Smärta

Symptom

Whiplash (pisksnärtskada)

Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.

Läs mer

Testikel- och bitestikelinflammation

Testiklar och bitestiklar kan bli inflammerade. Testikelinflammation kan komma som en komplikation till påssjuka medan bitestikelinflammation ofta beror på en infektion som spridit sig via sädesledaren. Smärta, svullnad, ömhet och feber kan vara tecken. Bitestikelinflamationen behandlas med antibiotika.

Läs mer

Tennisarmbåge (epicondylit)

Tennisarmbåge, lateral epicondylit, är en inflammation i muskelfästet på armbågens utsida. Vid tennisarmbåge har du oftast ont på underarmens ovansida, men du kan även ha ont i armbågen när du sträcker handleden genom att böja handen uppåt. Om du har svårt att utföra dina vanliga sysslor bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Skolios

Skolios innebär att ryggraden är krokig i sidled. Skolios är vanligare hos flickor än hos pojkar. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har skolios. Om skolios upptäcks tidigt finns det större möjlighet att behandla.

Läs mer

Skelettcancer

Skelettcancer uppkommer oftast genom att en cancersjukdom i någon annan del av kroppen sprider sig till skelettet. Det kan till exempel vara i samband med prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer. Kontakta vårdcentralen om du eller ditt barn har oförklarlig värk i armar, ben eller rygg som inte går över.

Läs mer

Muskelreumatism (polymyalgia reumatika)

Muskelreumatism är en inflammatorisk sjukdom som även kallas polymyalgia reumatika. Du kan känna dig stel i axel- och höftpartierna på morgonen när du stiger upp eller efter det att du suttit stilla. Sök vård om du har värk i axlar, överarmar, höfter och lår.

Läs mer

Nackspärr (akut nacksmärta)

Nackspärr kan komma plötsligt. Tecknen är smärta och kramp i nackmusklerna. Du får svårt att vrida på huvudet. Oftast är det svårare åt den ena sidan. Värme kan minska besvären. Du kan förebygga nackspärr genom regelbunden motion. Kontakta akutmottagning om du samtidigt med nackspärr har feber och huvudvärk, om du får domningar eller om besvären […]

Läs mer

Muskelkramp

Muskelkramp gör att muskeln drar ihop sig och du känner en plötslig smärta. Vanligaste orsaken är att du överansträngt någon muskel. Ofta försvinner krampen efter någon minut. Du kan försöka få den att släppa genom att massera muskeln eller sträcka ut den. Har du ofta kramp som är besvärlig kan du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Knäledsartros (artros i knäleden)

Knäartros, artros i knäleden, kan vara en följd av ledskada, ledsjukdom eller missbildning. Du kan också få artros i knäet utan känd anledning. Vid artros förstörs brosket som täcker ändarna på benen i leden, vilket kan ge smärta och göra knäet ostadigt. Kontakta vårdcentralen om du har ont i knäet under en längre tid.

Läs mer

Ischias

Ischias är smärta som uppträder på benets baksida utefter ischiasnervens utbredningsområde. Ryggsmärta och ischias kan förekomma samtidigt. Kontakta vårdcentralen om du har ischias som inte går över inom två till tre veckor.

Läs mer

Höftledsartros (höftledsförslitning)

Höftledsartros är när brosket i höftens leder försvagas och försvinner. Det kan ta många år innan du märker något. Tecken på höftledsartros kan vara att du får ont i höften när du börjar röra dig eller när du reser dig. Kontakta din vårdcentral om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Läs mer

Magsår

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller i tolvfingertarmens slemhinna. Värk och illamående är vanliga symtom, men vissa har nästan inga besvär alls. Besvären kan lindras med hjälp av viss mat och receptfria läkemedel. Kontakta akutmottagningen om du får svåra smärtor i magen, kräks blod, får kolsvart avföring eller om du får […]

Läs mer

Hälsporre (plantar fasciit)

Så tränar du bort hälsporren. Se video med övningar. Hälsporre kan ge kraftig smärta under hälen när du står eller går. Typiskt är att det gör riktigt ont vid första steget efter vila. Själva hälsporren i sig gör inte ont utan det är små bristningar i den sena som förbinder hälbenet med tårna som blir […]

Läs mer

Magkatarr (dyspepsi)

Magkatarr, dyspepsi, är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen, maggropen. Magkatarr kan utlösas av till exempel olämplig mat, stress och alkohol. Försök därför att förändra din livsstil om du har tecken på magkatarr. Kontakta akutmottagningen om du kräks blod eller har blod eller slem i avföringen.

Läs mer

Frusen skuldra

Frusen skuldra betyder att ledkapseln som omger och stabiliserar axelleden inflammeras och skrumpnar. Stelhet och smärta gör det omöjligt att röra leden som vanligt. Sjukdomen utvecklas långsamt och läker oftast av sig själv inom ett till två år. Kontakta din husläkare eller vårdcentral om axlarna värker eller är stela längre än tre-fyra veckor.

Läs mer

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Den innebär plötsliga och smärtsamma inflammationer, oftast bara i en led. Besvären börjar oftast på natten. Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Om du misstänker att du har gikt eller om du har ont eller är svullen i någon led bör du kontakta din […]

Läs mer

Fibromyalgi

Fibromyalgi kännetecknas av molande värk, ömhet och trötthet i musklerna på flera ställen i kroppen. Särskilt i nacke, axlar, nedre delen av ryggen eller i händer och fötter. Du kan även känna dig trött, ha problem med magen eller huvudvärk. Om du har långvarig värk i muskler eller leder bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Diskbråck

Diskbråck betyder att disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, brustit. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Du kan känna en molande värk som ibland strålar ned i benet. Sök vård om du har domningar eller känner dig svag i benen eller inte blivit bättre efter två […]

Läs mer

Bechterews sjukdom (pelvospondylit)

Bechterews sjukdom, pelvospondylit, är en inflammatorisk ledsjukdom som drabbar ryggraden, men ibland blir även andra leder och muskelfästen angripna. Du kan känna dig stel när du till exempel vaknar på morgonen. Smärtan lättar ofta när du rört på dig en stund. Sjukdomen kommer i skov, vilket betyder att du periodvis kan ha mindre värk.

Läs mer

Svininfluensa

Svininfluensan, som den nya influensan A(H1N1) allmänt kallas, orsakas av en virusvariant som de flesta av oss saknade motståndskraft mot innan den drabbade världen som en pandemi 2009. Framför allt har yngre personer smittats av viruset. Symtomen är desamma som vanlig influensa, som till exempel feber och muskel- och ledvärk. De flesta blir bara lindrigt […]

Läs mer

Äggstockscancer

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Läs mer

För tidig avlossning av moderkakan (moderkaksavlossning)

För tidig avlossning av moderkakan innebär att en bit av, eller hela moderkakan lossnar från livmoderväggen under graviditeten eller för tidigt under själva förlossningen. Det innebär att syre- och näringstillförseln till fostret minskar och mamman börjar blöda.

Läs mer

Bäckenuppluckring

Bäckenuppluckring kallas även foglossning eller symfyseolys. Bäckenlederna mjukas upp hos alla kvinnor under graviditeten. Det är en normal process som utvidgar bäckenet. En del kvinnor kan få smärtsamma besvär – andra känner inget alls. Har du besvär eller känner obehag kan du fråga din barnmorska om råd.

Läs mer

Solskador

Solning är förklaringen till att hudcancer ökar så kraftigt som den gör. Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form. Födelsemärken som växer och kliar kan vara tecken på skada. Vänj huden långsamt vid solen och använd solskydd. Kallt vatten, […]

Läs mer

Böld

En böld är en varhärd orsakad av instängda bakterier, oftast sådana bakterier som förekommer på huden utan att ställa till besvär. Typiska tecken är rodnad, svullnad och ömhet. Kontakta din vårdcentral om bölden inte försvinner av sig själv, eller om du får feber.

Läs mer

Bältros (herpes zoster)

Bältros, herpes zoster, börjar som en brännande smärta på ena sidan av kroppen – oftast i midjehöjd. Efter ett par dagar kommer en bältesformad hudrodnad där man kan se små blåsor. Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt. Det finns effektiv behandling och den måste sättas in inom tre dygn efter insjuknandet.

Läs mer

Brännskada

Brännskada eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador. Spolning med svalt vatten hjälper mot lindriga brännskador. Lite svårare brännskador med blåsbildning kräver smärtstillande medel och förband. Åk direkt till sjukhus vid svårare brännskador.

Läs mer

Blåmärke

Blåmärke är en liten blödning under huden som uppstår när ett blodkärl brister. Märket ser blått ut när blodet läcker ut i vävnaderna intill. Det försvinner av sig självt. Kontakta din husläkare/vårdcentral om blåmärken uppstår utan anledning, om du får väldigt många blåmärken eller om blåmärket plötsligt blir större.

Läs mer

Bensår (fotsår, sår)

Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella. Venösa bensår börjar oftast med att fotleden och underbenet svullnar. Om du får ett sår på en fot eller […]

Läs mer

Tennisarmbåge (epicondylit)

Tennisarmbåge, lateral epicondylit, är en inflammation i muskelfästet på armbågens utsida. Vid tennisarmbåge har du oftast ont på underarmens ovansida, men du kan även ha ont i armbågen när du sträcker handleden genom att böja handen uppåt. Om du har svårt att utföra dina vanliga sysslor bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Stukning eller vrickning

Stukning, eller vrickning, innebär att ledband översträcks eller går av genom alltför stor påfrestning och felaktig belastning. Det kan till exempel hända när du trampar snett eller faller omkull. Stukning inträffar ofta i sportsammanhang. En kraftig stukning kan vara svår att skilja från ett benbrott. Därför bör du kontakta din vårdcentral om du har mycket […]

Läs mer

Kallbrand

Kallbrand är när vävnad eller hud dör på grund av dålig eller utebliven blodförsörjning. Man kan få kallbrand i fingrar, fötter, tår och ben. Området blir först rött, sedan svart. Orsaken kan vara sår, sockersjuka, åderförkalkning eller svåra kylskador. Vid avancerad kallbrand måste vävnaden tas bort och lemmen amputeras.

Läs mer

Muskelbristning

Muskelbristning betyder att muskeln blivit överbelastad och att muskelfibrer skadats. Det kan vara svårt att avgöra om det är muskelfibrer som skadats eller en sena som gått av. Därför bör du kontakta vårdcentralen om du har svårt att röra på den skadade kroppsdelen, eller om du inte blivit bättre efter ett par dagars vila.

Läs mer

Musarm

Musarm är ingen egen diagnos utan en gemensam benämning på besvär som du kan få om du arbetar länge och med ensidiga uppgifter framför datorn. Besvären drabbar nacke, skuldra, arm, handled eller fingrar. Vänd dig till företagshälsovården, sjukgymnast eller vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Köldskador

Alla delar av kroppen kan drabbas av köldskador men vanligast är att man förfryser händer, fötter, näsa och öron. Alla som vistas i stark kyla kan få en köldskada.

Läs mer

Höftledsbrott

Höftledsbrott drabbar oftast äldre personer. Det beror dels på att äldre har ett skörare skelett, dels på att äldre har en ökad risk att falla på grund av sämre balans eller synnedsättning. Ett fall på golvet inomhus kan leda till höftledsbrott. Cirka 75 procent av patienterna med höftledsbrott är kvinnor.

Läs mer

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symtomen hos kvinnor kan ibland variera. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symtomen vara mycket diffusare, som till exempel andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående. Rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och […]

Läs mer

Handledsbrott (handledsfraktur)

Handledsbrott är det vanligast förekommande brottet i skelettets ben. Äldre personer med benskörhet drabbas lätt av handledsbrott. Frakturen är också en vanlig skada bland yngre, särskilt inom vissa idrotter som snowboard och inlines. Kontakta närsjukhus eller akutsjukhus om du brutit handleden.

Läs mer

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Fönstertittarsjuka beror på åderförkalkning i pulsådrorna i benen. Typiskt är att det gör ont i benen när man gått en stund, men smärtan lättar när man stannar till. Rökning förvärrar besvären. Kontakta vårdcentralen om du får ont i benen då du gått en stund. Det är viktigt att behandla fönstertittarsjuka.

Läs mer

Ryggmärgsbråck

Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning av ryggmärgen som kan leda till fysisk och psykisk funktionsnedsättning. I de fall då ryggmärgsbråcket inte täcks av hud opereras barnet inom två till tre dygn efter förlossningen. För att minska risken för ryggmärgsbråck rekommenderas kvinnor som vill bli gravida att ta B-vitaminet folsyra.

Läs mer

Restless legs syndrome (RLS, rastlösa ben)

Restless legs syndrome, RLS, kallas på svenska rastlösa ben. Ungefär 5-10 procent av alla vuxna svenskar har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen. Om dina symtom är besvärande kan de behandlas med läkemedel.

Läs mer

Benbrott (frakturer)

Benbrott, fraktur, betyder att ett eller flera av skelettets ben belastats med större kraft än det orkar med och därför gått av. Om du efter en rörelse, ett fall eller slag har känt en plötslig, ihållande smärta och inte kan röra eller stödja på kroppsdelen ska du vända dig till närsjukhus eller akutmottagning på sjukhus.

Läs mer

Smärta

Smärta är en varningssignal som talar om att något är fel i kroppen. Smärta är också ett symtom vid många sjukdomar. Ring 112 akut om du har mycket ont i bröstet, magen eller huvudet. Kontakta vårdcentralen om du har haft ont länge eller om du inte vet orsaken. I lindrigare fall kan du kontakta distriktssköterskan.

Läs mer

Bråck

Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Kontakta din vårdcentral om du har en svullnad eller utbuktning i bukväggen som ger besvär.

Läs mer

Struphuvudcancer

Struphuvudcancer drabbar omkring 300 personer i Sverige per år, främst män i medelåldern och uppåt. Om du röker och dricker alkohol är risken större. Heshet, svårigheter att svälja och smärtor är de vanligaste besvären. Kontakta husläkare om du har besvär som varar längre än tre veckor. Behandling omfattar strålning och ibland även operation.

Läs mer

Skelettcancer

Skelettcancer uppkommer oftast genom att en cancersjukdom i någon annan del av kroppen sprider sig till skelettet. Det kan till exempel vara i samband med prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer. Kontakta vårdcentralen om du eller ditt barn har oförklarlig värk i armar, ben eller rygg som inte går över.

Läs mer

Höftledsartros (höftledsförslitning)

Höftledsartros är när brosket i höftens leder försvagas och försvinner. Det kan ta många år innan du märker något. Tecken på höftledsartros kan vara att du får ont i höften när du börjar röra dig eller när du reser dig. Kontakta din vårdcentral om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Läs mer

Pulsåderbråck (aneurysm)

Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär. Om bråcket blir alltför stort kan det leda till att pulsådern brister, med svåra inre blödningar som följd. Pulsåderbråck kan drabba alla kroppens artärer men är vanligast i stora kroppspulsådern i buken. Bråck förekommer även i stora kroppspulsådern i bröstkorgen och i hjärnans blodkärl.

Läs mer

Malaria

Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna. Den sprids i de tropiska och subtropiska delarna av världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Typiska tecken på malaria är hög feber, kraftig frossa, huvudvärk, ont i kroppen och svettningar. Kontakta en infektionsklinik om du får feber när du har rest i länder där malariasmitta finns, […]

Läs mer

Lymfödem

Lymfödem är en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Ansamlingen av vätska beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Behandlingen kan variera från undervisning i egenvård till en mer omfattande lymfterapi. Vid svåra […]

Läs mer

Blodpropp i lungan (lungemboli)

Blodpropp i lungan betyder att blodet levrat sig och bildat en propp inuti ett av lungans blodkärl. Det är oftast äldre eller redan sjuka personer som får blodpropp i lungan. Om du är mycket trött, andfådd och har ont i bröstkorgen men är lite osäker, ska du vända dig till en akutmottagning på sjukhus. Blodpropp […]

Läs mer

Blodpropp i benet (djup ventrombos)

Blodpropp innebär att blodet levrar sig och täpper till ett blodkärl. Risken för blodpropp ökar om du varit stilla en längre tid, tagit p-piller eller östrogen, är överviktig eller äldre. Kontakta akutmottagningen om du är mycket trött, andfådd och har ont eller svullnad i benet eller vid plötslig oförklarlig smärta i benet.

Läs mer

Blodpropp

Blodpropp betyder att blodet levrar sig och bildar en propp inuti ett blodkärl. En mängd faktorer i livsstilen ökar risken för blodpropp. Du kan minska risken för blodpropp genom att undvika till exempel rökning. Kontakta vårdcentral eller sjukhus om du misstänker att du har blodpropp.

Läs mer

Fallskador hos äldre

Fallolyckor bland äldre är vanliga i Sverige. Men det finns mycket du kan göra för att förebygga fall och fallskador – till exempel träna muskler och balans och äta allsidigt. I bostaden kan du bland annat lägga halkskydd under mattorna och ta bort lösa sladdar från golvet. Lättare fallskador kan du få hjälp med på […]

Läs mer

Ljumskbråck hos barn

Ljumskbråck hos barn är medfödda och drabbar pojkar tio gånger oftare än flickor. Barnet har sällan besvär av bråcket men kan ibland känna en tyngd eller obehagskänsla. Vid enstaka fall kan barnet få en smärtsam inklämning av tarmen. Kontakta vårdcentral om ditt barn har en knöl i ljumsken eller pungen, och akutmottagning vid smärtor i […]

Läs mer

Frakturer hos barn (benbrott hos barn)

Fraktur eller benbrott inträffar när ett ben i kroppen överbelastas. Det gör ont och området kan svullna. Hos ett litet barn kan onormal rörlighet eller en felställning också skvallra om en fraktur. Om du misstänker en fraktur se till att den kroppsdel som är skadad hålls stilla och sök vård på närsjukhus eller sjukhusets akutmottagning. […]

Läs mer