Symtom
Det finns olika typer av inkontinens. Män drabbas som regel av trängningsinkontinens eller överrinningsinkontinens.
Trängningsinkontinens är när du plötsligt känner dig kissnödig och inte kan hålla dig tills du hinner på toaletten. Vanligen behöver du också kissa betydligt oftare än normalt, upp till tio till femton gånger om dagen mot normala fyra till åtta gånger. Har du trängningsinkontinens kan det också hända att du kissar på dig på natten. Ofta blir man kissnödig vid nedkylning.
Vid urinvägsinfektion kan du drabbas av tillfällig trängningsinkontinens som beror på att urinblåsan är irriterad.
Täta och ibland smärtsamma trängningar kan vara symtom på prostatasjukdom, tumör i urinblåsan eller sten i urinblåsan.
Överrinningsinkontinens kallas det för om man har en överfylld blåsa och det läcker lite nästan hela tiden. Besvären kan variera från att du blir kissnödig och läcker i samband med ansträngning till att du har ständigt småsipprande urin. Överrinning är vanligast hos män som har någon förändring i prostatan eller urinröret, men kan förekomma hos både män och kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika neurologiska sjukdomar då man har svårt att tömma urinblåsan.
Det är viktigt att överrinningsinkontinens upptäcks och behandlas i tid. Annars kan du få skador på urinblåsa och njurar som blir bestående.
Ansträngningsinkontinens kallas det när du läcker urin vid ansträngning, till exempel vid tunga lyft, när du hostar eller plockar upp något från golvet.
Behandling
Trängningsinkontinens
Beror besvären på förstorad prostata kan läkemedel eller annan behandling mot godartad prostataförstoring hjälpa. Det finns också läkemedel som lugnar blåsan och minskar trängningarna. De gör att du inte behöver kissa lika ofta.
Överrinningsinkontinens
Om överrinningsinkontinensen beror på att blåsan inte kan tömma sig måste man tömma den med hjälp av en kateter. Den får ibland sitta kvar tills en prostataoperation kan göras, om det är det som är orsaken till att blåsan inte kan tömma sig. Ibland bedöms en operation vara för riskfylld, kanske på grund av andra sjukdomar, då får katetern sitta kvar. Den byts med jämna mellanrum.
Den som lider av en neurologisk skada som gör att det är svårt att tömma blåsan kan få lära sig att själv tappa ut urinen med hjälp av en kateter. Den metoden kan ibland även tillämpas om tömningssvårigheterna beror på förstorad prostata.
Om ärrvävnad eller annat orsakar en förträngning på urinröret så kan läkaren vidga urinröret. Man kan också få lära sig själv att vidga urinröret med en så kallad dilationskateter.
Ansträngningsinkontinens
Hos män orsakas ansträngningsinkontinens nästan alltid av operation i bäckenet. Det har visat sig att bäckenbottenträning kan hjälpa i dessa fall. En uroterapeut eller sjukgymnast kan visa hur träningen går till.
Hjälpmedel
Hjälpmedel kan vara urinflaska och olika skydd vid inkontinens. Efter utredning kan de skrivas ut av distriktssköterska, sjuksköterska på urologmottagning, uroterapeut eller läkare.
Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Inkontinens är vanligare hos äldre män och kan orsakas av olika sjukdomar eller operationer men kan också vara biverkningar av en del mediciner. Det finns många hjälpmedel att få.
Urininkontinens drabbar framför allt kvinnor. Män löper mindre risk att drabbas eftersom de har ett långt urinrör och en prostatakörtel som sluter till om urinröret. Män har också starkare bäckenbotten.
Inkontinens är vanligare hos äldre män än hos yngre. Från 75 år och uppåt är det nästan lika vanligt med inkontinens hos män som hos kvinnor. Urininkontinens kan bland annat orsakas av vissa neurologiska sjukdomar som demens, MS, Parkinsons sjukdom och stroke. Signalerna mellan urinblåsan och hjärnan och ryggmärgen fungerar då sämre.
Vissa kirurgiska ingrepp, till exempel prostataoperation, kan ge ansträngningsinkontinens som är övergående eller som blir varaktig. Godartad prostataförstoring kan orsaka så kallad överrinningsinkontinens.
Äldre kan drabbas av inkontinens i samband med miljöombyte, till exempel om de blir inlagda på sjukhus. Ibland beror det på tillfällig förvirring eller att man helt enkelt mår sämre. Äldre kan också få svårare att hinna eller hitta till toaletten i tid och kan då läcka urin av den anledningen.
Biverkning av läkemedel
En del mediciner som används för andra sjukdomar kan göra inkontinensen värre. Det gäller speciellt vätskedrivande läkemedel. Vissa lugnande mediciner och sömnmedel kan öka risken för inkontinens hos äldre eftersom man sover tyngre och inte känner av blåsans signaler.
Andra läkemedel kan göra att det blir svårare att kissa och tömma blåsan ordentligt. Det gäller bland annat vissa mediciner mot depression och hostmediciner.
Spanska undersköterskor räddar sommarsemestrar i Boden
22/3 2023 09:20
Tanken är att de spanska undersköterskorna ska jobba på ett demensboende i Boden, vilket tidningen NSD var först att uppmärksamma. De ska läsa en kurs i svenska, har fått ett lexikon med svenska vårdtermer och när de anländer ska de också få en femdagars
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
