Leukemi (blodcancer)

Symptom för Leukemi (blodcancer)

Feber
Ledvärk
Sämre matlust
Trötthet
Viktminskning
Blåmärken
Magont
Näsblod

Symtom vid akut leukemi
Vid akut leukemi förökar sig de skadade vita blodkropparna snabbt i benmärgen. Tecken på akut leukemi kommer därför ofta plötsligt beroende på bristen på normala blodkroppar.

En påtaglig blekhet och onaturlig trötthet är vanligt. Andra viktiga tecken är svårbehandlade infektioner, viktnedgång, inflammation i munnen eller oförklarlig feber. Ett vanligt symtom är näsblod och blåmärken som uppstår utan orsak. Smärtor i lederna kan också förekomma. Detta kan hos barn ibland förväxlas med växtvärk.

Akut leukemi är ett livshotande tillstånd så det är viktigt att snabbt komma till läkare.

Symtom vid kronisk leukemi
Kronisk myeloisk leukemi utvecklas långsamt och de första symtomen brukar vara trötthet, försämrad aptit och viktnedgång. Både mjälten och levern växer vilket kan ge upphov till buksmärtor. Blodbrist (anemi) är också vanligt och bidrar till tröttheten.

Kronisk myeloisk leukemi upptäcks i cirka en tredjedel av fallen vid hälsokontroller utan att patienten har några besvär. I senare stadier av sjukdomen kan ofta symtomen påminna om de vid akut leukemi.

Behandling för Leukemi (blodcancer)

Undersökning vid akut leukemi
Vid akut leukemi visar ett vanligt blodprov ofta typiska avvikelser, men det krävs att man gör ett benmärgsprov för att säkert fastställa vilken typ av leukemi det rör sig om.

Behandling vid akut leukemi
Vid akut leukemi ges en serie kraftiga behandlingar med en kombination av olika cytostatika (cellgifter). Behandlingen är mycket krävande för patienten och inte utan risker. Målet är att helt ta bort de sjuka cellerna i benmärgen så att de normala blodkropparna åter kan bildas fullt ut. Behandlingen fortsätter även efter detta, men är då ofta lättare för patienten.

När det finns hög risk för återfall kan man överväga att göra en stamcellstransplantation.
Undersökning vid kronisk leukemi
Vid kronisk myeloisk leukemi visar ett vanligt blodprov ofta ett kraftigt förhöjt antal vita blodkroppar. För att säkerställa diagnosen tas ett benmärgsprov. I nästan alla fall av sjukdomen finns en typisk kromosomförändring i blod och benmärg, den så kallade Philadelphiakromosomen.

Behandling vid kronisk leukemi
Kronisk myeloisk leukemi kräver som regel behandling redan i ett tidigt skede för att minska antalet vita blodkroppar. Detta sker numera främst genom behandling med en ny och effektiv terapi kallad TKI (tyrosinkinasinhibitorer), vilken skräddarsytts just för denna sjukdom. Även andra mediciner används.

Målet för behandlingen av kronisk myeloisk leukemi är att ta bort alla celler i blodet och benmärgen som innehåller Philadelphiakromosomen. Även om detta oftast inte lyckas fullt ut så får man oftast ändå en mycket god effekt av behandlingen.

För patienter under 65 år och som har en passande givare väljer man ofta att göra en stamcellstransplantation. Detta är idag det enda kända sättet att bota sjukdomen.

I senare stadier av kronisk myeloisk leukemi krävs starkare cellgiftsbehandling av den typ som används vid akut leukemi. Det är dock svårt att behandla sjukdomen framgångsrikt i det stadiet.

Sök vård
Om du eller ditt barn får följande symtom bör du snarast kontakta din vårdcentral för en undersökning:

Påtaglig blekhet.
Ihållande trötthet.
Allmän sjukdomskänsla.
Lättare än förut till näsblod och blåmärken.
Feber utan infektionssymtom.
Oförklarad viktnedgång.
Buksmärtor.
Kraftiga svettningar.
Svullna lymfkörtlar.

Sjukdomen Leukemi (blodcancer)

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Leukemi är inte en sjukdom utan flera. Gemensamt för dem är att blodet hos den som är sjuk innehåller onormalt många vita blodkroppar.

Blodet bildas i benmärgen som finns inuti benen i skelettet. Varje sekund bildas normalt flera miljoner blodkroppar i benmärgen från de så kallade stamcellerna. Blodkroppar är specialiserade celler som har olika funktion:

De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre.
Blodplättarna, trombocyterna, behövs för att förhindra blödningar.
De olika vita blodkropparna försvarar oss bland annat mot virus och bakterier.
Vid leukemi uppstår problem med att bilda blodkroppar i benmärgen. En oreglerad tillväxt av de vita blodkropparna skadar den normala blodbildningen. Det är framför allt brist på normalt fungerande blodkroppar som ger de symtom som förknippas med de olika typerna av leukemi.

Man brukar skilja mellan akut och kronisk leukemi. Vid båda varianterna skiljer man dessutom på myeloisk och lymfatisk leukemi, beroende på vilken typ av vit blodkropp som är drabbad. Den kroniska leukemin har ett långsammare förlopp än den akuta. Även symtomen skiljer sig åt.

Akut leukemi
Det finns flera typer av akut leukemi. En form, lymfatisk, är vanligast hos barn medan en annan, myeloisk, mest drabbar vuxna personer. Gemensamt för båda formerna är att de vita blodkropparna inte mognar som de ska i benmärgen. Dessa omogna vita blodkroppar tränger undan de normala, specialiserade cellerna i blodet och benmärgen.

Orsakerna till akut leukemi är inte klarlagda men man vet att joniserande, radioaktiv, strålning och vissa kemiska ämnen har betydelse. Det finns också studier som talar för att ärftlighet kan ha en viss betydelse.

I Sverige drabbas varje år ungefär 70 barn och 350 vuxna av akut leukemi. Chansen att bli botad är större ju yngre man är. Prognosen vid akut leukemi har förbättrats under senare år och detta gäller framför allt akut lymfatisk leukemi hos barn där 80-90 procent numera botas.

Kronisk leukemi
Även kronisk leukemi finns i två former, lymfatisk och myeloisk. Den kroniska leukemin är ovanlig före 30 års ålder och drabbar oftare kvinnor än män.

Kronisk lymfatisk leukemi är egentligen en form av lymfom. Sjukdomen har hos äldre ofta ett lugnt förlopp och kräver i många fall ingen omedelbar behandling. De flesta personer med denna sjukdom kan leva ett normalt liv.

Kronisk myeloisk leukemi är helt skild från kronisk lymfatisk leukemi eftersom det är en annan sorts vita blodkroppar som är sjuka. Mycket talar för att prognosen har förbättrats väsentligt för denna sjukdom på senare år tack vare nya behandlingsmetoder.

Vetenskapen visar att genetiska faktorer spelar en avgörande roll för uppkomsten av kronisk myeloisk leukemi. Miljöfaktorer som till exempel joniserande, radioaktiv, strålning ökar risken att drabbas.

Nyheter