Synnedsättning (Synnedsättning hos barn och vuxna)

Symptom för Synnedsättning (Synnedsättning hos barn och vuxna)

Synsvårigheter

Synnedsättning

Behandling för Synnedsättning (Synnedsättning hos barn och vuxna)

Sök vård
Du bör kontrollera synen hos en optiker om du under en längre tid har sett lite sämre än tidigare.

Du ska kontakta en ögonläkare om:
-synen plötsligt, det vill säga under några dagar eller veckor, blir mycket sämre än tidigare
-synen är nedsatt på bara ett öga
-ögat är rött och/eller du har besvär som värk, skavning eller kraftig irritation
-du misstänker att du har en ögonsjukdom som kräver medicinsk behandling.

Sjukdomen Synnedsättning (Synnedsättning hos barn och vuxna)

Att synen försämras kan bero på många olika saker, till exempel olika brytningsfel som närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet. Synnedsättning kan också orsakas av ögonsjukdomar. Om du ser dåligt under en längre tid bör du kontakta optiker.
Försämrad syn kan bero på brytningsfel eller ögonsjukdomar, men även tillstånd och sjukdomar som påverkar hjärnan och kroppen i övrigt kan inverka på synen.

Brytningsfel
Till gruppen brytningsfel räknas närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet.

Närsynthet – myopi
Närsynthet betyder att du ser bra på nära håll men dåligt på långt håll. Synnedsättningen utvecklas långsamt. Den börjar oftast i tonåren och ökar vanligen mest fram till tjugoårsåldern.

Översynthet – hyperopi
Vid översynthet, långsynthet, är synen i regel bra fram till vuxen ålder, då det börjar bli svårt att se – först på nära håll, men sedan även på långt håll.

Astigmatism
Vid astigmatism är hornhinnan mer eller mindre oregelbunden. Större oregelbundenheter kan ge sämre syn både på långt och på nära håll.

Ålderssynthet – presbyopi
Ålderssynthet kommer i 40-årsåldern då ögats förmåga att ackommodera, det vill säga växla mellan att se skarpt på olika avstånd, gradvis försämras. Du ser fortfarande bra på långt håll men får allt svårare att se på nära håll.

Alla typer av brytningsfel kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser.

Synnedsättning orsakad av ögonsjukdomar
Toppig hornhinna – keratokonus
Vid keratokonus är hornhinnan oregelbunden, toppig och tunn i mitten. Hornhinnan kan då inte bryta ljuset som kommer in i ögat på normalt sätt och resultet blir att man ser suddigt. Sjukdomen börjar oftast i puberteten och synfelet kan försämras gradvis fram till 35-40 års ålder, då sjukdomen brukar avstanna.

Vid lätt till måttlig keratokonus kan synnedsättningen korrigeras med linser. Vid svåra besvär kan en hornhinnetransplantation bli aktuell.

Inflammation i hornhinnan – keratit
Hornhinneinflammation, keratit, gör att ögat skaver och blir rött och rinnande. Du blir känslig för ljus och synen kan försämras. Inflammationen sätter sig oftast bara i ett öga.

Hornhinneinflammation behandlas med ögondroppar. En lindrig inflammation ger sällan några besvär. Men om orsaken är en infektion ökar risken för ärr på hornhinnan som kan orsaka synnedsättning. Det är därför viktigt att rätt behandling ges snabbt.

Om du har kontaktlinser är risken större för inflammation. Om ärren blir bestående kan en hornhinnetransplantation behövas.

Svullen hornhinna
Hornhinnan kan grumlas och svullna tillfälligt i samband med till exempel en inflammation i hornhinnan, ett slag mot ögat eller om du använt linser på ett felaktigt sätt. Den kan också svullna av akut ökat tryck i ögat, akut glaukom. Då får du också kraftiga smärtor. Annars är symtomen vid svullen hornhinna dimsyn och att du ser färgade ringar kring ljuskällor. Bländning, irritation och skavningskänsla är också vanligt.

Behandlingen beror på vad som orsakat svullnaden. Det är viktigt att snabbt kontakta ögonsjukvården.

Grå starr – katarakt
Det är normalt att linsen i ögat grumlas något när man blir äldre. Grå starr, katarakt, innebär att linsen blir så grumlig att synen försämras. Sjukdomen behandlas med kirurgi. Den grumlade linsen sugs upp och ersätts med en plastlins.

Glaukom
Glaukom, som tidigare kallades grön starr, innebär oftast att trycket i ögat är för högt. Akut glaukom måste alltid behandlas direkt med ögondroppar och/eller laser. Den synnedsättning man får vid kroniskt glaukom är bestående, men behandling med ögondroppar, eventuellt i kombination med laser eller operation, kan förhindra att synen försämras ytterligare.

Åldersförändringar i gula fläcken – makuladegeneration
Gula fläcken sitter centralt på näthinnan, där vi har det skarpaste seendet. Vid åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration, förtvinar syncellerna i gula fläcken gradvis, vilket framför allt påverkar synskärpan på nära håll. Man får då problem exempelvis med att läsa och skriva. Sjukdomen utvecklas långsamt under månader och år.

Åldersförändringar i gula fläcken är tillsammans med grå starr en av de vanligaste orsakerna till att synen försämras i högre ålder. Riskfaktorer när det gäller makuladegeneration är rökning, övervikt, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdom.

Det är numera möjligt att bromsa synnedsättningen och förbättra synen i de fall då svullnader och blödningar har orsakat synnedsättningen – vid så kallad våt degeneration. Symtomen är oftast krokigt och förvridet seende som kommer under kort tid. Det är då viktigt att snabbt söka ögonläkare så att behandling med kärlhämmande medel kan påbörjas om läkaren bedömder att det är lämpligt.

Propp i ögat
En propp i något av de stora blodkärlen i ögat ger en plötslig och kraftig synnedsättning på det drabbade ögat. De som drabbas är oftast äldre än 50 år och har i allmänhet en redan känd hjärt- eller kärlsjukdom.

Sitter proppen i ett litet kärl finns möjligheten att synen kommer tillbaka av sig själv. Laserbehandling kan förhindra komplikationer och ytterligare försämring av synen. Om proppen sitter i ett av ögats stora blodkärl går den inte att behandla.

Näthinneavlossning
Näthinneavlossning börjar oftast med grumlingar och blixtar som följs av en skugga som dras från utkanten av synfältet mot mitten. När avlossningen når gula fläcken blir synnedsättningen kraftig.

Näthinneavlossning måste behandlas så fort som möjligt, men även efter en lyckad operation kan man få viss synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon.

Skador
Skräp, till exempel en metallflisa, kan orsaka ytliga skador i ögats hornhinna. Synnedsättningen är då övergående.

Ett kraftigt slag mot ögat som ger ett djupt sår på hornhinnan, en blödning i ögat eller skador på linsen och näthinnan kan orsaka bestående synnedsättning.

Lindriga skador behandlas med ögondroppar eller salva. Allvarligare skador måste opereras så fort som möjligt.

Synnedsättning orsakad av andra sjukdomar
Diabetes kan ibland börja med snabba synförändringar, med omväxlande närsynthet och översynthet. Det beror på att vattenhalten i ögats lins varierar som en följd av skiftande sockerhalt i blodet.

Diabetes, och till viss del också högt blodtryck, kan ge förändringar på ögats blodkärl och orsaka små blödningar. De kan uppstå i näthinnan och påverka synen mer eller mindre beroende på storlek och plats. Då är laserbehandling nödvändig för att förhindra att synen försämras ännu mer.

Vissa sjukdomar, särskilt hos äldre personer, kan ge sämre syn under sjukdomsperioden eller efteråt på grund av dåligt allmäntillstånd. När man tillfrisknat blir synen normal igen.

Nyheter