Symtom
Du som självskadar dig är troligen en yngre kvinna. Självskador är upp till fyra gånger vanligare hos flickor än hos pojkar.
Du kan skära, rispa eller skrapa dig på armarna, benen, magen, halsen eller någon annanstans på kroppen, rista in ord eller symboler i huden, bränna, sticka dig, hindra sår från att läkas eller banka huvudet mot väggen.
Du har kanske blivit kränkt på ett grovt sätt. Hos flickor rör det sig oftast om sexuella övergrepp, hos pojkar oftare rena våldsövergrepp.
Beteendet kan också tolkas som ett sätt att ”koppla bort” den egna kroppen för att klara av de egna aggressionerna och känslorna av isolering.
Tonåringar med låg självkänsla, ångest eller depression är i riskzonen. Många tonåringar vill stundvis vara i fred och kanske stänger in sig på sitt rum, men du som hellre stänger in dig i ditt rum och är ensam långa perioder än talar ut om problemen kan vara i riskzonen. Kanske du tycker att du knappast har några vänner.
Genom att skära dig ”löser” du tillfälligt olika problem som du har. På kort sikt minskar eller ”överröstar” du obehagliga känslor och tankar.
Du får kanske en känsla av kontroll över en situation eller upplevelse som verkar kaotisk. Du får utlopp för känslor av aggression eller hämnd mot dig själv eller någon annan.
Du vill kanske väcka uppmärksamhet och skuldkänslor hos omgivningen. Inte sällan lyckas du också med det.
En annan möjlighet är att du känner sig sviken eller rädd för att bli övergiven och skär dig som ett rop på hjälp.
Just när du precis har skadat dig själv är det vanligt att känna lättnad men på längre sikt förstärks istället känslor av nedstämdhet, uppgivenhet och värdelöshet. Du växer inte som människa utan hamnar i en återvändsgränd.
Att beteendet tillfredsställer så många viktiga behov kan trots allt göra det svårt att sluta.
Att skära sig medvetet med vassa föremål är ett tecken på att man inte mår bra. För att bryta ångesten och depressionerna måste man söka vård. Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder. Ett första steg är att kontakta en vårdcentral eller öppenpsykiatrin.
Att du skär dig, kanske regelbundet och ofta, är nog inget du vill berätta för vem som helst.
Säkert skulle människor ha svårt att förstå varför. Du uppfattas ju som så trevlig, omtyckt och duktig. Liksom många andra personer som självskadar sig. Dessutom måste det väl göra ont och lämna fula ärr?
Själv känner du dig nog snarare otillräcklig, olycklig och ”annorlunda”. Och det är inte säkert att du upplever smärtan och ärren som en nackdel. I alla fall inte just då.
Att skära sig med vassa föremål har människor gjort i alla tider. I vissa kulturer är det en accepterad ritual. Att skada sig själv är däremot ett uttryck för att du inte mår bra eller att du är sjuk.
Omkring fyra procent av alla vuxna har någon gång självskadat sig när de mår dåligt. Bland tonåringar är antalet som skär sig enligt vissa undersökningar något högre.
Till självdestruktivt beteende i vidare mening räknas också att missbruka alkohol, droger och mat, att begå självmord eller göra ett självmordsförsök.
Behandling
Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder
Utan behandling kan:
-Din ångest och depressiva problematik fortsätta i åratal.
-Ditt liv begränsas avsevärt.
-Ärrbildning bli värre och svårare att ta bort.
-Du utveckla andra destruktiva beteenden.
Terapi kan vara framgångsrik, både individuellt och i grupp. Första steget i terapin är att arbeta med att du ska känna dig motiverad att stå emot när du känner att du vill skära dig eller självskada dig på annat sätt.
Eftervård
Du får fundera över vad det kan betyda om du fortsätter att självskada dig. Att det kommer att försvåra för dig att nå dina långsiktiga mål i livet och få ett liv som är värdefullt. Du får också tänka igenom tillfällen när du velat skada dig men stått emot.
När du får lust att skada dig kan du försöka att tydligt be någon närstående eller vän om hjälp och kanske hitta på något aktivt att göra tillsammans.
Ett alternativ kan vara att försöka koncentrera dig på någon annan känsla eller distrahera dig genom att fokusera på exempelvis musik, ta upp en hobby eller börja idrotta.
Om du känner dig särskilt sårbar på grund av att du är trött eller hungrig hjälper det kanske att sova eller äta och att minska kraven på dig själv.
En av de viktigaste sakerna att göra är att bekräfta för sig själv att det du känner är helt okej. Säg så här till dig själv: ”Jag ska ha den känslan till den klingar av och jag ska försöka att inte skada mig själv för att få bort den”.
Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
13/3 2023 20:40
Det spelar nämligen roll för lusten under klimakteriet att menstruationen upphör och nivåerna av östrogen och progesteron därmed minskar. Men det finns andra, minst lika viktiga variabler, som spelar in, enligt en studie som har publicerats i Journal ofSex
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst