyndigheten ska hjälpa till med vaccinationsbevis
  Insändare: Sluta utgå ifrån att alla hundar ska hälsa på varandra
  Fler får hjälp av hemsjukvården
  Lina i -stersund jobbar med världsåkarnas hjärnor: "Min dröm är att mental hälsa har en given plats på idrottsarenan"
  Tusentals trygghetslarm ur funktion
  Fem röster: Vad vill du hälsa till din mamma på mors dag?
  Hemtjänst smög in och väckte äldre i jakt på telefon
  Socialutskottet säger ja till mar
  Riksrevisionen ifrågasätter öppna jämförelser
  Forskare varnar för förändringshysteri