Tobaksberoende

Symptom för Tobaksberoende

Hunger
Irriterad
Svår Koncentrationsförmåga

Symtom
Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:

Fysiologiskt beroende, nikotinbrist gör att du känner ett ”sug”, får abstinensbesvär.
Psykologiskt beroende, du känner att du saknar något, du blir lättare irriterad.
Vaneberoende, du behöver få röka i vissa sinneslägen eller sammanhang, exempelvis efter lunch.
Socialt beroende, du måste röka i vissa sociala situationer, exempelvis feströkande.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in på dig:

Du känner ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.
Du har svårt att hålla konsumtionen på en lägre nivå än normalt.
Du får abstinensbesvär när du slutar använda tobak. Du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig.
Du konsumerar mer över tiden, så kallad toleransutveckling.
Du missköter dina sociala förpliktelser på grund av tobaksbruk.
Du fortsätter trots skadeverkningarna.

Behandling för Tobaksberoende

Förebyggande
Alkohol-Narkotika-Tobak-undervisningen i skolan syftar till att förebygga att barn och unga börjar använda tobak, men det har hittills varit svårt att visa några säkra effekter av undervisningen. ”A Nonsmoking Generations” insatser i skolorna har visat vissa resultat. Höga priser på cigaretter och rökfria föräldrar har en avhållande effekt på barns och ungas rökning.

Undersökning
När du söker vård för någon sjukdom eller besvär frågar ofta läkare om du röker. Orsaken till frågan är att rökning i sig kraftigt ökar risken för ohälsa, men också för att fortsatt rökning försvårar behandlingen av en rad sjukdomar.

Egenvård
Det är rökaren (och snusaren) själv som måste göra jobbet att sluta. Därför är motivationen A och O för att bryta tobaksberoendet. Förbered dig inför beslutet. Bestäm dig och håll fast vid ditt beslut.

Tänk igenom risksituationer och utarbeta strategier för att möta dem. Välj helst att sluta under en period när ditt liv i övrigt är ganska lugnt.

Försök inte trappa ner bruket gradvis utan sluta tvärt. Suget efter nikotin kan bli intensivt, men varar sällan längre än en minut i taget. Försök att hålla ut. Drick gärna vatten med citron i. Hitta andra sysselsättningar.

Undvik situationer där återfall hotar. Satsa på aktiviteter där tobak normalt inte används. Ha inte tobak i din närhet.

Väg dig första veckan för att veta var du står. Rökstopp är ofta förenat med en viss viktuppgång. Kompensera för detta genom att promenera en halvtimme om dagen, äta mindre fet mat och mer fibrer.

Testa inte att röka! Ytterst få människor klarar av att röka någon gång ibland.

De tre första månaderna är svårast. De kroppsliga abstinensbesvären brukar försvinna inom några veckor. Det sociala och psykiska beroendet kan ta längre tid och det kortvariga röksuget (cirka en minut) kan hänga kvar i många år. Frestelser kan hota och det gäller att veta hur man ska stå emot.

Efter att ha klarat av att inte röka på ett år är det få som börjar igen. Det som står här om rökning och rökavvänjning gäller också för snusning och snusavvänjning.

Behandlingar
Kunskap och knep är viktiga när man vill sluta röka eller snusa. Du hittar båda sakerna på rökavvänjningssajter eller i böcker. Allra bäst är rådgivning av rökavvänjningsexperter.

Läkemedel
För dem som röker mer än 10 cigaretter per dag brukar läkemedel göra nytta. För närvarande finns två olika typer av rökavvänjningsläkemedel – nikotinläkemedel och läkemedel som innehåller ett ämne som minskar röksuget.

Med läkemedlens hjälp fördubblas chansen att bli bestående rökfri. Av dem som dessutom tar stöd av vårdcentralernas utbildade rökavvänjare eller Sluta-Röka-Linjen, lyckas 30-40 procent att sluta.

Nikotinläkemedel
Under den första avvänjningstiden kan rent nikotin i form av plåster, tuggummi, tabletter, nässpray, inhalator eller munspray hjälpa dig att minska abstinensbesvären. Du blir mindre irriterad, får lättare att koncentrera dig samt minskar riskerna för huvudvärk och andra besvär.

Produkterna finns att köpa på apoteket. Några kan till och med köpas i vanliga affärer. Välj en nikotindos som motsvarar dina tidigare rök- eller snusvanor.

Nikotintuggummi ska tuggas långsamt, annars finns risk för att du mår illa, får hicka eller halsbränna. Tuggummi kan också var svåra att använda om du har problem med tänderna eller använder tandprotes.
Nikotinplåster ger en jämn dos nikotin under 16- eller 24-timmar.
Tabletter räcker 20-30 minuter och kan sugas eller läggas under tungan. Som biverkan kan de irritera mun och hals.
Inhalatorn är ett cigarettliknande plastmunstycke, som du laddar med nikotinampuller. För att få i dig nikotin motsvarande ett halsbloss får du suga flera gånger.
Nässpray fås mot recept. Nikotinet sprayas i näsan och ger den snabbaste spridningen av nikotin i blodet. Nässprayen kan irritera näsans slemhinnor.
Munspray är det senaste tillskottet till gruppen nikotinläkemedel.

Sjukdomen Tobaksberoende

Det är främst nikotinet i tobaken som framkallar ett beroende. Tobak är skadligt för hälsan och kan leda till flera olika allvarliga sjukdomar. Rökstopp är den bästa hälsoinvestering du kan göra. Chanserna att lyckas ökar kraftigt med stöd och hjälpmedel av olika slag.

För den som är tobaksberoende kan tobak ge en upplevelse av förändrat stämningsläge, förbättrad koncentrationsförmåga och ökat välbefinnande. Nikotinet framkallar ett kraftigt beroende som gör det svårt att sluta. Tobaksberoende leder med tiden till olika former av ohälsa och för tidig död.

Omkring 85 procent av vuxna rökare och nära hälften av snusarna vill sluta. Bara två- tre procent lyckas varje år bryta nikotinberoendet på egen hand.

Globalt hälsohot
I hela världen röker över en miljard människor, varav över en miljon i Sverige. Globalt orsakar rökningen årligen att fem miljoner människor dör i förtid.

Tobaksrök innehåller mer än 4 000 ämnen, av vilka ett 50-tal orsakar cancer. Nikotin, tjära och kolmonoxid är kända skadegörare. Rökning innebär:

På kort sikt bland annat ökad puls och ökat blodtryck, sammandragning av blodkärlen och sämre kondition.

På längre sikt effekter på många viktiga organ:

lungsjukdomar som astma, lunginflammation, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och emfysem
hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp i benen, åderförkalkning, slaganfall och hjärtinfarkt
ett 20-tal cancertyper, till exempel i lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm.
Rökning kan också minska möjligheten att få barn, påverka immunförsvaret, öka risken för reumatism, diabetes, benskörhet, försämra de psykiska funktionerna och mycket mer.

Om du använder snus utsätter du dig på sikt också för hälsorisker. De direkta skadeeffekterna av snus är mindre väl kända. Bukspottkörtelcancer och diabetes förekommer oftare hos snusare liksom påverkan på blodtryck och puls.

Passiv rökning
Den som andas in andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, har också högre risk att få lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Passiv rökning förvärrar besvär av allergi och astma. Den kan också utlösa nya fall av astma, särskilt hos barn. Passiv rökning är en risk för plötslig spädbarnsdöd.

De vanligaste tecknen på passiv rökning är symtom från ögon, näsa och hals på grund av den överkänslighet som röken framkallar. Införandet av rökfria serveringar har märkbart förbättrat personalens hälsa.

Det finns ingen undre gräns där rökningen blir ofarlig. Du måste sluta helt. Då kan också träning och annan behandling börja göra nytta. Många kroppsfunktioner återhämtar sig relativt snabbt. Risken för sjukdom och förtida död sjunker.

Vid emfysem stoppar försämringen omgående upp, men lungvävnad som redan skadats kan inte återställas. Däremot kommer de förändrade cellerna i slemhinnan att ersätts inom ett år och den kroniska inflammationen i slemhinnan lägger sig. Det leder vanligen till förbättrad andningsförmåga. Efter i snitt sju år har en person som drabbats av emfysem minskat sin cancerrisk med mer än hälften och den kroniska bronkiten är borta.

Nyheter