Förvirring
Hallucinationer
Irriterad
Minnesluckor
Nedstämd/Deprimerad
Ökad matlust
Svår Koncentrationsförmåga
Trötthet
Talsvårigheter
Symtom på pannlobsdemens
Förändringar av personligheten är ofta det första symtomet på pannlobsdemens. Omdömeslöshet, impulsivt beteende, överdriven glättighet eller ilska kan vara några symtom. Den sjuke kan bli mer inbunden, ha svårare att engagera och koncentrera sig. Ibland blir man håglös eller nedstämd. Den som drabbats av sjukdomen kan inte se och förstå förändringen, vilket kan leda till konflikter. Ofta fungerar minnet i början av sjukdomen.
Ett tidigt symtom är språkstörning i form av ordfattigdom. Svårigheter att koncentrera sig är ett annat tidigt tecken – man klarar inte av att avsluta saker som man påbörjat. Vissa kan tappa initiativförmågan medan andra blir mycket aktiva. En del drabbas av hallucinationer, andra får ökad aptit.
Längre fram blir den som drabbats tröttare och mer apatisk. Man får svårare att prata och minnet försämras. När sjukdomen blir svår är man helt utan insikt, man kan ofta inte prata och inte heller tolka sin omgivning eller den egna kroppens signaler, men man fungerar kroppsligt ganska bra.
Sök vård
Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller om du är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en första undersökning.
Undersökning
I en första, inledande undersökning berättar man själv, eller någon närstående, om de besvär man upplever. Det är för att läkaren ska få klart för sig vilka symtom den drabbade har och hur de förändrats.
Läkaren gör en kroppslig undersökning och testar minnet samt den mentala förmågan.
Blodprov kan visa på om man har låg ämnesomsättning, vitaminbrist eller för höga nivåer av kalk. Det kan påverka hjärnans funktioner.
En datortomografi av hjärnan kan visa om hjärnan är skadad på grund av försämrad blodcirkulation. I långt gångna fall kan man se en förminskning av pannloben.
Ibland undersöks även den vätska som omger och skyddar hjärnan. Provet visar om det finns proteiner som läckt ut från skadade nervceller.
Om diagnosen är oklar kan psykologer med hjälp av olika testmetoder bedöma symtomen.
Det går också att avläsa hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av EEG. EEG brukar vara normalt vid pannlobsdemens, till skillnad från andra demenstillstånd.
Behandling av pannlobsdemens
Den som drabbas av pannlobsdemens behöver ofta tillsyn i ett tidigt skede av sjukdomen. För många är det inte möjligt att bo kvar hemma. Det krävs en individuellt anpassad vård där kommun, sjukvård och närstående kan samverka för att finna bästa lösningen.
Kommunens hemtjänst kan hjälpa till med praktiska sysslor som att sköta hygien, byta kläder, städa och handla mat. Kommunens biståndshandläggare bedömer vilken hjälp den drabbade behöver.
En sjuksköterska bedömer om den sjuke behöver hemsjukvård, till exempel hjälp att ta sina läkemedel. Många kommuner har särskilda demenssjuksköterskor som kan ge råd och hjälp både till den som är sjuk och till närstående. Patienter med pannlobsdemens kan behöva en personlig assistent.
Läkemedel
Det finns ingen särskild läkemedelsbehandling mot pannlobsdemens. Men psykiska besvär i form av rastlöshet, nedstämdhet eller olika störningar i beteendet kan behandlas med läkemedel.
Pannlobsdemens kallas de demenssjukdomar som drabbar hjärnans främre del. Språkstörning i form av ordfattigdom och förändringar av personligheten är tidiga tecken på pannlobsdemens, medan minnet ofta fungerar bra i början av sjukdomen. Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller om du är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en första undersökning.
Hjärnans främre del, pannloben, reglerar bland annat vår personlighet och mycket av det sociala beteende och den kontroll som krävs för att vi ska fungera i vardagen. Härifrån styrs vår koncentration, vår förmåga till planering, insikt och omdöme, liksom även kontrollen av impulser och aggressivitet. Även vårt tal och förmågan att uttrycka oss styrs från pannloben.
Pannlobsdemens är ovanlig. Av de 150 000 svenskar som har någon demenssjukdom beräknas ungefär 7 500 lida av pannlobsdemens. Genomsnittsåldern är lägre bland dem som drabbas av pannlobsdemens än dem som drabbas av andra demenssjukdomar. Man vet inte vad som orsakar sjukdomen. Pannlobsdemens kan till viss del vara ärftlig.
Forskare avlivar vanlig myt om hjärnans åldrande
30/3 2023 13:40
Under många års tid har forskare nämligen kopplat ihop längden av vår utbildning med minskad risk att uppleva kognitiv nedgång, som på sikt kan leda till demens, när vi blir äldre. Forskarnas teori har annars varit att man genom utbildning kan bygga uppen
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst