Ångest
Funktionsnedsättning
Nedstämd/Deprimerad
Rastlöshet
Skrivsvårigheter
Sömnsvårighet
Svår Koncentrationsförmåga
Symtom
Tre typiska symtom för adhd som kan förekomma var för sig eller i kombination är:
1.Uppmärksamhetsstörning. Personer med adhd har svårt för att lyssna till vad andra säger, uppfatta instruktioner i flera led och komma ihåg. De störs lätt av det som pågår runtomkring dem och kan ha svårt för uppgifter som kräver uthållighet, till exempel läsning eller enformiga arbetsmoment. Det händer ofta att de tappar bort saker som de behöver för att kunna utföra olika uppgifter eller delta i aktiviteter, till exempel läxböcker, pennor, nycklar eller mobiltelefon.
2.Överaktivitet. Den som har adhd har ofta svårt för att sitta stilla längre stunder och springer kanske omkring och klättrar på ett sätt som inte är lämpligt för situationen. Överaktiviteten brukar minska med åren – som vuxen har man lärt sig att sitta kvar på sin plats men behöver kanske ändra sittställning ofta, vicka på fötterna eller fingra på något för att klara av det. Många vuxna med adhd känner sig rastlösa och otåliga när de inte får tillräckligt med stimulans. Samtidigt kan de ha svårt att klara vardaglig stress och flera arbetsuppgifter på en gång. Det är inte ovanligt att personer med adhd övergår från att vara överaktiva som barn till att bli passiva som vuxna. De kan då ha svårt att sätta i gång med och avsluta olika arbetsuppgifter eller sysslor.
3.Impulsivitet. Man handlar snabbt utan att tänka efter, har svårt att behärska sig och att klara motgångar. Känsloläget pendlar snabbt upp och ned.
Det är vanligt att personer med adhd även har andra problem som hänger ihop med funktionsnedsättningen. De kan vara:
-motoriska problem och svårigheter att ta in, samordna och tolka sinnesintryck
-inlärningsproblem, läs- och skrivsvårigheter
-svårigheter i kontakten med andra människor – man hamnar lätt i konflikt
-låg självkänsla
-ångest och depression
-sömnsvårigheter och problem med att varva ned på kvällen
-brister i tidsuppfattningen – man kommer ofta för sent eller för tidigt till bestämda möten.
Behandling
Det går inte att bota adhd, men man kan underlätta vardagen för den som är drabbad. När det gäller barn och ungdomar kan man behöva anpassa skolmiljö och pedagogik, träna sociala färdigheter och utbilda föräldrarna i att bemöta sitt barn på ett konstruktivt sätt. Det kan också bli aktuellt med medicinering, i första hand med centralstimulerande läkemedel i låga doser. Läkemedlen ökar förmågan till uppmärksamhet och koncentration och gör det lättare att kontrollera impulser och överaktivitet.
En vuxen med adhd kan förutom behandling med läkemedel också behöva hjälp med att strukturera och planera sin tillvaro för att få vardagen att fungera. Här kan en arbetsterapeut vara ett bra stöd, liksom även vissa tekniska hjälpmedel som gör det lättare att hålla tiden och komma ihåg sådant som måste göras. Från kommunen kan man få praktisk hjälp med vardagssysslor som att handla eller städa. Ett annat exempel på stöd är anpassning av arbetsplatsen. Psykoterapi, i första hand kognitiv beteendeterapi KBT, kan enligt vissa forskningsstudier förbättra förmågan till problemlösning, planering och organisering av tillvaron. För att terapin ska fungera är det viktigt att terapeuten har kunskaper om adhd och kan anpassa behandlingen efter patientens speciella förutsättningar, till exempel ett nedsatt arbetsminne.
Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får adhd redan som barn. Ungefär hälften av de barn som får diagnosen adhd har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera vardagen.
Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska översätts med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. Man räknar med att 2-5 procent av alla barn i skolåldern har adhd, och det är två till tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Ungefär hälften av dem som har fått diagnosen adhd som barn har ännu i vuxen ålder så pass allvarliga symtom att de uppfyller kriterierna för diagnosen. En del barn med adhd av lindrigare slag växer alltså ur sina svårigheter. Det beror på att hjärnans pannlober fortsätter att mogna ända upp i 30-årsåldern.
Det är inte alla med adhd som är överaktiva. En del kan som barn beskrivas som långsamma och dagdrömmande. Med åldern minskar också den synliga överaktiviteten och vuxna brukar i stället beskriva en känsla av inre rastlöshet. Problemen med uppmärksamheten är de som kvarstår längst och ofta orsakar de största svårigheterna i vardagen, till exempel när det gäller att organisera, planera och genomföra olika aktiviteter.
Hos personer med adhd har man kunnat se minskad aktivitet i de delar av hjärnan som styr uppmärksamheten, hjälper oss att kontrollera våra impulser och vara lagom aktiva. Ärftlighet anses vara den viktigaste förklaringen till adhd, men hjärnans utveckling påverkas också av barnets upplevelser och erfarenheter. Vissa barn får störningar i hjärnan under fostertiden, vid förlossningen eller under de första levnadsveckorna, men den typen av skador är en ovanlig orsak till adhd.
Hur man som vuxen upplever sin funktionsnedsättning beror på hur svåra symtom man har och hur mycket stöd och hjälp man fått under sin uppväxt. Barn med adhd som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att misslyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt. Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Med rätt stöd och hjälp från omgivningen behöver inte funktionsnedsättningen bli till ett allvarligt handikapp.
Forskare avslöjar myt om minskad sexlust under klimakteriet
22/3 2023 09:20
Det spelar nämligen roll för lusten under klimakteriet att menstruationen upphör och nivåerna av östrogen och progesteron därmed minskar. Men det finns andra, minst lika viktiga variabler, som spelar in, enligt en studie som har publicerats i Journal ofSex
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst