Öronvärk kan ha många orsaker. Vid förkylning är det vanligt att man får svullna slemhinnor i örontrumpeten, vilket kan göra ont. Infektionen kan sprida sig till mellanörat och ge svår värk. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn har mycket ont i öronen.

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Åksjuka beror på att den del av hjärnan som bearbetar kroppens balanssignaler blir överbelastad. Alla som har fungerande balansorgan i innerörat kan bli åksjuka i bil, buss, tåg, båt eller flyg. Du kan göra flera saker för att minska eller förhindra åksjuka. Bland annat finns det receptfria läkemedel.

Tinnitus, oljud i öronen, förekommer oftast i samband med hörselskada, men kan även drabba personer som hör normalt. Det kan vara mycket besvärande. Individuell behandling kan ge lindring då bot inte finns. Undvik kaffe. Hörapparatanpassning är ett bra första steg. I svårare fall kan medicinering, sjukskrivning och psykologkontakt bli aktuella.

Vaxpropp i örat kan göra att du hör sämre och får lock för örat. Du får lättare vaxproppar om du använder öronproppar eller hörapparat. Oftast kan du själv behandla med receptfria läkemedel från apoteket. Sök vård om du får värk, feber, klåda eller eksem i örat. Kontakta din vårdcentral om du har barn under tre […]

Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. Streptokocker sprids både genom droppsmitta när man hostar och nyser och vid direktkontakt. Halsfluss och scharlakansfeber behandlas som regel med penicillin. Svinkoppor behandlas i första hand med tvål och vatten. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Stamning innebär en störning i flytet när man talar. Man kan till exempel upprepa stavelser eller ha svårt att komma igång att tala. Man kan även bli totalt blockerad när man pratar. Utredning av stamning görs av en logoped. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn stammar.

Snuva är ingen sjukdom utan ett symtom vid sjukdom. Snuva kan vara tillfällig, återkommande eller kronisk. Vid vanliga förkylningar och influensa, som beror på virus, biter inte antibiotika. En långdragen tjock gul eller grön snuva kan tyda på bakterieinfektion, som kan behandlas med antibiotika. Vid allergisk snuva har kortisonsprej god effekt. Kontakta vårdcentralen om du […]

Gula stafylokocker är bakterier som orsakar allvarliga, svårbehandlade infektioner. Gula stafylokocker är en av de vanligaste bakterierna. Kontakta vårdcentralen om du har en hudinfektion som inte ger med sig efter egen behandling eller om du, i samband med en hudinfektion, blir sämre och får feber och sjukdomskänsla. Stafylokocker kan också ge upphov till matförgiftning.

Obstruktivt sömnapnésyndrom innebär att man får ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen. Symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom är bland annat snarkning och att man känner sig trött eller sömnig under dagen. Kontakta vårdcentralen om du har symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom.

Med nästäppa menas att det är svårt eller omöjligt att andas genom näsan. Nästäppa kan bero på exempelvis infektion, allergi eller graviditet. Du kan lindra med koksaltlösning eller nässprej. Kontakta din vårdcentral om du inte blir av med nästäppan.

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Kontakta din vårdcentral om du upprepade gånger får samtidiga attacker av yrsel, tinnitus och nedsatt hörsel på ena örat.

RS-virus orsakar årliga epidemier. Infektionen börjar som en vanlig förkylning, men svårigheter att mata barnet kan vara det första tecknet på infektion hos barn upp till en månad gamla. Slemproduktionen blir efter hand riklig med bubblor kring näsborrar och mun. Om ett litet barn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter bör […]

Munsår består av grupper av små vätskefyllda blåsor på och runt läpparna. Orsaken är oftast så kallat herpesvirus men kan också vara bakterier eller förkylningsvirus. Smittan överförs vid direkt munkontakt. Förebygg genom att tvätta händerna, inte peta hål på blåsorna och undvika munkontakt.

Hosta är kroppens naturliga sätt att reagera på irritation i andningsvägarna. Varm eller ljummen dryck kan lindra vid hosta. Om hostan inte går över inom två, tre veckor eller om den är kombinerad med andra symtom bör du kontakta vårdcentralen. Vänd dig till akutmottagning på sjukhus om du har svårt att andas eller om ditt […]

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Hicka beror på sammandragningar i diafragmamuskeln i mellangärdet. Det är oftast ofarligt, men kan ibland bero på någon sjukdom. Knep som kan hjälpa är att hålla andan eller dricka ett glas vatten. Kontakta din vårdcentral om hickan inte går över.

Heshet beror oftast på stämbandskatarr. Det innebär att stämbanden är inflammerade och svullna. Hes blir man oftast vid förkylning. Om du är hes under mer än tre veckor bör du kontakta din vårdcentral eftersom det kan vara tecken på en allvarlig sjukdom.

Munherpes beror på ett virus som heter herpes simplex. Det ger munsår med små vätskefyllda blåsor. Viruset smittar framför allt under utbrott och genom direktkontakt. Om du är i sista månaderna av din graviditet och får ett herpesutbrott för första gången ska du ta kontakt med mödravården eller din barnmorska. Har du svåra besvär kan […]

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som beror på bakterier eller virus. Vid halsfluss gör det ont att svälja och du kan få feber. Barn kan få hosta och snuva. Receptfria läkemedel lindrar feber och värk. Läkare kan ordinera antibiotika om bakterier ligger bakom. Operation kan bli aktuell vid täta återfall.

En halsinfektion kan leda till att du får en halsböld. Det är en svullnad inuti halsen som gör att du kan få svårt att svälja, gapa och tugga. Du bör kontakta din vårdcentral om du har en halsinfektion som inte blir bättre trots att du äter penicillin, eller om du svullnar på ena eller bägge […]

Bihåleinflammation, rinosinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrummen, bihålorna, innanför ansiktet. Du kan få värk i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. När en förkylning inte ger med sig inom tio dagar bör du kontakta vårdcentralen.

Afasi är en språkstörning som kan uppstå efter en hjärnskada, exempelvis stroke. Tecken på afasi är att man har svårt att uttrycka sig eller att förstå det man hör. Man kan även ha svårt att räkna eller känna igen siffror.

Hörselnedsättning är oftast något som följer det naturliga åldrandet. Även sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar i örat kan ligga bakom hörselnedsättningen. Kontakta en jourmottagning eller akutmottagning om du plötsligt får dålig hörsel på ena örat, hör dåligt efter dykning eller efter ett slag mot örat, och om du samtidigt har smärtor eller yrsel.

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn betyder att barnet har andningsuppehåll på grund av trånga luftvägar. Det gör att barnet snarkar och sover dåligt. Barnet andas mot ett motstånd och rör sig mycket i sömnen för att luftvägarna ska bli friare. Bristen på god sömn gör att barnet kan bli trött eller hyperaktivt om dagarna. Om ditt […]

Muntorrhet beror på att salivkörtlarna (spottkörtlarna) producerar för lite saliv. Muntorrhet kan orsakas av läkemedelsbehandling, stress, sjukdom eller strålbehandling. Du kan minska skadorna från muntorrheten genom att sköta om tänder och munhåla väl samt ha en bra kosthållning.

MRSA, methicillinresistent Staphylococcus aureus, är en stafylokockbakterie som har blivit motståndskraftig, resistent, mot vanlig antibiotika. Det betyder att bakterien inte längre påverkas av våra vanligaste penicilliner och penicillinliknande antibiotika. I övrigt skiljer den sig inte från vanliga gula stafylokocker.