Symtom
Stamning växlar ofta mellan flyt och oflyt. Talet hakar plötsligt upp sig och sen flyter det på igen. Symtomen försvinner oftast när personen sjunger eller talar i takt med en metronom.
Många lär sig att använda olika knep för att komma ur det ljud som man har hakat upp sig på.
Det är vanligt att man stammar olika mycket i olika sammanhang, vilket bland annat kan bero på hur trygg man känner sig i situationen. När krav och förväntningar ökar blir också stamningen mer framträdande.
Undersökning och behandling
En logoped gör en utredning för att fastställa att en person stammar. Eventuell logopedbehandling får sedan olika inriktning beroende på ålder och individuella behov hos den som stammar.
Stamning kan inte botas, men man kan träna sig i att hantera sin stamning så att den inte känns som ett hinder i vardagen. Man tränar då på att prata i olika situationer för att hitta ett mjukare sätt att tala och därmed undgå kraftiga blockeringar eller omtagningar.
Stora delar av behandlingen går ut på att våga prata, med eller utan stamning. Det finns många exempel på framgångsrika musiker och författare, stora talare och statsmän som stammat, men lärt sig att använda rösten på ett sätt som bär.
Stamning innebär en störning i flytet när man talar. Man kan till exempel upprepa stavelser eller ha svårt att komma igång att tala. Man kan även bli totalt blockerad när man pratar. Utredning av stamning görs av en logoped. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn stammar.Stamning betyder att man har svårt att få flyt i sitt tal. Man kanske fastnar på en stavelse och upprepar den flera gånger innan man kommer vidare. Ibland leder svårigheterna till att man undviker besvärliga situationer, byter ord eller helt undviker att tala.
Orsaken till stamning är okänd. Cirka en procent av alla vuxna stammar. Att barn upprepar ord eller stavelser behöver inte betyda att de stammar. Det är relativt vanligt att barn i tre- till femårsåldern gör så kallade iterationer. Stamning är något vanligare bland pojkar än bland flickor. Många gånger växer stamningen bort. Personen som stammar kan också bli så skicklig på att hantera eller dölja sin stamning att det knappt märks utåt.
Rädsla för att stamma kan göra att man inte vågar prata och ta kontakt med andra människor. Det kan göra att man får dåligt självförtroende i situationer när man måste prata. Stamning kan därför ses som en funktionsnedsättning.
150 kommuner har problem med trygghetslarmen
23/3 2023 15:40
? Våra system är sådana att vi märker direkt när något inte stämmer, så vi förstod tidigt att det fanns stora driftstörningar och sammankallade krisgruppen vid ett-tiden, säger Martin Puumalainen, Sverigechef på Careium som tillhandahåller tjänsten. Läsockså:
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
