Knäledsartros (artros i knäleden)

Symptom för Knäledsartros (artros i knäleden)

Ledvärk
Smärta
Svullnad

Symtom på knäledsartros

Det finns flera anledningar till smärta från knäleden, men det vanligaste hos äldre är artros. Smärtan brukar variera över tiden, där en mer smärtsam period kan följas av en tid med mindre symtom.

Ibland kan knäet svullna och bli lite varmt. Hos en del tillkommer en känsla av ostadighet, att knäet hakar upp sig och stelhet. I vissa fall kan även knäet värka i vila.

Besvären motsvarar inte alltid det man ser på röntgen. Man kan se stora förändringar på röntgen utan att patienten har besvär, medan andra har mindre förändringar men mer ont och kan också ha svårt att använda leden.

Behandling för Knäledsartros (artros i knäleden)

Egenvård

Det finns idag ingen behandling som kan påverka broskförändringarna vid artros. Man kan dock lindra besvären genom att minska belastningen på knäet. Det kan ske genom att bygga upp muskulaturen kring knäet genom träning, gå ned i vikt om man är överviktig, ha skor med bra stötdämpande sula samt vid mer uttalade besvär använda käpp.

Genom att anpassa sig efter sjukdomen kan man i flera fall klara sig under lång tid utan ytterligare medicinska åtgärder.

Sök vård
Vänd dig till din husläkarmottagning om du har långvariga besvär som:

smärta i eller kring knäet när du står eller går
att ditt knä är svullet och är ömt
värk från knäet på natten och i vila.
Undersökning vid knäledsartros
Läkaren undersöker knäleden och tar reda på hur ont du har. Ofta utförs en röntgenundersökning då du står. Knäleden belastas då för att se hur stora förändringarna är.

Magnetkamera används bara i enstaka fall, om man efter röntgenundersökningen fortfarande är osäker på diagnosen, till exempel i de fall då man misstänker att det finns en menisk- eller korsbandsskada som behöver opereras. Det är ovanligt hos patienter som har knäartros.

Behandling av knäledsartros

Sjukgymnastik

Sjukgymnasten visar dig hur du ska träna upp musklerna runt knäet. När de blir starkare blir knäet stabilare och då minskar ofta besvären. Sjukgymnasten går också igenom hur du kan minska onödig eller felaktig belastning på knäna i vardagslivet, på jobbet och under fritidsaktiviteter.

Läkemedel

Flera icke receptbelagda mediciner har god effekt på artrossmärta. Om besvären blir större kan man under perioder behöva starkare receptbelagda läkemedel för att lindra smärtan. I vissa fall kan man pröva läkemedel som sprutas in direkt i knäleden.

Operation

När smärtorna och funktionsnedsättningen är så pass stora att man trots anpassning av aktivitetsnivå och belastning, sjukgymnastik och lämplig smärtlindring inte får tillräcklig smärtlindring är operation en möjlighet.

Det finns olika alternativ beroende på hur besvärande förändringarna i leden är:

Om förändringarna är relativt lindriga och i huvudsak bara drabbat ena sidan av leden kan man göra en operation där benet vinklas om så att belastningen i knäet överförs från den sjuka till den mer friska sidan.
Vid mer uttalade broskförändringar, som fortfarande till största del är begränsade till ena sidan av leden, kan man ersätta ledytorna bara i den delen av leden med en så kallad enkammarprotes.
I de flesta fall är dock förändringarna så omfattande att man måste ersätta samtliga ledytor vilket då sker med en totalprotes. Proteserna består i regel av en metallsköld som sätts på lårbenets ända och som får leda mot en plastplatå som fästes på skenbenets övre del.
I samband med operation finns en viss risk för komplikationer i form av blodpropp och infektion. Vid operation får du därför läkemedel för att förhindra detta.

Efter operation
Oavsett vilken operation du genomgår så behöver du träna mycket efteråt för att få tillbaka samma rörelseförmåga och muskelstyrka som tidigare. Denna träning måste sättas igång direkt efter operationen och fortsätta under lång tid. En sjukgymnast visar hur du tränar bäst.

När du kan röra knäet bättre och muskelstyrkan kommer tillbaka är det bra att simma, cykla eller promenera.

Först efter ett halvt till ett år ser man slutresultatet av en operation med en ny knäled. Resultatet, där smärtfrihet är den viktigaste delen, är i regel mycket bra. Efter 20 år har 90 av 100 patienter kvar sin inopererade protes.

Sjukdomen Knäledsartros (artros i knäleden)

Knäartros, artros i knäleden, kan vara en följd av ledskada, ledsjukdom eller missbildning. Du kan också få artros i knäet utan känd anledning. Vid artros förstörs brosket som täcker ändarna på benen i leden, vilket kan ge smärta och göra knäet ostadigt. Kontakta vårdcentralen om du har ont i knäet under en längre tid.

Knäartros betyder att brosket i belastade delar av knäleden förstörs, samtidigt som det underliggande benet i vissa delar förtjockas (skleros) och i andra delar försvinner (cystbildning). I ledens utkant sker nybildning av brosk och ben, så kallade osteofyter.

Med tiden kan leden allt mer ändra form så att felställningar uppträder.

Knäartros är vanligare hos äldre, sannolikt beroende på att det tar tid för sjukdomen att utveckla sig. Kvinnor drabbas oftare än män.

I de flesta fall är orsaken till knäartros okänd. I vissa fall uppträder den efter en tidigare skada, som till exempel en korsbandsskada eller ett benbrott som påverkat ledytan.

Riskfaktorer för knäledsartros är:

ärftlighet
övervikt
tidigare ledskada, som menisk- eller korsbandsskada
extrem och ensidig belastning av knäet.

Nyheter