Illamående
Kräkningar
Gaser
Magont
Symtom
Vid både hinder och stillastående tarmvred gör det ont i hela buken. Magen sväller upp av att gaser som bildas inte kommer vidare och ut ur kroppen.
Hinder i tarm
Om tarmvredet beror på hinder i tarmen kan smärtan komma och gå. Oftast gör det ont när tarmen försöker pressa sitt innehåll mot det som stoppar upp.
Illamående och kräkningar är också vanligt eftersom tarmens innehåll inte kan passera den naturliga vägen. Kräkningarna kan ibland likna avföring. När tarmen inte kan fungera normalt blir kroppens upptag av vätska mycket sämre och man kan snabbt drabbas av allvarlig vätske- och saltbrist.
=========
Kommentar besökare Sjukhus.nu: Symtomen som ni skrivit ang tarmvred är inte alltid så och man kan ha andra symtom. Livsfarligt av er att skriva att man kräks, mår illa o.s.v. Det finns andra symtom och inte nödvändigtvis de. Jag kom in akut till sjukhus med ambulans med whirlsign förlamande magkramp. Krampen släppte efter 6 tim plågsam väntan på läkare. Jag blev hemskickad efter att läkaren kände att buken var mjuk. Fick ingen hjälp och blev irriterat avvisad av doktorn eftersom jag inte spydde bajs eller hade diarré. Enligt den läkaren var det omöjligt att jag hade tarmvred eller ens invagination. Krampen återkom när jag reste mig för att gå ut. Jag bad om hjälp. Du är utskriven, ta ny nummerlapp blev svaret. Låg sedan utan hjälp, förlamad av kramp och smärta i väntrummet i ytterligare 6 tim. tills midnatt då jag kunde ta taxi hem. Allt för att symtomen inte stämde. Öm buk sedan i ytterligare 2 dygn. 3 mån senare konstaterades på ct röntgen att jag har 360* snurrad tunntarm under smärtperiod och utan kramp har jag enligt röntgen 1,5 varv snurrat tunntarm och mesenteri. Har haft återkommande plågor allt oftare och ända sedan första gången år 2016. Oroar mig för vilket mottagande och vilken hjälp jag ska få vid nästa akutbesök. Detta gäller ju alla med samma magproblem
Tarmvred, ileus, beror på att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm. Orsaken kan vara att tarmrörelsen har stannat av eller att det finns ett hinder som gör att det blir stopp i tarmen. Om du har tarmvred får du ont i buken och magen sväller upp. Är orsaken ett hinder är illamående och kräkningar också vanliga. Sök vård på en gång om du har tecken på tarmvred.
Tarmvred i tunntarmen beror oftast på någon form av hinder. Det kan bero på sammanväxningar efter tidigare operationer eller efter en inflammation i buken. Hindret kan också vara en tumör eller mat som fastnat i tarmen, men det är mindre vanligt. Ytterligare en anledning kan vara att tarmen har vridit sig kring sig själv.
I normala fall rör sig tarmarna med en kramande rörelse som pressar maten nedåt och ut. I vissa fall kan dessa rörelser avstanna, till exempel vid en inflammation i buken eller ett njurstensanfall. Man kallar detta stillastående tarm. Om du nyligen opererats eller varit med om en olycka kan du också råka ut för detta.
Hos barn är den vanligaste orsaken till tarmvred att en del av tarmen krupit in i den efterföljande delen. Detta kallas för invagination.
Behandling
Om tarmvredet beror på ett hinder kan det behöva opereras bort. Har tarmen tagit skada kan en bit av den också behöva tas bort.
Stillastående tarm behandlas genom att orsaken bakom behandlas. Beror tillståndet på annan sjukdom så måste den behandlas för att tarmen ska komma igång igen.
Har du nyligen varit med om en operation eller olycka och drabbats av stillastående tarm brukar tillståndet gå över av sig själv efter några dagar. Ibland kan läkaren skriva ut medicin som stimulerar tarmens rörelser.
Hos barn med invagination kan det hända att tarmen glider rätt vid röntgenundersökningen. Barnet kan därmed bli friskt utan operation. Detta kan även hända vid stillastående tarm hos en vuxen.
Eftervård
Ibland behöver man göra en utredning efter en attack av tarmvred. Den vanligaste undersökningen är så kallad koloskopi som man gör för att se att stoppet inte berodde på tumör i tarmen.
Ajöss med BMI"Här är forskarnas nya mått för din kropps hälsa
26/3 2023 12:40
BMI-formeln introducerades för första gången på 1800-talet av den belgiske matematikern Adolphe Quételet i ett försök att definiera en så kallad "normal man" utifrån dåtidens vetenskapliga studier. Och sedan 1950-talet har beräkningen använts av hälsomyndigheter
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst