Förmaksflimmer

Symptom för Förmaksflimmer

Hjärtklappning
Svimning
Yrsel
Bensvullnad
Andnöd

Symtom
Ofta märker du inga andra symtom än att hjärtat slår fler gånger och med oregelbundna slag. Ibland kan symtomen komma attackvis. De vanligaste tecknen är:

hjärtklappning
oregelbunden hjärtrytm
försämrad arbetsförmåga
andnöd
svullna ben
yrsel eller svimning.

Behandling för Förmaksflimmer

Förebyggande
Det är svårt att förebygga förmaksflimmer eftersom det kan ha många olika orsaker. Om du får förmaksflimmer i samband med att du dricker alkohol kan en minskning av alkoholkonsumtionen göra att besvären minskar.

Om du har högt blodtryck är det viktigt att det är väl behandlat.

Sök vård
Vänd dig till din vårdcentral om din hjärtrytm och puls vid upprepade tillfällen ökar kraftigt och du bara har obehag av det.
Vänd dig till en akutmottagning på sjukhus om du känner dig dålig. Det gäller i synnerhet om du dessutom samtidigt känner yrsel och andnöd, svettas, är trött eller svag, har bröstsmärtor och/eller mår illa.
Undersökningar
Oftast kan en allmänläkare ställa diagnos. Läkaren vill veta vad du själv tror utlöser förmaksflimret.

Dina levnadsvanor kan ha betydelse, till exempel hur mycket alkohol respektive kaffe du dricker. Även hjärt- och kärlsjukdomar har betydelse.

Vilo-EKG kan visa pågående flimmer. Korta attacker kan ofta spåras via långtids-EKG. Läkaren lyssnar med stetoskop efter eventuella missljud från hjärtklaffarna, och mäter blodtrycket.

Ultraljudsundersökning av hjärtat visar om du har någon annan hjärtsjukdom. Laboratorieprover tas för att undersöka blodbrist och för hög ämnesomsättning.

Behandling
Läkemedel
Om förmaksflimret bara kommer attackvis vid enstaka tillfällen behövs ingen behandling alls. Om du har tätare attacker kan man behandla med läkemedel.

Om förmaksflimret kvarstår en längre tid är det viktigt att kontrollera att pulsen inte är för snabb. Man kan då behöva behandla med läkemedel som reglerar farten på hjärtat.

Hos patienter med mycket svåra besvär trots läkemedel kan man överväga att gå in med en kateter från ljumsken och värma upp eller kyla ner ett område i hjärtat och på så sätt bli av med förmaksflimret. Man ska vara medveten om att alla ingrepp innebär en risk för komplikationer.

Blodproppsförebyggande behandling
Risken att bilda blodpropp även vid attackvis förmaksflimmer, ökar med åldern och framförallt om du samtidigt har andra riskfaktorer som högt blodtryck, annan hjärtsjukdom eller tidigare har haft en blodpropp till hjärnan. I dessa fall ska man överväga behandling med läkemedel som förhindrar att blodproppar bildas.

Elstöt (Elkonvertering)
När förmaksflimret är ihållande kan läkaren försöka avbryta attacken. En elektrisk stöt sänds genom hjärtat för att få en regelbunden hjärtrytm. Det är en beprövad behandlingsmetod. Den ges vid sjukhus under narkos och man får gå hem samma dag.

Flimret återkommer ofta och då kan elstöt ges i kombination med läkemedel.

Blodförtunnande behandling ska alltid ges före en elstöt.

Sjukdomen Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en av de vanligaste störningarna av hjärtats rytm. Många patienter har inga symtom alls medan andra känner att hjärtat slår oregelbundet eller snabbare än vanligt. Sök vård akut om du känner dig dålig. Ta kontakt med husläkaren om du känner obehag.

Förmaksflimmer debuterar ofta hos män i något yngre ålder än kvinnor. Sjukdomen är inte ärftlig.

Det finns tre typer av förmaksflimmer:

Korta attacker som ofta går över av sig själv inom några minuter, men kan sitta i ett par dygn innan hjärtrytmen på nytt blir regelbunden.
Ihållande attacker som kan brytas med hjälp av mediciner eller en elstöt.
Permanent förmaksflimmer som bara ger lindriga besvär eller inga symtom alls. Man får acceptera förmaksflimret och patienten kan leva ett normalt liv med sitt förmaksflimmer.
När hjärtat slår regelbundet drar hjärtats förmak och kammare ihop sig i tur och ordning innan blodet pumpas ut i stora kroppspulsådern. Vid förmaksflimmer strömmar blodet sämre genom hjärtats förmak och har då en större benägenhet att bilda blodproppar.

Risken för att en blodpropp ska lossna och följa med blodströmmen till en annan del av kroppen beror ofta på om du har andra sjukdomar. Är du i övrigt frisk är risken för blodpropp liten. Det är dock viktigt att man hos varje patient tar ställning till om man ska behandla med bloproppsförebyggande läkemedel.

Orsaker
Orsaker till förmaksflimmer är bara delvis kända. Oftast får man inte reda på orsaken. Man vet att det finns ett starkt samband mellan förmaksflimmer och andra hjärt- och kärlsjukdomar som:

högt blodtryck
sjukdomar i hjärtats klaffar
åderförkalkning
hjärtsvikt
förhöjd ämnesomsättning med överaktivitet i sköldkörteln.
Du kan även få förmaksflimmer om du dricker mycket kaffe och/eller alkohol.

Nyheter