Feber
Illamående
Kräkningar
Diarré
Magont
Symtom på diarré
Diarré är tunna, täta avföringar i stora mängder som oftast varar under en kortare tid. Det är vanligt att diarré förekommer tillsammans med andra symtom på mag- och tarminfektion, till exempel ont i magen, feber, illamående och kräkningar.
Förebygga diarré
Smitta
Virus- och bakterieinfektioner som ger diarré är ofta väldigt smittsamma. Kom ihåg att alltid tvätta händerna efter toalettbesök.
God hygien i köket är viktigt, både vid tillagning och vid förvaring av matvaror.
Det kan vara svårt att undvika att träffa personer med diarré, särskilt på förskola och skola där det är vanligt. Men undvik att träffa personer du vet har diarré.
Egenvård vid diarré
Om ditt barn har diarré är det viktigt att du som förälder är uppmärksam på hur barnet mår. Små barn är mycket känsliga för uttorkning och kan snabbt bli sämre. Hög feber gör att barnet förlorar mer vätska och därför är det viktigt att ta tempen ett par gånger per dygn. Kontrollera att ditt barn kissar normalt.
Barn i åldrarna 6-12 månader behöver 0,5-1 liter vätska per dygn och barn över ett år 1-1,5 liter.
Detta kan du göra för att motverka att ditt barn blir uttorkat:
Om ditt barn ammas – amma oftare och sluta med eventuell annan mat. Kanske behöver ditt barn också vätskeersättning.
Om ditt barn får modersmjölksersättning eller äter fast föda: Låt barnet äta vad det vill, bara vätskebehovet tillgodoses.
Om ditt barn får akut diarré kan du genast starta behandling med vätskeersättning. Vätskeersättning kan du köpa på apoteket. Vätskeersättningen innehåller en perfekt balans av vatten, salt och socker och det är viktigt att den blandas precis enligt anvisningarna på förpackningen. Om ditt barn kräks kan du försöka att ge små mängder, till exempel med tesked.
Man kan också prova annan dryck än vätskeersättning. Det är då bra om drycken innehåller lite socker, så att barnet får lite energi. Om barnet däremot får för mycket socker kan det leda till mer diarré. Man ska därför undvika läskedrycker. Undvik även så kallade lightdrycker, då de inte innehåller något socker alls.
Så fort ditt barn vill kan det få börja äta som vanligt igen. Man kan prova att blanda i lite extra fett i maten, till exempel en klick smör. Vid svårare diarré är det bra att undvika mjölk, glass, läskedrycker och fullkornsvälling de första tre dagarna. Det är också bra att vänta med fiberrik mat tills barnet är helt friskt.
När diarrén slutat, barnet är piggt och äter vanlig mat igen kan han eller hon gå tillbaka till dagis eller skola.
Sök vård
Om ett litet barn får långvarig diarré kan det få allvarliga följder. Vid diarré hinner tarmen nämligen inte ta upp tillräckligt med vätska och salter ur tarminnehållet och hos ett litet barn kan därför diarré ganska snabbt leda till uttorkning.
Kontakta en vårdcentral så att en läkare kan avgöra om barnet är uttorkat. Läkaren kan också utreda vad diarrén beror på.
En mag- och tarminfektion som beror på en virus- eller bakteriesmitta kan gå över av sig själv. För att ta reda på om diarrén beror på allergi- eller överkänslighet krävs en ordentlig utredning.
Om barnet har blivit sjukt under eller direkt efter en utlandsresa bör man också söka vård.
Kontakta läkare eller sjuksköterska omgående om ditt barn har diarré och:
är under sex månader och inte verkar må bra
är slött och likgiltigt
inte får behålla någon vätska
kissar små mängder och inte har kissat på sex timmar
har över 39 grader i feber
har kraftiga magsmärtor
har blodblandad diarré eller kräkningar
vanligen ammas och nu inte vill ha bröstet eller nappflaskan
fortfarande har rikliga diarréer efter fyra dagar.
Behandling mot diarré
Om barnet är svårt uttorkat kan vätska ges i form av intravenöst dropp, som snabbt återställer vätskebalansen. Små barn med diarré behöver övervakas och om barnet har kraftig vätskeförlust kan det hända att barnet får vara kvar på sjukhuset i ett par dagar tills infektionen gått över.
Läkaren kan också ta reda på vad som orsakar diarrén för att kunna sätta in rätt behandling.
Om symtomen beror på allergi eller överkänslighet behövs långsiktig behandling bland annat i form av kostförändringar.
Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.
Diarré innebär att något irriterar insidan av tarmen. Tarmen arbetar för fullt och pressar allt som är i tarmen fort framåt mot ändtarmen. Då hinner inte tarmen suga upp vätskan på vägen. Avföringen blir flytande, nästan vattentunn, och kroppen förlorar vätska.
Det finns olika orsaker till att barn får diarré. Här är några:
Det vanligaste är att barnet drabbas av en vanlig virusinfektion. Detta händer nästan alla barn någon gång. Läs mer om virus och bakterier.
Behandling med antibiotika kan också ge diarré, eftersom den normala tarmfloran slås ut och gör tarmen känslig för andra bakterier.
Långvarig diarré kan bero på sjukdom i mag- och tarmkanalen eller på överkänslighet mot vissa ämnen, till exempel gluten eller komjölk. Läs mer om födoämnesallergi.
Förgiftning. Svampgifter och olika giftiga metaller kan medföra mer eller mindre häftiga diarréer.
Diarréer som uppkommer av bakterier i maten är ovanligt i Sverige, men kan förekomma. Läs om hur du hanterar maten rätt.
Det är vanligt att barn i åldern sex månader till tre år har långvarig lös avföring, trots att de mår bra i övrigt. Om barnet ser ut att må bra och växer som det ska är detta oftast ingenting att oroa sig för.
Studie: Långvarig fasta kan ha negativa effekter
2/3 2023 17:40
Våldsam ökning av antalet i monocyter Först analyserade forskarna blodprover från fem möss som inte hade fått någon föda på 24 timmar. En jämförelse med blodprover från möss som hade ätit normalt visade att de fastande mössen bara hade en tiondel så många
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst