Kräkningar
Sömnsvårighet
Svår Koncentrationsförmåga
Viktminskning
Förstoppning
Magont
Symtom på anorexi
Det är vanligt att den som har anorexia nervosa blir mycket skicklig på att dölja sina problem för omgivningen, även för föräldrar och nära vänner.
Den som har anorexia nervosa:
ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta bestämmer man precis hur mycket man får äta och sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Överdriven motion i kombination med lite föda leder till kraftig viktminskning
är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den är hos andra med samma längd och i samma ålder
får uppehåll i sina menstruationer
isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker fester och liknande
ändrar sina matvanor
börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt
framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt
får förstoppning och magont
får problem med att koncentrera sig
får sömnsvårigheter
blir lättretlig.
Förebygg anorexi
Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut bör du prata med någon kunnig person innan det blir ett problem.
När man är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att man känner sig undrande och kanske ovan vid det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras betyder inte nödvändigtvis att man är överviktig. Det är viktigt att man pratar om hur man känner det, gärna med sina föräldrar eller någon annan vuxen.
Den som är överviktig bör få hjälp med att lägga om sina motions- och matvanor, men det ska man inte göra själv utan att tala med någon vuxen.
För föräldrar
Som förälder har man alltid ett ansvar för sina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och sina känslor är den bästa metoden för att förebygga problem.
Personliga berättelser
Att få lära om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
Sök vård
Du bör inte tveka att söka hjälp om du har symtom på anorexia nervosa. Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.
För den som går i skolan kanske det finns en skolkurator/skolsköterska man kan tala med. Annars kan man vända sig till den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, som kan erbjuda samtal med en psykolog.
Den som är förälder ska snarast söka professionell hjälp om barnet uppvisar symtom på anorexia nervosa. En medicinsk undersökning görs hos barnläkare på Barnläkarmottagning alternativt hos husläkare. Vid fortsatt behandling behövs ofta ett nära samarbete mellan BUP och barnläkare.
Undersökning vid anorexi
Diagnosen anorexia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom. Ofta är en barnmedicinsk läkare, en barnpsykiater och en psykolog med vid utredningen.
Låg vikt innebär en kroppsvikt som är minst 15 procent under den förväntade vikten. Denna bestäms av kön, ålder och längd.
Det finns särskilda tillväxtkurvor för barn och ungdomar som används inom sjukvården. Body Mass Index (BMI) är ett sätt för vuxna att ange sin kroppsvikt. Detta går inte att överföra på barn och ungdomar utan man använder ovan nämnda tillväxtkurvor istället.
Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för anorexia nervosa.
Behandling av anorexi
De metoder som visat sig fungera bäst är en kombination av psykoterapi och medicinsk behandling. Först måste man bryta svälttillståndet och återskapa den normala näringsbalansen. Psykoterapin kan ske såväl med familjen som med patienten individuellt.
För yngre patienter har familjeterapi visat sig ha bäst effekt. Ibland kan man behöva hjälp med att träna sig att äta. Det sker oftast i dagverksamheter på specialkliniker. Dietist och sjukgymnast ingår också i behandlingsteamet.
Vid allvarlig viktminskning blir man ibland inlagd på sjukhus. På somliga sjukhus finns speciella kliniker för personer med ätstörningar. Ibland kan behandlingen ta flera år.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.
Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningarna hos unga människor. Den som har anorexia nervosa är mycket rädd för att gå upp i vikt. Även om man väger alldeles för litet, uppfattar man sig själv som överviktig, samtidigt som ätande leder till ångest.
Sjukdomen har troligtvis flera orsaker, både psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan vara en av faktorerna. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia nervosa.
Viljan att gå ner i vikt hänger ganska ofta samman med andra psykologiska faktorer, som att man ställer orimligt höga krav på sig själv och har ett stort behov av kontroll. Att äta och gå upp i vikt kan kännas som brist på kontroll.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa varandra.
Anorexia nervosa kan vara mer eller mindre allvarlig. Hos en del går sjukdomen över inom ett år, hos andra kan den fortsätta i flera år. I svåra fall kan anorexia nervosa leda till döden.
Här tjänar undersköterskor bäst
5/4 2023 14:40
När tidningen sammanställde medellönerna för 27 yrken inom fackförbundet Kommunals sfär tjänade undersköterskor i regioner 28 084 kronor i månaden. För undersköterskor i kommuner var medellönen 27 894 kronor. Läs också: Här tjänar Vårdförbundets gruppermest
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst