Feber
Svettnigar
Viktminskning
Magont
Svullen / öm
Symtom
Hodgkins sjukdom
Det första tecknet på sjukdomen är ofta en förstorad lymfknuta på halsen. Sjukdomen kan också börja långsamt med mer otydliga symtom. I andra fall kan Hodgkins sjukdom börja med tydligare symtom, som feber, viktnedgång och nattliga svettningar. Svullna lymfknutor kan då uppträda på flera ställen på kroppen samtidigt och mjälten är förstorad.
Non-Hodgkin-lymfom
Den lugna, indolenta, formen av sjukdomen har i allmänhet ett stillsamt förlopp och det kan gå långa tider utan att man får några symtom. Ibland upptäcker den drabbade själv en eller flera förstorade lymfkörtlar på halsen, men det kan också vara feber, svettningar och nedsatt ork som gör att man söker vård. Till gruppen hör även kronisk lymfatisk leukemi, som orsakar en ökning av antalet vita blodkroppar. Detta upptäcks ofta vid en hälsokontroll.
Aggressiva non-Hodgkin lymfom har oftast mer påtagliga symtom vid debuten. Svullna lymfknutor kan utvecklas snabbt, ofta på flera olika ställen i kroppen. Allmäntillståndet är nedsatt av oförklarade feberperioder och nattliga svettningar. Buksmärtor och viktnedgång är också vanligt.
Lymfom är en cancerform som drabbar lymfkörtlar och lymfceller i blodet. Lymfom indelas i två huvudgrupper: Hodgkins sjukdom och non-Hodgkin-lymfom. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn får svullna lymfkörtlar, återkommande oförklarliga feberattacker, svettas mycket på nätterna, oförklarligt går ned i vikt och får buksmärtor.
Varje år insjuknar omkring 2 000 människor i lymfom i Sverige. Orsakerna till sjukdomen är inte kända, men såvitt man vet är den inte ärftlig.
Hodgkins sjukdom drabbar ofta personer i 20-årsåldern samt äldre personer, men är sällsynt hos barn. Sjukdomen är uppkallad efter den engelske läkaren Thomas Hodgkin, som var den förste att beskriva sjukdomen.
Non-Hodgkin-lymfom är samlingsnamnet för lymfom som inte beror på Hodgkins sjukdom. Non-Hodgkin-lymfom finns i flera olika former. Man skiljer mellan lugnare, så kallade indolenta eller lågmaligna former, som främst drabbar äldre personer, och aggressiva, så kallade högmaligna former, som oftare drabbar yngre.
Sök vård
Vänd dig till din vårdcentral för undersökning om du eller ditt barn
får en eller flera svullna lymfkörtlar
får återkommande feberattacker utan känd anledning
svettas mycket på nätterna
går ner i vikt utan känd anledning
får smärtor i buken.
Undersökning
Diagnosen ställs genom att ett vävnadsprov, en biopsi, tas från tumören och studeras i mikroskop. Oftast opererar man bort en lymfknuta för specialanalys. Tillsammans med en noggrann läkarundersökning, blodprover, benmärgsundersökning och datortomografi (en sorts röntgenundersökning) tar man reda på hur utbredd sjukdomen är och vilket lymfom det handlar om.
Behandling
Hodgkins sjukdom
Behandling består vanligen av en kombination av olika cytostatika (cellgifter) som tillförs växelvis. Ibland ges också strålbehandling. I lindrigare fall kan det räcka med enbart strålbehandling.
Behandlingen av Hodgkins sjukdom är vanligen framgångsrik och cirka 85 procent av patienterna blir botade. Vid återfall kan man förstärka behandlingen med en stamcellstransplantation.
Non-Hodgkin-lymfom
Lugnare former av non-Hodgkin-lymfom har ofta ett förlopp utan besvärande symtom och kräver då inte någon behandling. Det kan gå flera år innan sjukdomen behöver behandlas. Då får man en relativt lindrig behandling med cytostatika i tablettform, ibland tillsammans med kortison. Denna behandling botar inte lymfomet men är ofta mycket effektiv och kan hålla tillbaka sjukdomen under långa perioder.
Ibland kan en lugnare form av non-Hodkin-lymfom övergå i en mer aggressiv form. Då ges intensivbehandling med cytostatika.
Aggressiva non-Hodgkin-lymfom kräver vanligen omedelbar och intensiv behandling. Man ger en kombination av olika cytostatika direkt i blodet, exempelvis genom dropp, under några dagar. Detta upprepas sedan några gånger med ett par veckors mellanrum. Biverkningarna kan vara besvärande.
Behandlingsresultaten för aggressiva non-Hodgkin-lymfom är bäst hos yngre personer, där man i dag kan räkna med att bota nära hälften av de drabbade. Om sjukdomen återkommer kan behandlingen förstärkas med en stamcellstransplantation.
En ny behandlingsmetod innebär att man behandlar patienten med antikroppar som framställs i laboratorium och är särskilt anpassade för att söka upp och förstöra lymfomcellerna. Antikroppsbehandling kombineras ofta med cytostatika.
Upptäckt kan bromsa autoimmuna sjukdomar
22/3 2023 09:20
Människan behöver ett effektivt immunförsvar, som kan slå ned hårt och med precision på infektioner och främmande kroppar. I en del situationer missförstår immunförsvaret dock uppdraget och går felaktigt till angrepp mot kroppens friska celler och vävnad.
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst