Förvirring
Minnesluckor
Sömnsvårighet
Svår Koncentrationsförmåga
Symtom på kris
Hur du reagerar på en kris beror på vad som utlöst den, om den utlösande händelsen kommer plötsligt och hur stark påfrestningen är. En psykiskt stark person med ett stabilt nätverk har bättre förutsättningar att hantera en kris än en person som inte är lika stark och som har ett mindre nätverk. Barn, som inte är färdigutvecklade, behöver mycket stöd vid kriser. Det gäller även psykiskt sårbara människor.
En kris har ett naturligt förlopp. Reaktionerna förändras allt eftersom du får möjlighet att förstå och bearbeta det som hänt och följderna av detta i ditt liv. Att ta sig igenom en kris kan dock ta olika lång tid för olika människor.
Den första reaktionen
När olyckan händer eller när man får ett allvarligt besked är det svårt att genast förstå vad som hänt. Många har en känsla av overklighet och känslomässig förlamning. Samtidigt kan det kännas ganska kaotiskt inombords, trots att många utåt sett kan verka helt lugna.
Den första tiden efteråt
Så småningom, kanske efter en kort stund eller en dag, börjar vi förstå att det som hänt verkligen har hänt, även om många kan tycka att det fortfarande känns overkligt. Det kan kännas både tankemässigt och känslomässigt förvirrande i början eftersom det är svårt att acceptera att livet påtagligt förändrats.
Ångest, nedstämdhet, rädsla och känslomässig ostadighet är vanliga reaktioner under den första tiden. Man kan också tillfälligt ha svårt att sova, att koncentrera sig, att minnas olika saker och svårt att tänka på något annat än det som hänt.
Tid för återhämtning
Ganska snart börjar det bli möjligt att kunna börja jobba med och inte mot de nya kraven. Att anpassa sig till nya livsomständigheterna tar tid. Man sörjer det man förlorat, skapar sig erfarenheter av det som hänt och omvärderar sådant man tidigare taget för givet. Med tiden stabiliseras också den psykiska balansen. Många beskriver att de kommer ur en kris med stärkt självkänsla och att de lärt sig något nytt om livet och om sig själva, även om de helst sluppit vara med om det som utlöste krisen.
Kriser kan drabba de allra flesta någon gång i livet. De kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man upplever en katastrof eller att något oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom, men om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.
Kris är ett uttryck som ibland används lite slarvigt när något känns dåligt. Det heter att vi ”krisar” lite när livet känns motigt, men en kris är mycket mer än så.
Kris i sin rätta betydelse innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten.
Olika sorters kris
En så kallad livskris kan utlösas av till exempel en separation, en anhörigs sjukdom eller uppsägning. Det är en typ av kris som oftast går att bearbeta och komma igenom med stöd av familj och vänner, även om det inte alltid känns så när man är mitt i den.
Utvecklingskriser är en del av människans psykologiska utveckling. De kan uppstå vid viktiga övergångar i livet, till exempel när en tonåring tar klivet in i vuxenvärlden. Det är perioder då man är mer sårbar. Om det då händer något som upplevs som extra jobbigt har man sämre förutsättningar att hantera det.
En tredje typ av kris är den som kan inträffa i samband med plötsliga och oväntade händelser. Det kan till exempel vara dödsfall, sjukdom, otrohet, olyckor och katastrofer samt våld och hot. Man har inte fått tid till att förbereda sig. Det oväntade drabbar en som ett knock-out-slag. Även den här typen av kriser klarar de flesta att ta sig igenom om man får stöd från människor i ens närhet. Men en del personer kan under en tid behöva mer professionell hjälp för att orka ta itu med konsekvenserna av det som hänt.
Behandling vid kriser
Om dina reaktioner inte förändras efter 4 – 5 veckor, eller om de ökar i styrka, behöver du hjälp att komma vidare. Att känna obehag av situationer eller platser som påminner om det som hänt är naturligt under den första tiden i en kris. Men om rädslan håller i sig och börjar få konsekvenser för ditt sociala liv behöver du hjälp att komma ur denna rädsla och återta kontrollen över ditt liv. Vänd dig till din vårdcentral för att få den hjälp du behöver. På många vårdcentraler finns en kurator eller en psykolog som kan vara till hjälp. Barn och ungdomar kan få hjälp genom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Via hemförsäkringen kan många också få ett begränsat antal krissamtal hos psykoterapeut efter olyckor, rån eller våldshändelser.
Skolsköterska anmäld till Ivo ? följde inte upp vården
22/3 2023 09:20
I vissa fall hade uppföljningen blivit fel eller helt uteblivit. Nu anmäler kommunen skolsköterskan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, rapporterar Ystads Allehanda. Läs också: Hon vill råda bot på medicinsk okunskap inom skolan ?Sammantaget finns
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst