Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.
Läs mer
Toxic Shock Syndrome, TSS, orsakas av ett gift som vissa gula stafylokocker kan bilda. Tecken på TSS är att du känner dig mycket dålig med feber, yrsel, svimningsanfall, kräkning och diarré. Vanligt är också att man blir röd i ögon och mun, får utslag och värk i muskler och leder. Sök akutmottagning om du får […]
Läs mer
Premenstruell spänning, PMS, kallas de fysiska eller psykiska förändringar som kvinnor kan få före mens. En del får spänningar i brösten eller känner att humöret påverkas. Motion, bra kost och tillräckligt med sömn kan lindra symtomen. Om du har svåra PMS-besvär bör du kontakta gynekolog eller vårdcentral.
Läs mer
Feber är när kroppen är varmare än normalt. Som feber hos vuxna räknas en morgontemperatur över 37,5 grader eller en kvällstemperatur över 37,7 grader. Ofta är anledningen till febern uppenbar, till exempel att du har en virus- eller bakterieinfektion. Kontakta vårdcentralen om febern sitter i flera dagar utan andra tecken på infektion.
Läs mer
Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]
Läs mer
Uttorkning är ganska ovanligt i Sverige idag – utom under värmeböljor då temperaturen även nattetid ligger över +20 grader Celcius. De flesta som blir uttorkade är äldre och personer som anstränger sig fyskiskt trots hög temperatur, till exempel vid maratonlopp. Vanliga tecken, förutom törst, är trötthet, svaghet, förvirring, huvudvärk, yrsel och illamående. Är någon kraftigt […]
Läs mer
Utmattningssyndrom, ibland kallat utbrändhet, kan du få om du under lång tid varit hårt utsatt för stress. Du kan få både psykiska och fysiska symtom, som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrationsproblem eller ångest. Har du problem med stress eller sjukdomar kopplade till stress kan du kontakta din husläkare eller företagshälsovården.
Läs mer
Social fobi betyder att en person får ångest när han eller hon står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Det finns en rädsla för att bli granskad och förödmjukad genom att göra bort sig, så att det blir pinsamt. Både kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel har visat sig effektiva vid behandling […]
Läs mer
Paniksyndrom är när man har plötsliga och återkommande panikattacker utan någon egentlig orsak. Under en panikattack känner man en intensiv rädsla, skräck eller obehag. Man kan få hjärtklappning, svårt att andas, darrningar och yrsel. Attacken varar några minuter. Paniksyndrom behandlas med kognitiv beteendeterapi och läkemedel, så kallade antidepressiva läkemedel.
Läs mer
Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.
Läs mer
Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.
Läs mer
Lågt blodtryck är i de flesta fall helt ofarligt. Mot svårare besvär finns läkemedel. Får du ett plötsligt blodtrycksfall bör du sätta dig eller lägga dig ned. Kontakta vårdcentralen om du får tydliga eller återkommande besvär av lågt blodtryck, som yrsel eller svimningskänslor.
Läs mer
Hjärtklaffsjukdomar är ett samlingsnamn för tillstånd då hjärtklaffarna blivit förträngda eller börjat läcka. I hjärtat finns fyra klaffar vilka fungerar som ventiler för att hindra blodet från att pumpas i fel riktning. Klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Med tiden blir man mer andfådd och trött samt får nedsatt kondition. Vid lindriga besvär kan […]
Läs mer
Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symtomen hos kvinnor kan ibland variera. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symtomen vara mycket diffusare, som till exempel andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående. Rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och […]
Läs mer
Kortvarig medvetslöshet är det tydligaste tecknet på hjärnskakning. Ibland är den så lätt och kortvarig att den är knappt märkbar. Vanlig hjärnskakning är inte farlig, men du bör undersökas på sjukhus så att man kan utesluta en blödning i hjärnan. Efteråt bör du undvika hård fysisk träning och alkohol för att ge hjärnan möjlighet att […]
Läs mer
Förmaksflimmer är en av de vanligaste störningarna av hjärtats rytm. Många patienter har inga symtom alls medan andra känner att hjärtat slår oregelbundet eller snabbare än vanligt. Sök vård akut om du känner dig dålig. Ta kontakt med husläkaren om du känner obehag.
Läs mer
Ta bort gadden om du kan. Sätt på lindrande vätska, kräm eller läkemedel och gärna plåster. Besvären minskar normalt inom ett dygn. Ring 112 om personen som blivit stucken är allergisk, reagerar kraftigt, har blivit stucken i munnen eller om ett barn blir stucken på flera ställen.
Läs mer
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk bland både vuxna och barn. Den brukar vara dov eller tryckande och lätt till måttlig. Orsakerna kan vara många. Motion, avslappning, regelbundna sömnvanor och balans mellan jobb och fritid fungerar förebyggande. Kontakta vården om egenvård inte hjälper. Receptfria mediciner kan hjälpa men använd dem sparsamt och i samråd […]
Läs mer
Premenstruell spänning, PMS, kallas de fysiska eller psykiska förändringar som kvinnor kan få före mens. En del får spänningar i brösten eller känner att humöret påverkas. Motion, bra kost och tillräckligt med sömn kan lindra symtomen. Om du har svåra PMS-besvär bör du kontakta gynekolog eller vårdcentral.
Läs mer
Lågt blodtryck är i de flesta fall helt ofarligt. Mot svårare besvär finns läkemedel. Får du ett plötsligt blodtrycksfall bör du sätta dig eller lägga dig ned. Kontakta vårdcentralen om du får tydliga eller återkommande besvär av lågt blodtryck, som yrsel eller svimningskänslor.
Läs mer
Värmeslag är ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare former kan du själv behandla genom att dricka vatten och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård, inklusive påfyllning av vätska, näring och salter.
Läs mer
Blodbrist har du när antalet röda blodkroppar är onormalt litet. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist. Beroende på orsaken behandlas du med järn, vitaminer, folsyra eller blodtransfusion. Kontakta vårdcentral om du misstänker blodbrist.
Läs mer
Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]
Läs mer
Till ångestsyndromen räknas paniksyndrom, agorafobi, social ångest, specifika fobier, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Isolerade ångesttillstånd kan vara svårt att få fram hos barn och ungdomar. Ångest och oro är vanliga symtom och ses ofta i kombination med andra tillstånd som till exempel depression, ätstörningar, ADHD med flera.Den som är ung bör inte tveka […]
Läs mer
Vaxpropp i örat kan göra att du hör sämre och får lock för örat. Du får lättare vaxproppar om du använder öronproppar eller hörapparat. Oftast kan du själv behandla med receptfria läkemedel från apoteket. Sök vård om du får värk, feber, klåda eller eksem i örat. Kontakta din vårdcentral om du har barn under tre […]
Läs mer
Yrsel kommer av en störning i balansfunktionen. Det finns många orsaker till yrsel, men för det mesta är den ofarlig. Kontakta din vårdcentral om du är yr och mår illa samtidigt som du hör lite sämre på ena örat. Om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv måste du akut till sjukhus.
Läs mer
Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Kontakta din vårdcentral om du upprepade gånger får samtidiga attacker av yrsel, tinnitus och nedsatt hörsel på ena örat.
Läs mer
Doftöverkänslighet innebär att man inte tål dofter eller kemiska ämnen. Ofta gäller det dofter och kemikalier som finns i vår omgivning, men även det som människor har på sig i form av hygienartiklar, tvättmedel och rengöringsmedel ger symtom.
Läs mer
Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt med blod. Att svimma är sällan tecken på något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller […]
Läs mer
TIA, transitorisk ischemisk attack, innebär att en del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist. Orsaken är en övergående blodpropp i hjärnan. Ring genast 112 om du eller en närstående känner en plötslig domning, förvirring, synstörning eller får problem att gå. Med tidig diagnos och behandling går det att minska risken för en senare stroke.
Läs mer