Demens

Symptom för Demens

Ångest
Minnesluckor
Sömnsvårighet
Svår Koncentrationsförmåga
Inkontinens

Symtom på demens
Tidiga tecken på demens kan vara svåra att upptäcka. De kan yttra sig som så att en person blir mer glömsk än tidigare, får problem att koncentrera sig och svårare att ta initiativ till olika saker. Det vanligaste symtomet är att närminnet försämras. En person med demens kan ha svårt att minnas vad han eller hon gjorde för några timmar sedan, ibland minuter tillbaka, men minns händelser längre tillbaka i tiden.

Demens utvecklas oftast långsamt och det kan ta flera år innan symtomen blir tydliga. Ju längre tid sjukdomen pågår, desto svårare får den demente att kommunicera, hitta i sin omgivning och klara praktiska saker i vardagen. Förändringar i humöret förekommer särskilt i senare sjukdomsstadier och yttrar sig som ökad ängslighet, ilska, oro, sömnstörningar och ibland hämningslöshet. Beteendestörningar kan vara svåra att hantera för närstående.

I slutstadiet påverkas musklerna och kroppens hållning så att den demente har svårt att röra sig och behöver hjälp i de flesta praktiska situationer. Man drabbas också av inkontinens, ofrivilligt läckage, både vad gäller urin och avföring.

Sexualitet
Vid demenssjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, skadas de så kallade högre hjärnfunktionerna. Symtomen kan variera mycket från person till person.

Ur sexuell synvinkel uppstår problem när omdömet och impulskontrollen är påverkade. Personer med sådana skador kan bli sexuellt närgångna och bete sig på ett opassande sätt.

Närmandena brukar oftast ta sig ganska stillsamma uttryck men kan upplevas som generande, obehagliga eller skrämmande av den som blir utsatt. Beteendet är inte uttryck för översexualitet. Den sexuella lusten hos personer med demenssjukdom brukar snarare vara nedsatt.

Behandling för Demens

Förebygg demens
Alkohol i stora mängder och rökning kan skada och försämra hjärnans funktioner.

Ensidig eller dåligt sammansatt kost kan ge vitaminbrist som i sin tur kan skada hjärnans celler. Det kan leda till sämre minne och även problem med hälsan.

Forskning har också visat att övervikt, högt blodtryck som inte behandlas samt högt blodsocker eller höga blodfetter ökar risken för att man ska utveckla demens.

Regelbunden motion liksom ett mentalt och socialt stimulerande liv kan förhindra att demens utvecklas.

Egenvård vid demens
Den som är dement kan behöva hjälp med att aktivera sig både fysiskt och psykiskt för att utveckla och bibehålla de funktioner som man har kvar. Det är viktigt att den demente inte isoleras socialt på grund av sitt intellektuella handikapp.

Det kan krävas åtgärder för att göra hemmet säkrare så att den som har demens ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan till exempel behövas timer till spisen och liknande säkerhetsåtgärder.

Ofta behöver den som drabbas hjälp via kommunens hemtjänst och dagvård eller gruppboende.

Sök vård
Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en första undersökning.

Undersökning
I en första inledande undersökning berättar den drabbade själv och/eller någon närstående om de besvär man upplever. Det är för att läkaren ska få klart för sig vilka symtom den drabbade har och hur de utvecklats.

En allmän kroppslig undersökning görs. Minne och mental förmåga testas. Genom olika undersökningar söker läkaren orsakerna till patientens tillstånd. Blodprov kan visa om det finns rubbningar i ämnesomsättningen, vitaminbrist eller någon infektion. För att utesluta att demenssjukdomen beror på exempelvis stroke eller en tumör görs en datortomografi av hjärnan.

Vissa tillstånd som leder till demens går att bota. Andra, som Alzheimers sjukdom, går att lindra. Därför är det viktigt att ta reda på orsakerna till demenssjukdomen.

Det finns inget enskilt prov eller undersökning som kan användas för att ställa diagnos, utan läkaren sammanställer olika undersökningar för att komma fram till rätt diagnos.

Behandling av demens
Den som lider av Alzheimers sjukdom kan behandlas med medicin som bromsar sjukdomens förlopp. Däremot går det inte att bota sjukdomen.

Behandlingen är inriktad på att ge ett så bra liv som möjligt, bromsa sjukdomens utveckling och underlätta för närstående.

För demenssjuka är det viktigt med en psykiskt stimulerande miljö och en välbalanserad kost. Motion och fysisk aktivitet i olika former är bra så länge den sjuke orkar.

Det finns organisationer för stöd till anhöriga, till exempel Demensförbundet och Alzheimerföreningen.

Sjukdomen Demens

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling. Om du misstänker demens, ta kontakt med vårdcentralen för en första undersökning.

Risken att drabbas av demens ökar ju äldre man är. Ungefär 7 procent av alla svenskar över 65 år lider av en demenssjukdom. Orsakerna bakom sjukdomen kan vara flera. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Drygt hälften av de demenssjuka lider av denna sjukdom.

Den näst vanligaste orsaken till demens är bristande blodcirkulation i hjärnan, så kallad blodkärlsdemens. Hjärnan får för lite näring och syre och skadas på grund av åderförkalkning eller proppbildning.

Ibland kan en person drabbas av både Alzheimers sjukdom och bristande blodcirkulation i hjärnan (blodkärlsdemens). Det är viktigt att ta reda på om så är fallet eftersom personen behöver behandling för båda dessa sjukdomar.

Hos ett litet antal personer drabbas enbart de främre delarna av hjärnan. Då talar man om pannlobsdemens. Orsaken till sjukdomen är okänd. Ett vanligt symtom är förändringar i personligheten.

Demens kan i sällsynta fall orsakas av ovanliga infektionssjukdomar. En sådan är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, som ingår i samma grupp sjukdomar som galna ko-sjukan.

Förvirring och intellektuell oförmåga behöver inte alltid vara tecken på demens. Ibland finns andra orsaker bakom som går att bota. Äldre personer kan bli förvirrade vid exempelvis depression, lunginflammation, stroke, hjärtinfarkt, hög kroppstemperatur eller lågt blodsocker. Även en del läkemedel kan ha förvirring som biverkan. Om dessa orsaker åtgärdas går tillståndet av förvirring över.

Långvarigt missbruk av alkohol eller andra droger kan också göra att en person hamnar i tillstånd som liknar demens. Det kan även hända vid vitaminbrist, hjärntumörer, aids eller när sköldkörteln inte fungerar som den ska.

Nyheter